Taggarkiv: katt

Add Comment Register

4+6

Godmorgon!

Igår gjorde jag något dumt. Men jag var så rastlös. Jag gick en lite längre promenad. Det gjorde så extremt ont i äggstockarna efter ett tag. Sen när jag kom hem igen så kunde jag varken sitta eller ligga utan att det värkte överallt. Så ja, jag är nog fortfarande överstimulerad. Då vet jag det. Jag som vill försöka undvika alla piller jag kan var tvungen att ta alvedon för att kunna sova. Jag vet att det är ok. Men jag vill försöka vara utan allt.

Snart ska jag ringa kliniken och meddela det glada beskedet. Men jag sitter lite fast. En av katterna ska ligga i mitt knä hela tiden. Antar att hon känner av något.

Idag är sista dagen i vecka 5. Det var så längesen jag var gravid nu så jag har glömt vad som händer för varje vecka som går. Så jag har laddat ner diverse gravidappar.

 
Symptom:

Illamående – Måste tugga på något ofta. Salta pinnar är bra.

Cravings – Lakrits och glass

Brösten ömmar – De brukar inte ömma så mycket

Hunger – Känner mig hungrig ofta

Huvudvärk – Får lite huvudvärk när jag är hungrig och mår illa

Husvisning & kattpresent

Idag har vi tittat på ett hus. Det var riktigt fint i gammal stil med fina fönster, högt i tak, spegeldörrar, trägolv, 60-talskök med en gammal vedugn som prydnad, en stor vind och en stor lummig trädgård med mycket bär och frukt. Jag blev helt kär. Tyvärr så luktade det väldigt mycket fukt. Så vi känner att vi tyvärr inte har råd med det. Där var en del att fixa.

Efter visningen åkte vi och veckohandlade på Willys. Vi kör alltid dit för där är mycket billigare. Efteråt fick jag väldigt ont i korsryggen och det strålar ner mot ändtarmen. Tråkigt! Att det aldrig kan släppa. Jag ska göra ett experiment och ta en Laxido varje kväll för att mjuka upp magen.

På kvällen surfade jag in på Kattkompaniet och letade efter något roligt att ge katterna som fyller år i höst. Vi funderar på om de ska få en vattenfontän. Är det någon som har en sådan till sin katt? Är den bra? Vi funderar på denna modellen nedan. Vår ena katt älskar rinnande vatten nämligen.

Drinkwell-20Mini_Kitten-202-20pc_1716

Jag testade ju att ta en Orudis för några dagar sedan. Kände av magen direkt. Idag tog jag en ipren för jag hade så ont. Nu gör det väldigt ont i magen. Så jag kan verkligen inte ta antiinflammatoriska smärtstillande. Det är så synd för de hjälper mycket bättre. Det känns som att det blir ett sår där mitt magmunsbråck sitter. Kanske mindre bra. Det svider, krampar, ömmar och gör mig illamående.

Hoppas att ni haft en trevlig helg. Min har varit helt ok. :)

Övningar

De där tre övningarna som jag har fått känns bra att göra. Förutom att jag får lite ont i handlederna av den första. Den andra där man ligger på rygg och lyfter upp rumpan och ett ben i taget känns mycket. Den behöver jag öva på.

Men ibland går det inte så bra. För jag får lite experthjälp av vår ena katt. Hon tror att vi ska ligga där på yogamattan och kela. 😉

  

Jag lämnade ju ett meddelande om att jag behövde förnya ett recept i torsdags på Mina Vårdkontakter. I måndags när jag ringde så sa sekreteraren att dessa meddelanden läggs direkt till läkaren. Idag onsdag fick jag ett meddelande om att de skickat det vidare till min läkare. Den där tjänsten är nog inte så bra. 😉

Mardröm

Jag vaknade klockan 7 av en hemsk mardröm. Den handlade om Edda. Den var så bisarr så jag vill knappt skriva om den. Undrar om jag skrek i sömnen?

Det började med att jag märkte att något satt fast i mitt bröst. Ett foster. Men det var tydligen normalt efter att ha kollat runt. Fostret levde inte längre och skulle så småningom förvinna. Men nu hade jag haft det där länge. En barnmorska fick titta på mig för jag stod inte ut. Jag som knappt vågat titta innan fick nu göra det. För hon sa att det var viktigt. Det var lite läskigt. För ögonen var lite öppna. Helt plötsligt så började det röra på sig. Det levde. Då skrek jag rakt ut och hur länge som helst. Jag fick panik.

Sedan ändrade drömmen sig lite. Fostret satt inte längre fast i mig utan i en burk. Där försökte det ta sig ut ifrån. Då var det plötsligt någon konstig alien av något slag. Sen minns jag inte riktigt mer. Tror jag vaknade här.

Det hela började med att jag drömde om en katt jag haft som fick somna in efter sjukdom. Jag trodde först att det bara var jag som såg henne. Hon hade kommit tillbaka. Men alla andra såg henne också. Lite läskigt.

Jag har funderat ett tag på om jag ska börja skriva skräckromaner. En genre jag gillar. Eller så borde jag kanske bara sluta läsa dem och även sluta att titta på skräckfilmer. 😉

Spraydag 1 & bakis

I morse ringde klockan 7:00. Då mådde jag inte så bra. Var nämligen ute en sväng igår och jag blir så lätt bakis. Man ska inte blanda vin och öl. Att man aldrig lär sig.

Nu har jag precis tagit andra dosen Synarela. Jag ska ta den 3 gånger om dagen. Ett sprut per gång. Jag önskar att den var lite mindre, som en vanlig nässpray. Jag har en ganska liten näsa och det är trångt att spraya. Man vill ju inte spraya rakt in i näsväggen. Klurigt det där. Men jag är ju van nu. Det här kommer gå bra. Jag måste bara visa min spray med utskuren svensk lapp. Ser lite tokigt ut.

20130308-151553.jpg

Idag är det fredag och det betyder vägning. Jag blev lite förvånad då jag gått ner 1 kg på en vecka utan att göra något. Kanske jag har ätit mindre då jag känner sorg och saknar vår katt. Jag som ätit så mycket godis. Men inte så mycket mat egentligen. Nu är jag 1 kg ifrån vikten jag hade innan IVFen förra året vid denna tiden. Känns bra. 4 kg ifrån min målvikt. Nästa vecka måste jag träna.

20130308-151917.jpg

Igår lyckades jag övertala sambon om att maila på de där söta kattungarna. Vi har fått svar och vi har berättat lite om oss själva. Även om vi klart och tydligt skrivit vilka kattungar det gäller så fick vi ändå frågan om det bara är kattungar vi vill ha. Man känner sig så dum och vi blev lite irriterade. Vi skulle lätt kunna adoptera alla katter men den tiden finns ju inte. Måste man känna sig dum för att man vill ha just de där kattungarna? Sen vet jag inte om man får välja då de bor i jourhem. Jag känner att det är samma som när man väljer människor man tycker om eller ej. Inte för att man kan tycka illa om en kattunge. Men man känner nog vilka som passar just oss. Sen känner vi oss dumma att säga, om de inte finns kvar, att vi vill avvakta. Man tänker väl för mycket. Nu har jag inte hört av de på ett dygn. Vi vill veta nu!!!

Spraystart imorgon

Jag plockade precis ut min Synarela från kylskåpet. Eller Synarel som det står och med en påklistrad lapp på svenska. Kvinnan på Apoteket lovade att det var samma. Jag har faktiskt haft den innan, men då utan påklistrad lapp. Den fungerar nog den också. 😉

Idag molar det i livmodern, gör ont i ryggslutet och jag vaknar extremt kissnödig. Vad händer? Jag har precis haft ägglossning. För 3 dagar sedan. Har vi sexat för mycket? 😉 Vi fick faktiskt till det 4 dagar på raken. Spännande!

Ska försöka ta tag i mig själv och gå och träna idag. Jag måste. Jag har ca 2 veckor på mig innan sprutorna. Då blir det träningsstopp ett tag. Jag behöver lite peppningar!!!

Annars händer inte så mycket. Jag tjatar på sambon om att vi måste adoptera de där söta kattungarna som inte har något hem. Jag känner extra för de. Då är det kanske ett tecken, ett kall, att de ska få bo hos oss. Eller vad tror ni?

20130307-093231.jpg

Tom

För ett år sedan var idag den bästa dagen i mitt liv. Det var dagen då vi fick det där plusset. Det som blev Edda. Jag minns hur lycklig jag var och inte kunde förstå det. Nu 1 år senare är jag helt tom.

Jag är inte bara ofrivilligt barnlös utan också ofrivilligt kattlös. Det har jag inte varit på många år och det känns så konstigt. Helst den här sista katten hade jag ett starkt band till. Det sa även veterinären igår. Hon märkte hur sammansvettsade vi var. Som ett gammalt par. Eller som riktigt gamla vänner. Den här gamla vännen har hjälpt mig så otroligt mycket i mitt liv. Jag har haft många svåra stunder och hon har alltid funnits där för mig och tröstat mig. Varje gång man grät kom hon och kurade ihop sig hos mig. Nu när jag gråter över henne finns ingen där. Jo min sambo förstås. Han är också ledsen. Jag har haft denna katt lika länge som han har haft sin son. Han har varit extrapappa som jag är extramamma. Nu känner jag mig ännu mer tom.

Igår satt jag och tittade efter hemlösa katter. Man vill gärna ha ett substitut till allt. Jag hittade några kattungar på 12 veckor och var så nära att ringa på de. Sambon tycker vi ska vänta lite. Att det kan vara skönt att vara djurlös ett tag. Man kan ha öppet som man vill under sommaren. Vi bor högst upp och får väldigt varmt på somrarna. När vi är i stugan kan vi ha öppet ut och slipper vara rädda för katter på rymmen. Vi kan sticka iväg på en resa utan att tänka mer än på jobb. Men jag vet inte om dessa saker väger upp mot en katt, eller två får det bli. Kompisar. Jag behöver en kattkompis under IVFen. Jag behöver en kattkompis under graviditeten. Men kommer jag att ha tid efteråt?

Hur hade ni gjort?

Tack för alla fina kommentarer igår. De värmer. ❤

Ont i hjärtat

Idag åkte vi till veterinären för att kolla upp vår katt. Hon hade fått juvertumörer och nu börjat andas tungt. Jag försökte ändå hålla hoppet uppe och tänka att de kunde rädda henne och göra henne bättre. Men efter en röntgen så visade det sig vara kört. En större del av lungorna var angripna och veterinären sa direkt att det var bäst att låta henne somna in. Jag tror jag hamnade lite i chock. Jag var inte alls beredd på att säga farväl idag. Men mitt förnuft sa ändå att det var dags och lika bra. Varför dra ut på det? Hon skulle bara må sämre och vi med.

Hon fick en spruta i magen och vi låg på golvet och gosade tillsammans. Hon blev tröttare och tröttare och la sitt huvud på min arm. Det var svårt att hålla tårarna borta. Men jag försökte för att inte stressa upp henne. Sen kom veterinären in och sa att han tänkte ta med henne för att ge henne den sista dosen. Här kände jag att mitt hjärta gick sönder helt. Efter en stund fick vi tillbaka henne. Jag satt och höll henne länge innan vi kunde lämna henne. Det var så fruktansvärt svårt att gå därifrån. Nu ska hon få leka med vår andra katt och Edda. Sov gott min älskade lilla katt. 13 1/2 år fick vi tillsammans. ❤

Orkar man verkligen med fler förluster? Jag som sa att jag inte kommer att klara av IVFen utan henne. Men det måste gå. Nu ska jag kika efter hemlösa katter att ta hand om.

Verkligheten

Det är så otroligt skönt att smita iväg från all stress och måsten. Men det är hemskt hur snabbt man fastnar i de igen. Kände redan igår att jag började må dåligt igen. Verkligheten har kommit i fatt mig. Jag önskar att jag kunde ta en dag i taget. Men jag har svårt för det.

Jag vet inte hur jag ska klara av IVF och en sjuk katt samtidigt. Jag behöver henne så mycket. Hon har varit min gråtkudde så många gånger. Nu gråter jag helt plötsligt över henne. Jag klarar inte av fler förluster. T om IVFen börjar skrämma mig nu. Tänk om det inte går denna gången heller. Hur ska man göra för att bara ta en dag i taget? Idag vill jag bara vara hemma och mysa i sängen med min katt. Men det går inte. Först ska jag på enskilt möte på jobb. Vi kommer antagligen prata om IVFen och hon kommer att vilja planera min ledighet. Hon verkar inte förstå att den inte går att planera ännu. Så nu måste jag förklara in i minsta detalj. Orkar inte. Sen direkt efter blir det jobb. Känner mig inte alls pepp på det. Jag som skulle vara glad nu. Varför får jag aldrig vara glad? Jag vill ju bara vara glad.

Det känns ofta som att man lever utan någon mening. För vad finns det för mening med att må så här?

Ursäkta mig för ett deppigt inlägg. Kände bara att jag behövde skriva av mig.

Kanske var det dumt att jag i morse läste igenom min dagbok från förra IVFen. Den gör mig rädd. Egentligen skulle jag vilja vara helt blogg och forumsfri under denna sista gång. Men vem ska jag ventilera tankar med då? Stackars sambon ska få utstå så lite hormonutbrott som möjligt. Då är det bra att ni finns. ❤

1 vecka och 3 dagar till spraystart.