Detta är en blogg om vår resa i IVF-världen. Vi har försökt bli med barn sedan augusti 2009. Efter en utredning blev vi klassade som ofrivilligt och oförklarligt barnlösa. Vi har gjort 6 stycken IVF-försök där jag har varit gravid 3 gånger. Första gången förlorade vi vår dotter Edda i vecka 22, andra gången blev ett MA i vecka 10 och nu är jag äntligen gravid igen. BF är den 24 oktober 2016 och vi längtar efter lillebror så mycket.

Add Comment Register

Hicka!

Hej!

Jag får ursäkta att jag inte är sådär aktiv här inne just nu. Har ingen direkt lust att skriva. Försöker leva i verkligheten och ta en dag i taget och försöka njuta. Jag är inte heller så aktiv med att kommentera andras bloggar. Jag läser inte varje dag längre men när jag väl gör det så sitter jag med mobilen och då är det så krångligt att kommentera. Så jag har inte gett upp er. Hi hi!

Lillebror har börjat hicka där inne. Jag känner det ibland på morgnarna. Det är en regelbunden liten rörelse. Så sött!!! I morse vaknade jag av att mina tarmar höll ett fruktansvärt liv. Jag vet inte vad de höll på med. För jag tror det var tarmarna. Men det kändes inget. Men lillebror hörde det. Han blev nog rädd varje gång. Ett tag fick jag för mig att det var han som gjorde något där inne och blev lite orolig.

I torsdags var jag och fikade med 2 andra gravida som kämpat länge. Det var väldigt trevligt. Det kändes lite konstigt att prata om bebis och graviditetsbesvär istället för behandlingar. Men väldigt givande. Träffar ni andra som kämpat/kämpar? Ni vet om att det finns träffar runt om i landet va?

Denna veckan ska jag fika med en annan gravid. På onsdag ska vi träffa läkare och barnmorska. Min sjukskrivning går ut den siste juni. Det blir svårare och svårare att gå så den får nog allt bli förlängd. Vi funderar allvarligt på att skaffa en rullstol till mig så jag kan komma ut mer. För jag får ont redan efter några meter. Det känns inte så roligt. Vad ska man göra? Hur har ni gjort som haft mycket besvär? Några tips? Jag använder foglossningsbältet hela tiden. Efter en stund känns det som att bäckenet ska gå sönder på mitten. Trevligt? Nej!

Hoppas ni hade en trevlig midsommar. I år var första gången på länge som jag inte tyckte det var jobbigt med andras barn. Det kändes mer mysigt. Tanken på att nästa år så har vi en liten med oss. Som jag längtar!!!

4 reaktioner på ”Hicka!

  1. Träning! Dels för att stärka upp musklerna som håller samman bäckenet, dels för att blodgenomströmning och endorfiner ger smärtlindring. Jag har ett kort och lätt sjukgymnastikprogram med styrkeövningar och stretching som jag kör hemma ett par gånger per dag och jag cyklar eller går (har ett bälte) varje dag. Det har hjälpt mig otroligt på bara några veckor! Har hört från läkare och sjukgymnaster att vattengympa annars är bäst och ska själv börja på det när jag kommer hem från semestern. Även akupunktur ska vara effektivt. Sen är det väl de uppenbara sakerna – partnern får göra alla lyft och grejer som all städning etc. och masserar mina onda delar varje kväll. Det är väl inte troligt att det går över, men hoppas att du kan hitta lite lindring i alla fall! Jag tror inte så mycket på rullstol mer än i sista fall, då det vara riskerar att göra dig mer inaktiv.

  2. Har du testat kryckor, det använde jag större delen av min graviditet pga foglossning.

  3. Vad mysigt när man kan känna den lilla ha hicka. Minns det också o så mysigt det var. Bara njut tiden går så snabbt




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *