Taggarkiv: IVF-läkare

Add Comment Register

Bättre sömn

Två nätter i rad har jag sovit som en stock. Jag tackar min kompis Lergigan för det. Har ni sömnproblem så be er läkare skriva ut det. Det är inget farligt eller beroendeframkallande. Lergigan är ett antihistamin som också ges mot klåda. Men det är också milt ångestdämpande och lindrar oro. När man väl har somnat så sover man hårt. I natt blev det 10 timmars sömn. Eftersom både jag och mannen har råkat vända på dygnet så vaknade jag 13:30. Ooops!

Annars mår jag lite bättre igen. Hade spottings i 4 dagar och sen lite brunt gammalt tjafs som kom ut. Så förhoppningsvis blev det inget mer med blödningen.

Jag mailade IVF-kliniken i både fredags och i söndags. Men har inte hört av dem. Jag tänkte fråga om jag bör höja min dos Synarela. För jag tar bara en puff morgon och kväll. Kanske det är för lite för min kropp. Jag kanske borde ta ett blodprov och kolla mina värden? Dumt att de inte tog det också när jag ändå var där.

Inget nytt om mina undersökningar heller. Jag pratade med läkaren på VC igår. Hon tyckte att jag skulle ta lite nya blodprover samt gå till en sjukgymnast. Jag berättade om mina konstiga domningar som jag får ibland på vänster sida. Att jag inte kan sova längre på den sidan. Det tog hon tydligen på allvar. Kanske det hör ihop med mina bäckensmärtor. För man kan väl få domningar av endometrios? Någon som har det? Jag orkar tyvärr inte tjafsa med henne om min upplevelse med sköterskan på telefon. Tänker att det är bättre att jag gör en anmälan. Jag nämnde att min nya terapeut hade sagt att jag absolut inte får jobba just nu pga risk för utmattningsdepression. Det ville hon inte lyssna på utan blev kort i tonen och började prata om något annat. Jävla sätt alltså. Tror jag ska byta VC. Vet en i närheten där några vänner går. Men det är så jobbigt att börja om från början igen. Men denna andra VC verkar bättre. För där kan man nå sin läkare direkt själv på telefon. Lite ovanligt men fruktansvärt bra.

Idag har jag inga planer mer än tvätt. Kanske jag ska gå en liten promenad.

image

Terapi & läkare

Tack för alla fina kommentarer! De värmer! ❤

Min IVF-läkare hörde av sig i onsdags. Hon ville att jag skulle komma på en undersökning. Väl där så pratade vi om mina smärtor. Hon gjorde en undersökning. Tydligen har jag fått en cysta på vänster äggstock. Hon kunde inte se om det var en vanlig eller endometrios. Vi skulle avvakta lite med den och se vad som händer. Det var inte den som gav mig smärta i alla fall.

Vi diskuterade provsvaren från min ultraljudsundersökning som jag gjort på Kvinnokliniken. Läkaren hade inte hittat någon uppenbar endometrios. Men där fanns en viss knuta som skulle kunna vara det. Antagligen där jag har ont. Svårt att säga. Min läkare tyckte i alla fall att det var lika bra att beställa en titthålsoperation. Så vet vi om det är endometrios eller inte.

Sen tyckte hon att på grund av mina starka smärtor så ska jag vara sjukskriven fram till IVF-start den 12 juni. Under denna tid så hinner jag förhoppningsvis med både en koloskopi och laparoskopi. Nervöst!!! Men får man chansen så måste man ta den. Jag kommer antagligen inte att förlora något på det.

Idag har jag varit hos min nya terapeut för andra gången. Jag verkar ha hittat rätt direkt. Hon är verkligen helt fantastisk. Min vårdcentral hade bara skrivit en remiss på kort KBT. Men terapeuten tycker att jag ska gå 25 gånger och få en blandning av KBT och psykoterapi. Jag har så mycket i bagaget. Vill jag sedan fortsätta så får min vårdcentral skriva en ny remiss.

Vi pratade mycket om smärtor. Hur det påverkar en. Hon tyckte att jag skulle byta vårdcentral. För de verkar ju inte lyssna på mig. Vi pratade även om mina sömnproblem som jag har till och från. Det är inte alls konstigt eftersom jag får utstå denna stress som både smärtan och vårdcentralen orsakar mig. Hon tyckte att jag skulle testa avslappningsövningar. Yoga och meditation är också bra. Något som jag är helt inne på.

Hon tyckte det var bra att jag var sjukskriven nu. För jag är på gränsen till utmattningsdepression. Då får jag absolut inte jobba. Skulle jag bli tvingad att jobba så får det absolut inte vara på heltid. Det var väldigt viktigt. Frågan är hur man ska få sin vårdcentral att förstå detta. Kanske jag ska leta upp en ny. Det är väl lika bra. För de verkar inte förstå det där med depression överhuvudtaget.

Så idag mår jag lite bättre. Jag slipper stressen. Men har fortfarande ont. Det känns som sår eller inflammation i ändtarmen. Det känns så konstigt att inte läkaren hittar något när det gör så ont. Jag har i alla fall slutat med diverse salvor och suppar. För de gör bara besvären värre märker jag. För varje gång jag går på toaletten så känns det som att ett sår går upp och det bränner och skär som knivar. Hoppas verkligen att det lättar snart.

Prova något nytt?

Åter igen halvligger jag i min säng och känner mig uppgiven. Jag vaknade med mindre smärta och blev glad. Jag tog senast smärtstillande igår klockan 13. Trodde det skulle kännas bättre idag. Men nej. Efter toalettbesök så gör det fruktansvärt ont igen.

Tycker inte ni att det är konstigt att min läkare bara skickar hem mig med dessa smärtor utan att göra något åt det? Jag fick tjata mig till en koloskopi och har gjort ett tag. Är hon kanske för okunnig? Jag funderar starkt på att kontakta en annan läkare. Men frågan är om jag ska gå till vanliga akuten eller be om en annan läkare på vårdcentralen. Vad hade ni gjort?

Egentligen borde jag göra detta idag eftersom jag har så ont. Men jag ska på KBT ikväll och kan inte boka om det. Vill så gärna gå på det. Jag hoppas att mina smärtstillande hjälper tills dess. För just nu orkar jag inte ens sitta upp ordentligt.

Jag känner mig så fruktansvärt uppgiven. Så pass så att jag har sjukat mig 2 pass utan läkarintyg. Jag mailade min IVF-klinik om hjälp. För jag vet inte om det är tarm- eller gynrelaterat. Kanske båda? Ett VUL gjorde mer ont än en rektoskopi. Men efter avföring blir det värre. JAG ska ju inte behöva googla mig till en orsak. För jag är ingen läkare. Varför lyssnar ingen på mig och hjälper mig? IVF-läkaren ska i alla fall ringa upp mig. Men vad kan hon göra? Kan hon beställa en magnetröntgen? Jag ska fråga.

Jag känner mig just nu som ett omöjligt fall. Det gör ont men ingen hittar varför. Det gör t om sjukt ont.

Jag orkar inte mer nu!!! Det blir nog akuten imorgon. :(

image

Uppskattat

För en halvtimme sedan, 20:15, så råkade jag missa ett samtal. Min läkare från IVF-kliniken ringde upp mig från sin privata telefon hemifrån. DET kallar jag en bra läkare. Men ja, tyvärr missade jag det. Jag försökte ringa upp men såklart så hängde min telefon sig och dog. Jag tror att jag måste skaffa mig en ny telefon. Har en iPhone 4s. Vet inte om jag vill ha en 5:a eller 6:a. Vilken tycker ni är bäst?

Åter till varför läkaren ringde. Jag mailade igår om hur dåligt jag mår över medicinerna. Jag hade riktigt svår ångest igår. Men idag känns det bättre. Hon pratade in att hon skulle ringa upp imorgon igen även om hon då jobbar på ett annat ställe. Att jag kunde testa att bara ta ett halvt östrogenplåster eller skippa det helt. Jag får fundera.

Jag gillar denna läkare skarpt. Jag undrar vad jag har gjort för att få henne att bry sig om mig på detta sätt. Kanske för att vi har en liknande bakgrund. Eller för att det faktiskt finns bra läkare också. Nu har jag två. En på IVF-kliniken och en på Vårdcentralen.

Det gör mig glad! ❤

Ett peppande telefonsamtal

Idag hade jag en telefontid med min läkare på IVF-kliniken. Hon frågade hur jag mådde och jag berättade om mina biverkningar av Synarelan. Extrem kroppsvärk, humörsvängningar, värmevallningar och att jag känner mig lite deprimerad. Jag sa att jag läst om andra som fått plåster med Östrogen mot detta. Det tyckte hon att jag skulle testa. Så jag fick Estradot 50 mg att sätta på magen var tredje dag. Hoppas att det kommer att hjälpa.

Sen frågade jag vem hon tyckte skulle hjälpa mig när jag får problem under behandlingen. Då sa hon att det ska antingen hon eller någon annan på kliniken göra. För så länge jag är patient där och blir behandlad av dem så är det DEM som har ansvaret. Ingen annan. Sedan efter behandlingen är gjord och om jag inte vill göra fler behandlingar där så kommer hon att rekommendera en gynekolog till mig. Då berättade jag vad sköterskan sagt samt att den andra läkaren vägrade att hjälpa mig. Då blev hon riktigt förvånad och sa att så får det inte gå till. För dem SKA hjälpa mig. Jag berättade hur ledsen och övergiven jag kände mig. Att jag hade behövt gå till min läkare på vårdcentralen för att få hjälp. Hon höll med mig och sa att de andra hade behandlat mig fel. Så nu ska hon prata med dem. Jag hoppas verkligen att den där sköterskan får sig en rejäl utskällning. Jag skulle verkligen uppskatta om hon ringer upp mig och ber om ursäkt. För det där var inte ok det hon sa.

Så nu mår jag lite bättre psykiskt. Jag mår även lite bättre fysiskt. Det gör inte riktigt så ont idag. Hoppas verkligen att smärtan lägger sig helt snart så att jag kan sluta med smärtstillande och återgå till livet. Vilken dröm!!!

Vi planerade även den kommande behandlingen. Hurra!!! Den 12 juni börjar jag med Menopur och den 18 juni blir det ett VUL. Jag glömde fråga hur jag skulle göra med Synarelan. Men det har jag tid på mig att fråga om. I vecka 26 blir det äggplock. Den veckan jobbar jag bara en kväll/natt, sen börjar 4 veckors semester. Bra planering va? Jag tycker det låter underbart.

Jag känner mig glad och förhoppningsfull. Nu ska jag bli gravid, jag ska gå en hel graviditet utan för mycket besvär för att sedan föda ett friskt och framförallt levande barn i början på 2016. Det är planen.

  
Idag hämtade jag ut ”lite” mediciner på Apoteket.

* Synarela – För min behandling mot endometrios och inför IVF

* Sertralin – För depressionen

* Oxikodon Actavis – Snabbverkande morfin mot endometriossmärtor

* Estradot – Östrogenplåster mot biverkningar av Synarela

* Oxycodone Lannacher – Långtidsverkande morfin mot endometriossmärtor

* Behepan – Vitamin B-12 som är bra att ta inför och under IVF och graviditet

* Lergigan – Mot ångest, oro och sömnbesvär

Nu ska jag må bra!!! ❤️

Ensam

Idag vaknade jag och hade ont igen. Jag hade ställt klockan på 8 för att vara vaken ifall läkaren från IVF-kliniken skulle ringa. Jag var så trött.

När klockan var 9:30 så ringde jag. Sköterskan ursäktade att läkaren hade haft fullt upp. Men hon kunde ändå inte hjälpa mig med sjukskrivning eller medicin. Då blev jag lite sur. För det visste de väl redan igår då. Där hade jag gått och väntat på ett samtal och inte kontaktat någon annan om hjälp. Så jag säger det som läkaren på KK sagt. Att den som behandlar mig får hjälpa mig. Det har t om min andra läkare på IVF-kliniken sagt. Vet ni vad sköterskan säger då? Ja då får vi väl avbryta din behandling då så vi slipper vara ansvariga för dig!!!

Jag blev helt chockad. Kände hur tårarna brände. Jag sa bara att OK, då får jag väl gå till gynakuten då och la på.

Efteråt mådde jag så fruktansvärt dåligt och kände mig så fruktansvärt illa behandlad. Jag grät och grät så jag knappt fick någon luft. Visste inte vad jag skulle ta mig till. Fick värsta tankarna om att jag inte orkade leva längre. För ingen bryr sig och tar mina smärtor på allvar. Jag skickade ett SMS till min man som var på jobb. Han kom hem och körde mig till gynakuten.

Väl på gynakuten fick vi prata med en trevlig sköterska. Jag berättade att jag hade så ont och kände mig övergiven. Hon kunde se att jag låg under bevakning på Endometrioscentrum och att en kallelse borde komma inom 2 månader. Det kändes bra. För det visste jag inte om. Men tyvärr fick jag inte träffa någon läkare. För jag hade redan blivit undersökt och de hade inte sett något akut. Men jag behövde både smärtstillande och en sjukskrivning. Då sa hon att de inte har hand om sjukskrivningar egentligen. Utan det får min läkare på vårdcentralen hjälpa mig med så länge. Men skulle det vara så att hon vägrar så ska jag ringa imorgon igen och få hjälp på KK. Jag blir så trött på det här. Hur ska man orka ringa runt när man mår så här dåligt? Varför kunde jag inte få hjälp direkt? Både jag och min man blev förvirrade. Jag kände mig så uppgiven så jag orkade inte bråka. Men jag fick i alla fall ett recept på smärtstillande. Läkaren som jag träffade på gynakuten förra veckan hade glömt att skicka min sjukskrivning och skulle göra det idag. Så jag har en sjukskrivning t om igår. Men ingen idag.

Just nu står jag utan läkare, utan hjälp. T om sköterskan tyckte att systemet var uruselt. Men jag förstår ju att det inte är hennes fel. Därför ville jag inte bråka med henne.

Så imorgon måste jag ringa vårdcentralen klockan 8 och hoppas på att min läkare är där. Annars vet jag inte vad jag ska göra. Jag känner mig helt slut både fysiskt och psykiskt.

Jag orkar inte mer!!!

För er som är intresserade av att komma i kontakt med Endometrioscentrum i Malmö så håller de på att starta upp det igen. För tillfället måste man gå via en läkare som skriver en remiss. Men i framtiden ska man kunna skicka en egenremiss dit. Äntligen!!!

Vänta

Jag känner att det enda jag gör är att vänta, vänta, vänta. Jag ringde kliniken. Läkaren ska ringa upp mig. Men när vet jag inte. Sen vet jag inte om hon kommer att hjälpa mig eller jag måste ta mig till gynakuten och vänta där istället. Är så trött på att vänta.

Mitt jobb är i alla fall förstående. Det är tufft att bli runtskickad så här. Att behöva lägga all sin kraft på att försöka få hjälp. Det är så lätt att ge upp. Men jag kan inte ge upp. Men hur ska man orka kämpa?

Jag undrar hur lång tid det kan ta att få en kallelse till Endometrioscentrum. Innan eller efter sommaren? Innan hoppas jag på men tvivlar på det. Jag behöver hjälp NU!

Eftersom min hjärna inte fungerar så bra pga smärtan och smärtstillande så undrar jag vad ni hade gjort? Var hade ni vänt er? Läkaren som jag fick träffa igår tyckte att den som behandlar mig får hjälpa mig. Det känns ju ganska självklart. Men den läkaren som är på kliniken denna veckan verkar inte vilja hjälpa mig rent praktiskt, med medicin och sjukskrivning. Var ska jag vända mig då? Jag vill inte dra in en tredje part i detta, vårdcentralen. Jag vill inte behöva berätta allt från början igen, vilket har blivit många gånger nu. Därför känns inte heller gynakuten så lockande. Men det kanske är mitt enda val?

Jag blir så trött. Vill bara lägga mig ner och sova bort dagarna. :(

Tröst

Ibland när man mår dåligt så är man värd något extra tycker jag. Jag brukar inte kunna äta så mycket gott i vanliga fall eftersom jag är laktosintolerant. Men för tillfället är jag så fruktansvärt hård i magen av allt smärtstillande jag proppar i mig så jag kan äta laktos igen. Då känns det ju extra bra att passa på att äta sådant jag inte kan äta annars.

Mitt favoritchoklad just nu är Marabou Black. En härligt god mjölkchoklad med lakrits i. Nom nom! Jag är helt besatt av den här chokladen. Har ni inte testat den så GÖR det!

Idag lyxade jag till det med en Ben & Jerry glass. En annan sak jag inte brukar kunna äta. Men jag var lite dum och tog samma smak som jag har testat innan. Chokladglassen med marshmallows och chokladbitar.

Vilken Ben & Jerry är er favorit?

image

Jag tycker lite extra synd om mig själv idag eftersom min IVF-läkare inte kunde hjälpa mig med en sjukskrivning. Det var den där andra läkaren. Min vanliga IVF-läkare har hjälpt mig innan med detta. Blev så irriterad. Sköterskan tyckte att jag skulle ringa Vårdcentralen. Men de är inte alls kunniga om endometrios. Min läkare där har t om erkänt det. Så nu har jag bestämt mig för att åka till gynakuten. För det känns inte normalt att ha så här ont. Något känns så fruktansvärt fel. När inte ens Oxikodon hjälper så känns det allvarligt.

Helst av allt vill jag bara ligga här i min säng och sova eller äta glass med värmedynan runt bäckenet. Men för att få hjälp så måste jag bege mig ut. Jag måste antagligen också tjata mig till för att få träffa en läkare. Jag får bara ångest av det. Man orkar ju inte med att inte bli tagen på allvar när man har så ont. Men det är ju då om någon gång som man måste gå dit. Det är så tråkigt att jag har så dåliga erfarenheter av gynakuten. Det tar emot att gå dit. Mycket kanske också beror på att jag har hemska minnen därifrån.

Håll gärna en tumme eller två att jag får bli undersökt och få hjälp med en sjukskrivning. För med denna smärta och dubbel dos morfin så går det ju inte att jobba.

Lite glass på det kanske?

Gladare

I natt har jag sovit dåligt. Det var svårt att somna. Jag tänker för mycket. Oroar mig för allt. Jag önskar att man bara kunde stänga av ibland. Ha en liten knapp som man trycker på. Men så fungerar det tyvärr inte.

Jag vaknade klockan 10 av att klockan ringde. Dags att ta Synarela. Jag skulle också känna efter hur det kändes i kroppen och om jag orkade jobba. Nej! Det gjorde fortfarande ont. Mina snabbverkande tabletter var slut och jag fick lite panik.

Först ringde jag och sjukskrev mig. Jag skäms alltid över det. Ett sunt tecken antar jag. Jag frågade om min läkare kunde skriva något intyg så jag slipper kontakta henne vid varje sjukperiod för att få ett förstadagsintyg. Det skulle gå bra. Så det ska jag fråga henne nästa gång vi pratas vid.

Sen ringde jag IVF-kliniken. Den andra läkaren där hade fortfarande inte ringt mig. Min läkare är inte där denna veckan. Sköterskan sa att jag låg först på listan och att hon borde höra av sig snarast. Det gjorde hon. Hon är också bra. Hon läste upp hela min journal högt från första dagen jag var hos dem. Hon ställde frågor och vi diskuterade. En remiss är skickad till Kvinnokliniken för en kontroll av endometrios den 4 februari. Det har alltså snart gått 2 månader. Så jag ska ringa dem och höra vad som händer. Läkaren hade även skrivit ett intyg som jag kan lämna till min arbetsgivare. Samt att hon skrev ut ny medicin. Jag ska ta 2 stycken Oxikodon 10 mg Depot samt Oxycodone G.L 5 mg vid behov. Hon skrev ut en större förpackning på de snabbverkande. Jag blev såååå tacksam. Hon lyssnade och hjälpte mig.

Så nu känner jag mig faktiskt glad. Det är inte ofta jag skriver det här i bloggen. Bara det gör mig glad. Det är motgångar och oro som får mig att må dåligt.

Läkaren sa åter igen att det bästa för mig är att bli gravid så fort som möjligt och sedan amma länge när barnet är fött. Det kan hjälpa mot endometrios. Men tyvärr inte för alla. Men jag ska göra allt för att komma dit. Idag är jag på dag 5 med Synarela. Det känns bra. Kommer jag ha fortsatta problem där efter så får man gå vidare och i värsta fall operera. Eftersom jag verkar blöda även från urinblåsan så kan man med ett lätt ingrepp kika in med en kamera för att se hur det ser ut. Det får bli det första steget. För åter igen vill de inte öppna upp med titthål eftersom det kan skada mer än göra nytta.

Men en dag i taget. Nu tar jag Synarela och ska så fort jag mår bättre försöka komma i form. Det blir träning och leva livet. En massa positiva saker för både kropp och själ. Jag går redan på gym och styrketränar. Men det var längesen jag var där. Jag ska även börja på yoga och eventuellt meditation.

Hoppas ni alla mår bra! Tack för att ni finns och peppar mig!!!

Nedstämd

Jag vet inte om det beror på att jag idag är på dag 4 med Synarela eller om det är något annat som gör mig nedstämd. Kanske det beror på att ingen från IVF-kliniken har hört av sig. Läkaren har inte hört av sig angående medicinerna. De snabbverkande är snart slut. Jag har inte heller hört något om det där förstadagsintyget. Så jag vet inte om jag kommer att få några pengar. Jag vet inte heller om jag måste bli tvingad att jobba imorgon fast att jag har ont. Det gör mig stressad och samtidigt deprimerad. Jag behöver ju veta. Jag vill ju såklart jobba. Men måste jag ta starka mediciner så går det ju inte. Enligt mig så ska ju den som skrivit ut medicinerna också hjälpa mig med en sjukskrivning. Jag kan ju inte gå till en annan läkare då och försöka få den att förstå.

Jag vill bara vara när jag är sjuk. Få en chans att läka utan att behöva få en depression eller känna mig stressad mitt i allt. Jag gör mitt bästa för att kunna komma tillbaka. Jag tar min medicin och tar hand om mig själv, vilket är det enda jag kan göra.

Det är några dagar kvar på min tävling. Ni har väl inte missat att ni kan vinna ett paket med ägglossningsstest och graviditetstest från Graviditetskollen? Tävlingen hittar ni HÄR!

image