Nu ligger jag och myser med en levande värmekudde, min ena katt. 
Allt har gått väldigt bra idag. Även om jag tycker våra förra klinik var bra så måste jag nog säga att privat är snäppet bättre.
När vi kom dit så fick mannen gå iväg och lämna sitt prov. Jag fick sitta kvar en stund i väntrummet och ta en Postafen innan sköterskan tog med mig till ett litet rum med skjutdörr. Det var det första som kändes bra. Man kunde stänga om sig och inte bara dra för ett draperi.
Jag fick byta om till sjukhuslinne och vita tubsockor. Sen var det bara att krypa ner i sängen med det mysiga täcket. Lite annat än en hård brits med filt. Där låg jag en stund och kikade ut över deras innergård. Solen sken och jag kände mig glad. Efter ett tag kom mannen dit och gjorde mig sällskap. Han fick byta om till en rock och tofflor.
Jag fick en infart i armen. Jag är lite svårstucken så det tog ett litet tag innan hon hittade rätt. Sen fick jag gå på toaletten.
När jag var klar så var det dags. Sjuksköterskan som även är narkossköterska visade in oss i rummet. Där fick jag sätta mig i stolen och hälsa på alla och fick en värmedyna på magen. När läkaren kom in och förberedde mig för lokalbedövningen så fick jag något smärtstillande i armen. Den där mojängen som de öppnar upp där nere med är mindre kul. Men som tur var så behövdes den bara under sprutorna. Hon satte många bedövningsstick i livmodertappen och det kändes mindre mysigt. När det var klart så undrade jag när det i armen skulle börja verka. Jag kände inte av det så mycket.
Läkaren tittade först runt med ultraljud. Inga äggblåsor hade poppat. Det var ju tur. Sen körde hon igång direkt. Jag hann inte riktigt med. Allt gick så fort. De sista äggblåsorna gjorde lite ont som vanligt på mig. Men det gick bra. Det gäller att andas lugnt med djupa andetag. Sen var det klart. Redan? Jag hann knappt tänka.
Embryologen kollade igenom fynden och fann hela 12 ägg. Wow! Det var inte alls dåligt för att ha gjort det korta protokollet. Då spelar det ingen roll vilket jag gör. Det blir samma resultat ändå. Nöjda och glada fick vi gå tillbaka till vårt lilla rum. Där fick jag en värmedyna på magen och bädda ner mig.
Efter en stund kom en annan sköterska in och gav oss frukost. Nyköpta frallor med ost och marmelad. Till det te eller kaffe och saft. Gissa om jag var hungrig och glufsade i mig.
Sen kom läkaren in och pratade med oss. Det blir återföring på lördag kl 10:00. De kommer att göra ICSI på hälften för första gången. För er som inte förstår vad det är så är det mikroinjektion. De tar en spermie och lägger in i ett ägg med hjälp utav en tunn nål. I vanliga fall får spermierna klara sig själva och befrukta ägget. Detta får vi testa eftersom sista försöket gav under 30% befruktning. Spännande! Vi fick också frågan om vi ville ha 2 tillbaka. Fast vi är ett gränsfall. Pga antal försök och inga levande barn så får vi absolut tillbaka två. Men med tanke på att alla 3 embryon jag har fått tillbaka har fäst mer eller mindre så bör vi bara få tillbaka ett. Både vi och läkaren får fundera tills på lördag. Allt beror också på hur embryon delar sig. Vi kommer t ex inte få tillbaka 2 toppembryon. Så nu har vi lite att tänka på. Hur hade ni gjort?
Sen kom en sköterska och tog bort infarten i armen och jag fick gå och kissa. De vill gärna kolla så det inte är något problem. Ibland kan det vara svårt efter ett sånt här ingrepp. Men det gick bra. Sen fick vi åka hem. Nu är jag supertrött och måste vila.
12 ägg. Jag tror inte riktigt att det är sant. Men vi får vara beredda på att några kanske inte var mogna nog. Nu den nervösa väntan. Vi får ringa imorgon om vi vill. Men de verkade ta för givet att återföring blir på lördag. Låter ju bra!
Tack för alla tummar!
