Detta är en blogg om vår resa i IVF-världen. Vi har försökt bli med barn sedan augusti 2009. Efter en utredning blev vi klassade som ofrivilligt och oförklarligt barnlösa. Vi har gjort 6 stycken IVF-försök där jag har varit gravid 3 gånger. Första gången förlorade vi vår dotter Edda i vecka 22, andra gången blev ett MA i vecka 10 och nu är jag äntligen gravid igen. BF är den 24 oktober 2016 och vi längtar efter lillebror så mycket.

Add Comment Register

Läkarbesök x 2

Så! Nu är jag äntligen hemma igen efter en lite omtumlande förmiddag. När jag vaknade hade jag ont igen. Så pass ont så jag fick ta både långtidsverkande och korttidsverkande morfin. Jag blev inte så snurrig som tur var och värken la sig lite.

Vårdcentralen
Jag fick träffa min favoritläkare. Hon har hjälpt mig mycket när jag hade gallstensbesvär. Hon lyssnar verkligen på vad jag har att säga. Dömer inte mig. Har full förståelse att min kamp är svår just nu. Att livet är tufft mot mig.

Jag slapp göra en undersökning. Hon tyckte att eventuella hemorrojder var mitt minsta problem. Dessutom är det väldigt ovanligt att man har tarmproblem som beror på cancer när man är i min ålder. Hon tyckte inte mina besvär lät direkt tarmrelaterade i sig. Vi pratade om endometrios även om hon inte var så insatt i det. Men jag märkte att hon tyckte det var intressant. Men det är ingenting som hon eller någon annan läkare på vårdcentralen kan hjälpa mig med.

Vi pratade om mina andra besvär, det psykiskt dåliga måendet. Hon läste igenom min journal och tyckte det var bäst för mig att bara träffa EN läkare. Inte många olika. Jag berättade att jag inte kunde jobba kväll idag, att smärtan är för stark. Hon tyckte det var tråkigt att läkarna tycker och resonerar olika. Så hon frågade mig om jag ville ha henne som husläkare istället. Hon sa, jag ser på dig att du inte mår så bra. Då är det inte bra för dig att träffa nya läkare hela tiden. Då kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Jag började gråta och nämnde att min nuvarande husläkare inte lyssnar på mig. Hon tyckte det var viktigt med någon som lyssnar på mig. Inte någon som bara går efter normer och tror att vissa saker är rätt för mig. Med mitt bagage är det extra viktigt att någon lyssnar.

Jag fick lite bråttom. Hade velat stanna längre och prata med henne. Men hon hjälpte mig med ett sjukintyg och ett recept på nya smärtstillande. Citodon är inget som är bra att ta mot denna smärta. Tramadol är rent ut sagt ett rävgift och ger mer biverkningar än nytta. Så morfin är det bästa. Om magen tillåter så Orudis ibland, för att stoppa inflammationen.

Sen blev det taxi till IVF-kliniken…

IVF-kliniken
Jag kom antagligen någon minut försent och skämdes jättemycket. Såklart blev det ju rött ljus hela tiden på vägen dit. Taxichauffören körde lugnt och fint över gupp vilket var väldigt bra då jag hade så ont. Men det tog sådan tid.

I alla fall, väl framme så kom läkaren och hämtade mig direkt. Hon hade med sig en kvinna som gick bredvid för att lära upp sig. Det var inget problem. Jag fick börja med vattenscanningen. Jag sa att jag hade väldigt ont och var rädd för att det skulle göra mer ont. Hon såg lite orolig ut och sa att vi skulle testa. För det brukar inte kännas något.

Jag fick klä av mig och lägga mig i gynstolen. Hon började med att göra ett ultraljud. Staven gjorde väldigt ont när hon tryckte mot vänster sida. Hon såg inga chokladcystor på äggstockarna i alla fall. Sen satte hon in den här saken som öppnar upp och förde in en tunn kateter in i livmodern. Den obehagliga saken kunde hon ta ut igen och började spruta in lite koksaltlösning. Samtidigt gjorde hon ett ultraljud. Allt såg bra ut med livmodern. Där fanns inga ojämnheter alls eller sammanväxningar. Alltså inga polyper, myom eller endometrios. Det var ju skönt det. Sen fick jag klä på mig igen och komma in på hennes kontor.

Där pratade vi om mina smärtor. Att det hela började förra mensen med smärtor och blod även från ändtarmen. Även hon var ganska säker på att mina problem beror på att endometrios har satt sig på ändtarmen. Det enda sättet att se detta tydligt är med en titthålsoperation. Vilket vi ska försöka undvika i första hand. Men hon skulle skicka en remiss till Kvinnokliniken där det finns två stycken läkare som är väldigt duktiga på att se endometrios med ultraljud. Men det är inte säkert att det går att se. Men vi gör ett försök.

Det bästa vi kan göra direkt är att försöka behandla. Är det endometrios så skulle det bästa vara att jag börjar med Synarela redan nu på dag 21. Jag nämnde att jag alltid fått de mindre vanliga biverkningarna som extrem depression. Men att jag kanske får överväga att testa i alla fall. För att slippa ta nässpray under en lång tid vilket kan vara lite jobbigt för näsan och att komma ihåg så nämnde hon att jag skulle kunna få ta en spruta istället. Enanton heter den. En långtidsverkande depotspruta. Men med sprutan kan man inte bara avbryta behandlingen om jag skulle må för dåligt. Då är sprayen bättre. Men eftersom jag har dessa smärtproblem och vill försöka att inte må dåligt psykiskt också så bestämde vi att det bästa för mig just nu är att börja äta p-piller. För det har jag mått bra av tidigare i livet. Nu känns det ju lite konstigt att äta p-piller när man försöker skaffa barn. Men om det är det enda sättet för mig att eventuellt undvika smärta så får det vara så. Vill jag påbörja en behandling så kan man bara sluta med pillerna och börja med sprutor på dag 5. Eventuellt kan man börja med Synarela på dag 1. Det skulle inte spela så stor roll.

Hon tyckte inte att jag skulle gå till Vårdcentralen med dessa problemen. Är det så att det är endometrios så har inte dem tillräckligt med kunskap för att hjälpa mig. Har det dessutom satt sig på tarmen så behöver jag helt plötsligt hjälp av en specialist. Hon hjälpte mig med nya recept på medicinerna. Eftersom jag är patient hos dem och är under behandling så är det dit jag ska vända mig. Eller om jag får en kontakt på Kvinnokliniken.

Så planen nu är:
Börja med p-piller vid nästa mens.
Göra ett specialistultraljud på Kvinnokliniken.
När jag mår bättre påbörja en ny behandling.
Mår jag inte bättre eventuellt göra en titthålsoperation.

Jag nämde också att en ny behandling och graviditet skrämmer mig då jag har så ont nu. Jag har haft väldigt ont vid mina två graviditeter. Så det bästa är nog att göra titthål ändå för att ta bort det som gör ont. Men vi avvaktar lite.

Nu känner jag mig helt slut och ska försöka smälta allt som sagts idag. Kanske jag har glömt något. Då får jag uppdatera senare.

6 reaktioner på ”Läkarbesök x 2

  1. Så himla skönt att träffa en läkare som verkligen ser en och förstår! Jag kommer ihåg en gång i våras eller höstas när jag gick till vårdcentralen och bara vile bli sedd, jag ville att någon skulle ta på allvar hur dåligt jag mådde. Istället fick jag en läkare som i stort sätt undrade varför jag kommit dit. Håll hårt i henne! :)

  2. Madeleine: Tack! Ibland undrar jag vad jag har gjort för att förtjäna allt det här. Det är ju inte konstigt att man blir deprimerad. :-/

    Det är ok att klaga ändå. Man ska inte jämföra sig med andra. Hoppas din IVF går bra.
    Kram

  3. Blir så ledsen när jag läser om din smärta. Varför ska vissa människor ha det så hemskt? :( jag håller också på med ivf och tycker att DET är jobbigt, men när jag läser vad du går igenom så ska jag ALDRIG mer klaga :(

    Du verkar vara en riktig kämpe! Kram

  4. Så skönt att du äntligen ska få hjälp med din smärta! Håller tummarna för att detta fungerar för dig nu!

    Kram

  5. [* WordPress Simple Firewall plugin marked this comment as ”trash” because: Failed GASP Bot Filter Test (comment token failure). *]
    Vill bara tipsa om att P-piller med östrogen kan göra endon värre. Minipiller blev jag satt på som innehåller endast gulkroppshormon. Kram och skönt att du får hjälp.




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *