Taggarkiv: gallblåsa

Add Comment Register

Jobbar

Idag är jag tillbaka på jobbet. Själva jobbet i sig ger mig inte ångest. Men jag har kommit på att det nog är min struliga mage som gör att jag får mest ångest. Vi har ingen egen toalett. Ibland är den enda toaletten upptagen. Givetvis får jag jätteont i magen just då. Allt är säkert bara psykiskt. Ja eller det mesta i alla fall.

Jag var bättre i magen när jag började med Questran (gallsalter). Några blir dåliga i magen av att inte ha någon gallblåsa. Jag är en utav dem. Jag funderar allvarligt talat på att byta jobb bara för det här toalettproblemet får mig att må jättedåligt. Det tär psykiskt att vara så pass beroende av en toalett att jag knappt vågar gå hemifrån ibland. Så ska man väl inte behöva leva?

Jag fick sluta med Questran ett tag eftersom jag fick en spricka i ändtarmen. Det gjorde så ont att göra nummer två. Helt galet. Men om jag ska kunna jobba så måste jag ta Questran. Det gör att jag har lite ont igen.

Kanske KBT kan hjälpa mig med mina rädslor. Jag ska kontakta en terapeut så fort jag har hittat en som verkar bra. Jag har mått dåligt så länge nu. IVF tär så på psyket. Lägg till lite andra problem på det så blir vardagen inte rolig. Vad är meningen med livet?

Ny vecka & nya tag

Hela söndagen var jag magsjuk. Det är så tråkigt att vara det. I lördagskväll började det med kroppsvärk. Då anar man att det ska komma. Jag vet inte om det beror på att jag saknar en gallblåsa eller om jag fått i mig något dåligt. I så fall är jag extremt känslig. Jag blir lätt dålig i magen nu för tiden. En stor ångest jag har. Vissa dagar så praktiskt taget rinner det ur mig. Då vågar jag inte gå ut. Jag får nog börja skriva matdagbok på saker som eventuellt kan göra detta. Denna gången kanske lakrits och socker? Om jag ska göra något superviktigt en sådan här dag så kan jag alltid ta Dimor. Det stoppar diarré. Men sen när jag blir gravid så får jag inte använda det. Vad gör man då? Någon som har ett tips? Jag läste någonstans om ett läkemedel som heter Questran. Det kan hjälpa känsliga tarmar som får för lite galla. Någon som testat? Jag får nog gå till min läkare och höra.

Idag är det då måndag igen. Min sista sjukdag. Det känns både bra och lite läskigt. Är det verkligen över nu? Är jag frisk nu? Jag känner mig inte frisk ännu. Får fortfarande lite ont efter att jag ätit. Men smärtan nu beror nog på såret i gallgångsmynningen. De fick ju bränna upp den i tisdags för att få ut stenen. Det tar väl ett tag innan det läkt helt.

Det har gått sådär bra att sluta äta socker. Förra veckan åt jag lite godis eftersom jag tyckte synd om mig själv. Det kan väl vara ok. Sen bakade jag äppelpaj i lördags. Den innehöll mängder med socker. Men det var ju lördag. Då kan man väl få äta lite. Så denna veckan får det bli ett nytt försök. Jag började morgonen med en Detoxkur. Detoxine heter den och ska tas i 7 dagar. Man blandar ut det med ett stort glas vatten. Smakade sådär gott. Men det gick ner.

Jag ska även försöka komma igång med lite träning. Jag har inte mått så bra innan. Så det blir yoga, gym och promenader. Samt cykel till jobb. Jag får bara ta bussen om det ösregnar eller snöar. Jag får åka buss under IVF-försöket för det brukar göra för ont att cykla.

Så, ny vecka, nya tag!!!

image

Imorgon…

Imorgon ryker bandagen. Äntligen! De kliar så. De där nya tejpförbanden de använder är fantastiska. Men själva tejpen kliar en del. Märkte att jag blev alldeles röd under plåstren jag fått efter mina infarter i armen. Kanske jag är allergisk?

Det kommer att bli nervöst. Hur kommer det att se ut där under? Kommer det att vara helt läkt? Det stramar fortfarande när man ligger på sidan. Så det är jag inte helt bekväm med ännu.

Igår hade jag faktiskt inte så ont. Jag behövde inte ta någon Spasmofen. Nu åt jag inte så mycket eftersom jag hade en dag med noll matlust. Det enda som gjorde ont var att gå ut och gå. Så det får jag vänta med. Jag är inte redo ännu.

Idag har jag inte heller så ont. Det känns lite som magkatarr idag. Något liknande. Jag får nästan för mig att stenen försvunnit. Kan det vara så? Hoppas! Kanske jag känner mig magkatarrig för att stenen är borta och gallflödet större? Vad vet jag. Fick det inte förklarat så bra. Eller så minns jag inte det. Hi hi!

Jag hoppas på att slippa Spasmofen idag också. I så fall känner jag mig på bättringsvägen. Fast det gjorde ont att gå ut idag också. Det gör mindre ont om jag går saaaakta. Hann knappt över övergångsstället innan det blev rött. 😉

20140226-180642.jpg

Mål

Jag har haft en målvikt ett tag nu. Idag var jag 0,1 kg ifrån den. Det känns så roligt. Även om det är för att jag varit sjuk. Tänk om jag kan få bort några kilon till nu när jag börjar träna. Det hade varit superskönt. Jag har aldrig tyckt om den där mulliga jag. Även om jag aldrig varit direkt tjock. När jag är frisk ska magen tränas och bli platt och fin. Kanske jag kan börja använda jeans igen. Det var längesen. Men det har kanske berott på gallstenarna. Det har känts obekvämt i magen.

När klockan blir 10 ska jag ringa kirurgen. Jag hoppas på att få hjälp med den kvarvarande stenen som ger mig stora besvär. Håll gärna en tumme eller två för en snabb åtgärd. Jag orkar inte ha det så här mer nu. Jag vill börja jobba och återgå till mitt liv. Jag vill kunna träffa vänner och ha roligt. Inte gå hemma lite småhög på morfin och få panik över att dagarna går. Det är inte min grej.

Jag känner mig sugen på att sy. Ska jag kanske försöka orka ta mig till tygaffären i veckan. Jag skulle vilja sy upp söta 50-tals kjolar. Det känns lite vårigt och roligt.

20140224-090122.jpg
Detta är bara ett mål sen i oktober. Mitt BMI låg över 25 innan. Inte så mycket kanske ni tycker som har större problem. Men för mig är det stort.

Dumma stenbumling

Idag känner jag mig mycket piggare. Det är nog för att jag har börjat äta lite bättre. Det går bra. I mindre portioner. Magsäcken är så liten. Men det är väl bra. Oftast äter man för mycket ändå.

Men ont har jag. Jag är väldigt säker på att det är den kvarvarande stenen. Så imorgon ska jag ringa kirurgen och fråga efter att få göra en ERCP. Ja en sån där gastroskopisk operation för att få bort stenen. Läste lite om komplikationer på bukspottkörteln som lät mindre roligt. Men det kan bli inflammation i både den och levern om inte stenen tas bort också. Så bort med dig, din dumma stenbumling.

Idag har jag i alla fall orkat gå en promenad för att hämta hem mer Spasmofen. Jag äter det var eller varannan dag. Jag vill verkligen inte bli beroende av den här medicinen. Men vad gör man när det gör så ont? Det gjorde jätteont när jag gick. Men det var skönt att komma ut i alla fall. Det är nog bra att röra på sig, så kanske stenen gör det också.

Såren känns bättre. På tisdag – torsdag får jag ta bort sårförbandet. Jag tror jag väntar tills på torsdag. Det ska bli så skönt. Tejpen kliar en del. I natt kunde jag t om sova på sidan. Det var så skönt för ryggen.

Vad synd att det inte blev guld i hockey. Men silver är väl också helt OK.

En dag i taget!

Idag känns det mycket bättre. Men jag känner mig inte alls frisk. Orken finns inte alls. Jag skulle följt med mannen på en liten promenad men orkade inte. Ibland trycker det på inuti mig. Det gör ont och känns obehagligt. Men det är kanske inte så konstigt. Det har ju bara gått 5 dagar. Men jag förstår inte riktigt hur man ska känna sig återställd efter 7 dagar som läkaren och sköterskan sa. Så på måndag ska jag egentligen kunna jobba igen. Ja kanske om jag suttit stilla på en stol hela dagen och sluppit tunga lyft och en massa måsten. Jag får se hur jag mår på tisdag då min sjukskrivning går ut.

Matlusten är på väg tillbaka i alla fall så kanske orken kommer tillbaka snart. Jag var ju dålig rätt länge innan operationen också så det är väl inte så konstigt att jag känner mig svag. Jag har gått ner 3 kg av att bara vara dålig i gallsten. Inget mig emot. Det skulle vara kul om jag kunde hålla den vikten sen också.

Imorgon ska jag försöka orka ta mig ut! :)

Bättre

Jag hade sån ångest för att gå och lägga mig. Smärtan höll på att göra mig galen. Jag la en massa kuddar i soffan och bäddade ner mig och tro det eller ej, jag somnade ganska direkt. Tyvärr kom buskatten en timme senare och höll låda. Så jag fick snällt gå upp igen och stänga in mig i sovrummet istället. Där lyckades jag också somna snabbt. Det var så skönt. Värken försvann lite. Men sen lyckades buskatten öppna dörren och komma in och hålla låda där istället. Mannen fick gå upp och ge dem mat. Lyckades väl halvslumra innan hans klocka ringde. Då kände jag mig lite pigg och hungrig. Gick upp och åt lite yoggi. Så idag mår jag lite bättre.

Angående febern så är det nog ingen fara. Den kommer bara när alvedonen gått ur kroppen. Jag är väldigt känslig och får feber för minsta lilla. Som t ex efter en tatuering. Så med ett organ bortplockat samt 4 hål på magen gör nog sitt.

Jag tänkte först ringa sköterskorna som jag fått ett nummer till om något händer efter operationen. Men nu känns det helt ok. Det är nog bara gasen som känns. Jag fick ett tips om att ligga högt och gå mycket för att få bort den. Därför har jag inte haft så ont i axlara utan då kanske i magen istället. Idag kniper det bara lite. Jag fick även tips om att bara äta flytande de 2 första dagarna. Inget de sa till mig. Inte vad jag kommer ihåg i alla fall. 😉

Tarmarna har börjat röra på sig bättre så det är kanske därför jag mår lite bättre också. Inget nr2 ännu. Men glädjen när jag fick ut den första fisen var fantastisk. Ha ha! Jag sprang till mannen, jag kunde fisa. Ja, småsaker gör en glad ibland. 😉

Nu blir det nyponsoppa och kanske en skorpa!

Kroppsknip

Idag mår jag helt ok. Faktiskt bättre än jag trott. Förutom den där kroppsvärken som jag hört talas om. När de opererar med titthål så blåser dem först in en gas i buken för att komma åt bättre. Den gasen kan sitta kvar några dagar efter. Det kniper i magen, det trycker på lite överallt, mest i såren. Sen det där tydligen klassiska, i axlarna. Aj! Inte alls skönt. Så jag kallar det kroppsknip. Det kniper överallt.

Frågor & svar!
Fråga? Karin Var kommer stenarna ifrån?
Svar! Det är salter och kolesterol i kroppen som bildar dessa. Varför vet man inte riktigt. Kanske jag äter för lite fett så dessa salter fastnar i gallblåsan och inte sköljs ut. Det är väldigt vanligt att få som gravid, så kanske de bildades då. Många har gallsten men det är få som får besvär. Visst ser de äckliga ut. Är så glad att de är borta. :)

OP-ångest

För tillfället så handlar min blogg mycket om min gallblåseoperation. Jag tycker det är viktigt och intressant att dokumentera då det är en stor sak i mitt liv. Så ursäkta tjatet! 😉

Jag har börjat få ångest över operationen. Att bli skuren i magen har alltid varit något som jag velat slippa. Bara tanken ger mig ångest. Jag har blivit opererad en gång tidigare, i foten. Men det var hundra år sen. Jag blev ju skrapad i somras. Men det är inte samma sak. Att plocka bort ett organ, det är stort för mig. Många verkar tro att de bara ska ta bort stenarna. Men så är det tyvärr inte. Man tar bort hela gallblåsan för att minska risken för återfall.

Kan man leva normalt utan en gallblåsa då? Ja det kan man. Gallblåsan är bara ett uppsamlingsorgan för gallan som levern producerar. Äter man t ex fet mat så doserar gallblåsan ut så mycket galla som behövs för att bryta ner fettet. Har man ingen gallblåsa så kommer det direkt från levern. Alltså kan inte lika stor mängd galla rinna ut. Då får man ta det lite försiktigt med just fet mat. Det äter jag ändå inte så ofta. Det finns bra vegetabiliska alternativ som inte är så feta, som soja och havreprodukter.

Det är lite olika hur man mår efter en operation. Men de flesta verkar må bättre än med gallblåsan och kan äta mycket som de inte kunnat äta innan. Det hoppas jag på.

Jag nämnde för någon dag sen att jag börjat känna mig öm i ljumsken på höger sida. Igår och i natt har det känts värre. Har ingen aning om vad det kan vara. Det ilar ner i benet också. Jag har googlat på sten i urinledaren (kanske), blindtarmen (troligtvis inte då det bara molar), utomkvedes (mensen var lite skum men gravtesten visar minus) eller en cysta. Troligtvis det sista kanske. För det kan väl inte ha med gallan att göra? För vissa strålar smärtan upp mot axeln. Kanske den strålar ner på mig? Njae! Jag får avvakta!

Glöm inte rösta på min blogg på Besökstoppen. Det kan man tydligen göra 1 gång om dygnet. Men jag vet inte när det dygnet börjar för jag kan fortfarande inte rösta igen.

image