Idag är sista dagen som jag ska ta 3 puffar Synarela. Imorgon går jag över till 2. En morgon och en kväll. Det ska bli sååå skönt. Jag längtar. Men jag börjar även bli lite nervös över Menopuren. Jag tror jag är mest nervös över hur min kropp kommer att bete sig med denna medicin. Som många vet har vi aldrig fått några ägg till frysen och det är en stor ångest för mig då jag mår så fruktansvärt dåligt av behandlingen. Jag hoppas så på att slippa göra detta igen. I alla fall med första barnet. Vill vi ha ett barn till i framtiden kan jag säkert stå ut igen. Men jag orkar inte fler behandlingar just nu. Jag tycker inte om att må så här. Men man gör ju allt för en bebis. Eller hur?

Nu när jag börjar med sprutorna ska jag försöka äta lite nyttigare igen. Jag har slarvat jättemycket med det där på senaste tiden. Det är väl för att man mår dåligt. Då är det extra gott med god mat och godis i massor. Men idag ska jag försöka dra ner på gluten, laktos och socker igen. Det kommer bli tufft. Men jag vill att mina ägg ska bli av bästa kvalitet. Så då får man stå ut. Det dumma är att jag under veckan kommer att äta ute-mat några gånger och då är det svårt. På onsdag ska jag och några kollegor äta ute, på torsdag ska jag ut med några vänner och äta och på lördag blir det påskmiddag hos föräldrarna. Svårt!!! Jag kan ju inte låta bli att äta. Så tänker att jag måste äta nyttigt hemma i alla fall. Fast vet att man bör leva som vanligt så det är nog inte så farligt egentligen. Mer att min mage redan är stor som en ballong pga av allt socker och gluten. Den kommer bli värre under sprutbehandlingen och jag vill slippa se mer gravid ut än vad jag redan gör. 😉

Ikväll är det Floating. Jag skriver mer när jag varit där. Ska bli intressant.

Jag börjar känna mig lite rädd och orolig inför detta försök. Jag tror det har att göra med att vi faktiskt lyckats på båda våra försök. Första i 22 veckor och andra i 4. Ungefär. Vi vet att äggen kan fästa. Men kommer det att göra det även denna gång? Hur långt kommer det att hänga kvar denna gång? Jag kommer att vara jättenervös under en graviditet. Jag kommer vara så rädd så jag inte kommer att våga göra någonting. Nu vill jag inte få några elaka kommentarer på detta för det är jättehemskt att förlora ett barn när man gått så långt som vi gjorde. Det vill man inte ens ska hända sin värsta fiende. Så försök förstå mig när jag skriver att jag knappt inte ens vågar gå om jag nu skulle bli gravid igen. Nu vet jag ju att ligga hemma på soffan kan bli värre än att faktiskt röra på sig. Jag vet att det inte är det som gör att en graviditet avstannar. Men att ha rädslan med sig hela tiden att kanske… kanske när jag gör detta så kommer något att hända. Med Edda trodde jag på allvar att det var min långpromenad som ställde till det innan vi visste. Jag fick mer ont och sen var hon borta. Det var det ju såklart inte. Det är bra att röra på sig. Både för mamman och bebisen. Men man letar fel. Oj vad man letar fel. Jag kommer att jämföra. Det enda jag vill är att kunna njuta. Men det kommer bli så svårt. Så om jag nu blir gravid så kommer jag skriva mycket om mina rädslor här i bloggen.

Jag måste försöka att inte vara rädd!!!