Detta är en blogg om vår resa i IVF-världen. Vi har försökt bli med barn sedan augusti 2009. Efter en utredning blev vi klassade som ofrivilligt och oförklarligt barnlösa. Vi har gjort 6 stycken IVF-försök där jag har varit gravid 3 gånger. Första gången förlorade vi vår dotter Edda i vecka 22, andra gången blev ett MA i vecka 10 och nu är jag äntligen gravid igen. BF är den 24 oktober 2016 och vi längtar efter lillebror så mycket.

Add Comment Register

Lördagsfunderingar

Äntligen är det helg igen. Jag börjar må lite bättre känner jag. Förutom att jag var dum och tog Canesten mot misstänkt svampinfektion. Jag får alltid blödningar och ont efter att jag tagit det. Är det normalt? Jag har kanske sköra slemhinnor samt en lättblödande livmodertapp. Så det är kanske tappen som blir irriterad och blöder och gör ont.

Eftersom jag ska börja med p-piller vid nästa mens så tänkte vi göra ett hemmaförsök nu vid ägglossning. Så jag har börjat använda ägglossningstest igen. Även om jag vet att det inte går så vill man ju ändå göra ett försök. Hoppet är det sista som överger en, heter det väl. Jag använder mig av stavar från Graviditetskollen. De är billiga och bra med fri frakt.

På måndag ska vi ha möte på jobb med brukare och kollegor. Jag tänkte berätta om mina smärtor som eventuellt beror på endometrios. När jag ändå berättar om det så funderar jag på att berätta om IVFen också. Bra eller dåligt? För mig skulle det nog bara kännas bra för då kan jag berätta för brukaren när det är dags för sprutor, VUL och allt annat som jag måste göra. Jag får se om det känns bra och naturligt att berätta. Vad tror ni?

Vad ska ni göra i helgen? Ikväll ska vi titta på Melodifestivalen. Det är ganska roligt med de här delfinalerna eftersom de oftast brukar vara så dåliga. Innan idag har vi gått på en blåsig promenad. Kanske det blir en imorgon också.

Trevlig helg! 💜

4 reaktioner på ”Lördagsfunderingar

  1. Jag hade nog berättat, hade känts som en lättnad efteråt tror jag. Blir mello, rödvin och chips med dip här. Kram!

  2. Jag har berättat för dem på kontoret. Men inte för brukaren och kollegorna. Det skulle ju vara skönt att slippa dra små vita lögner hela tiden.

  3. Jag tyckte att det var skönt efteråt när jag hade berättat. Var så lätt att få hjälp när jag behövde vara borta. Så är glad att jag berätta även om det svider att det ska behöva vara så att folk på jobbet vet att man försöker och inte lyckas.

  4. Det är hur man känner det men jag hade själv velat att de visste hur det ligger till❤️
    Vi ska också titta på Mello




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *