Taggarkiv: kbt

Add Comment Register

Dagens KBT

Allmänt, ,

Idag var det dags för KBT igen. Det var en hel månad sedan jag var där sist. Det kändes. Det var precis som att börja om igen. Tyvärr kände jag att det inte gav så mycket idag. Jag fick en känsla av att terapeuten inte var riktigt närvarande. Kanske hon var stressad eller hade en dålig dag. Jag vet inte. Jag ska dit igen nästa måndag. Sen blir det en paus under sommaren. Eftersom jag ville det. Men det är kanske dumt. För då får vi börja om igen.

Vi pratade om mitt mående. Om min koloskopi. Hon tyckte också att jag skulle anmäla om jag orkade. Det kan kanske vara bra. För hur ska annars vården veta? Hon tyckte även att jag skulle anmäla min vårdcentral för att inte ta hand om mig när jag mår som sämst. Att de vägrar ge mig den hjälp jag behöver. Får se om jag kan skriva ihop något bra. Vi pratade även om att mitt dåliga mående får mig att tycka det är jobbigt att gå hemifrån. Att jag känner mig väldigt osocial och tycker det är jobbigt med mycket folk. Det sista vi pratade om var min mamma. Hur svårt hon har för att lyssna och visa empati. Att det nog är därför som jag drar mig för att berätta om IVFen.

Snälla kroppen. Låt mig må bättre imorgon. Idag har jag haft väldigt ont. :-/

Terapi & läkare

Allmänt, Endometrios, , , , , , ,

Tack för alla fina kommentarer! De värmer! ❤

Min IVF-läkare hörde av sig i onsdags. Hon ville att jag skulle komma på en undersökning. Väl där så pratade vi om mina smärtor. Hon gjorde en undersökning. Tydligen har jag fått en cysta på vänster äggstock. Hon kunde inte se om det var en vanlig eller endometrios. Vi skulle avvakta lite med den och se vad som händer. Det var inte den som gav mig smärta i alla fall.

Vi diskuterade provsvaren från min ultraljudsundersökning som jag gjort på Kvinnokliniken. Läkaren hade inte hittat någon uppenbar endometrios. Men där fanns en viss knuta som skulle kunna vara det. Antagligen där jag har ont. Svårt att säga. Min läkare tyckte i alla fall att det var lika bra att beställa en titthålsoperation. Så vet vi om det är endometrios eller inte.

Sen tyckte hon att på grund av mina starka smärtor så ska jag vara sjukskriven fram till IVF-start den 12 juni. Under denna tid så hinner jag förhoppningsvis med både en koloskopi och laparoskopi. Nervöst!!! Men får man chansen så måste man ta den. Jag kommer antagligen inte att förlora något på det.

Idag har jag varit hos min nya terapeut för andra gången. Jag verkar ha hittat rätt direkt. Hon är verkligen helt fantastisk. Min vårdcentral hade bara skrivit en remiss på kort KBT. Men terapeuten tycker att jag ska gå 25 gånger och få en blandning av KBT och psykoterapi. Jag har så mycket i bagaget. Vill jag sedan fortsätta så får min vårdcentral skriva en ny remiss.

Vi pratade mycket om smärtor. Hur det påverkar en. Hon tyckte att jag skulle byta vårdcentral. För de verkar ju inte lyssna på mig. Vi pratade även om mina sömnproblem som jag har till och från. Det är inte alls konstigt eftersom jag får utstå denna stress som både smärtan och vårdcentralen orsakar mig. Hon tyckte att jag skulle testa avslappningsövningar. Yoga och meditation är också bra. Något som jag är helt inne på.

Hon tyckte det var bra att jag var sjukskriven nu. För jag är på gränsen till utmattningsdepression. Då får jag absolut inte jobba. Skulle jag bli tvingad att jobba så får det absolut inte vara på heltid. Det var väldigt viktigt. Frågan är hur man ska få sin vårdcentral att förstå detta. Kanske jag ska leta upp en ny. Det är väl lika bra. För de verkar inte förstå det där med depression överhuvudtaget.

Så idag mår jag lite bättre. Jag slipper stressen. Men har fortfarande ont. Det känns som sår eller inflammation i ändtarmen. Det känns så konstigt att inte läkaren hittar något när det gör så ont. Jag har i alla fall slutat med diverse salvor och suppar. För de gör bara besvären värre märker jag. För varje gång jag går på toaletten så känns det som att ett sår går upp och det bränner och skär som knivar. Hoppas verkligen att det lättar snart.

Prova något nytt?

Allmänt, Endometrios, , , , , , ,

Åter igen halvligger jag i min säng och känner mig uppgiven. Jag vaknade med mindre smärta och blev glad. Jag tog senast smärtstillande igår klockan 13. Trodde det skulle kännas bättre idag. Men nej. Efter toalettbesök så gör det fruktansvärt ont igen.

Tycker inte ni att det är konstigt att min läkare bara skickar hem mig med dessa smärtor utan att göra något åt det? Jag fick tjata mig till en koloskopi och har gjort ett tag. Är hon kanske för okunnig? Jag funderar starkt på att kontakta en annan läkare. Men frågan är om jag ska gå till vanliga akuten eller be om en annan läkare på vårdcentralen. Vad hade ni gjort?

Egentligen borde jag göra detta idag eftersom jag har så ont. Men jag ska på KBT ikväll och kan inte boka om det. Vill så gärna gå på det. Jag hoppas att mina smärtstillande hjälper tills dess. För just nu orkar jag inte ens sitta upp ordentligt.

Jag känner mig så fruktansvärt uppgiven. Så pass så att jag har sjukat mig 2 pass utan läkarintyg. Jag mailade min IVF-klinik om hjälp. För jag vet inte om det är tarm- eller gynrelaterat. Kanske båda? Ett VUL gjorde mer ont än en rektoskopi. Men efter avföring blir det värre. JAG ska ju inte behöva googla mig till en orsak. För jag är ingen läkare. Varför lyssnar ingen på mig och hjälper mig? IVF-läkaren ska i alla fall ringa upp mig. Men vad kan hon göra? Kan hon beställa en magnetröntgen? Jag ska fråga.

Jag känner mig just nu som ett omöjligt fall. Det gör ont men ingen hittar varför. Det gör t om sjukt ont.

Jag orkar inte mer nu!!! Det blir nog akuten imorgon. :(

image

KBT

Allmänt, , , ,

På måndag är det dags för mig att testa något nytt, nämligen KBT. KBT står för kognitiv beteendeterapi. Det är en form av psykoterapi där man går in på djupet hur individen samspelar i olika situationer. Ett sätt att lära sig att hantera dessa situationer bättre. För min del den ofrivilliga barnlösheten.

För många av oss ofrivilligt barnlösa är sorgen stor. Men även bitterheten. Vi kan tycka att det är extremt jobbigt när någon i vår närhet blir gravid, att se barnvagnar på stan eller gravidmagar. Det sista är värst för mig känner jag. Jag mår så dåligt av att se en blivande mamma klappa sig på magen. Det gör ont i varje del av min kropp. Längtan efter att kunna göra det själv, sorgen över att jag aldrig fick känna några direkt sparkar, rädslan för att aldrig komma dit igen.

Så jag hoppas att denna terapeut kan hjälpa mig att våga gå utanför huset utan att vara rädd för hur jag kommer att reagera i olika situationer.

Jag satt och googlade lite på just KBT och hamnade på en sida om KBT i Göteborg. Det är inte aktuellt för mig. Men jag såg att de var specialiserade på adoption. Ett litet tips till er som funderar på att göra en utredning.
image

En fin dag

Allmänt, Endometrios, , , , , ,

Idag var det dags för ett besök hos kuratorn. Vi kom fram till att det nästan var 2 månader sedan jag var där sist. Vad tiden har gått snabbt.

Jag pratade om lite allt möjligt. Hon märkte att jag mådde bättre. För jag pratade inte bara om nuet. Jag orkar ta mer än en dag i taget. Jag orkar tänka framåt. Det är ett bevis på att man mår bättre.

Jag känner att jag faktiskt mår bättre. Trots all smärta och andra motgångar så kan jag faktiskt tänka mer klart. Jag gör upp planer framåt i livet och jag både orkar och vill träffa folk. Det har hänt något på de här två månaderna. Det gör mig glad.

Vi pratade även om mina smärtor såklart. Hur jobbigt det är. Väntan på kallelsen. Oron som allt detta för med sig. Att det tär både fysiskt och psykiskt.

När det var 10 minuter kvar så började brandlarmet tjuta. Så vi fick avsluta snabbt. Jag hann berätta att jag hittat en terapeut för KBT. Det var faktiskt igår. Jag kikade igenom listan på 1177 och fastnade för en kvinna. Jag mailade och hon svarade snabbt. Hon hade en tid till mig den 11 maj. Det här gör också mig glad. Jag orkade ta tag i det här. Jag vill så gärna testa KBT och jag hoppas på att det kan hjälpa mig. Om jag vill så får jag gå en gång till hos kuratorn. Det var upp till mig. Jag får fundera. Det känns lite sorgligt att lämna henne. Till sommaren har jag gått till henne i 3 år. Hon har funnits där sedan vi förlorade Edda.

Efteråt så gick jag för att möta upp en vän för lunch. Då ringde telefonen. Dolt nummer. Det var kuratorn. Hon ville bara säga att jag kommer att få en kallelse nästa vecka till Kvinnokliniken för en undersökning den 20 april. Hon hade gått in till ansvarig och frågat efter min remiss och fått den att hoppa före några steg i kön. Jag började nästan att gråta. Hon tog mig också på allvar och såg att jag inte kunde gå runt så här i ovisshet. Tänk att det finns människor som bryr sig.

Sen blev det lunch med fina E. Vi har inte setts på ett tag. Det var trevligt som vanligt. Jag försökte vara utan smärtstillande idag. Det gick sådär. Jag kände mig inte på topp pga smärtan. Men man vill ju gärna göra ett försök.

När jag kom hem så somnade jag av utmattning. Jag sov i två timmar. Vaknade av smärtan. Så fick tyvärr ta smärtstillande igen.

Hoppas tiden går snabbt till den 20 april!!!

Vårkänslor

Allmänt, Endometrios, , , , , , , , , ,

Idag känner jag mig glad igen. Jag gillar dessa dagar. Solen skiner och det är faktiskt väldigt varmt ute. Hoppas verkligen att våren är här för att stanna nu.

Något som också gör mig glad är när jag kan hjälpa till, känna att jag gör något meningsfullt. Att min hjälp uppskattas. Igår skrev jag ju ett blogginlägg på Barnlängtansbloggen om ensamheten man kan känna när man är ofrivilligt barnlös. Inlägget fick bra respons och några har kontaktat mig och vill starta upp träffar i sin stad. Det blir jag så glad för. Träffarna har hjälpt mig så otroligt mycket mitt i allt kämpande och jag hoppas så att det kommer att hjälpa er också.

Jag undrar så när Kvinnokliniken kommer att kontakta mig. När är det ok att ringa och tjata? Jag har fortfarande ont. Idag skulle jag testa att vara utan smärtstillande, men det gick inte. Jag har så ont i urinblåsan. Jag springer på toaletten hela tiden för det gör ont när den blir full. Jag har även ont där bak, runt svanskotan. Jag blir så trött, både fysiskt och psykiskt.

Imorgon är det dags för ett besök hos kuratorn igen. Det var ett tag sedan. Egentligen skulle detta vara sista gången som jag går till henne. För jag skulle ha börjat hos en terapeut med KBT istället. Men det har jag inte orkat ta tag i. Jag hade en på gång men han hade inte sin praktik i denna stad. Det kändes inte bra att behöva åka iväg för en sådan här sak. Så nu måste jag leta vidare. Jag tycker det är så svårt. Hur vet man att de är bra? Hur vet man om de är rätt? Antagligen inte förrän man har testat. Jag får väl sätta mig ner och gå igenom den där listan på 1177 igen.

Jag hoppas det blir sol och värme imorgon också. För då ska jag luncha med en av mina IVF-vänner. Hon som har blivit mer än bara en IVF-vän. Jag är så glad att vi fann varandra. Vi är lika gamla och har liknande intressen samt det bästa, vi bor i samma stad. Det är så svårt att hitta nya vänner i vår ålder.

På söndag är det äntligen dags för en IVF-träff igen. Denna gången måste den bli av. Jag får må hur dåligt som helst. Jag SKA dit. Jag vill så gärna träffa er igen. Det är skönt att få stöd, men även att kunna ge stöd. Som det ser ut nu så blir vi 6 stycken. 4 gamla och 2 nya. Spännande!

Hoppas ni alla har det underbart i vårvärmen! <3

Depression under graviditet

Allmänt, , , , , , ,

5-10 % av alla gravida är deprimerade någon gång under graviditeten. Depression under graviditeten är kopplat till ett flertal risker för såväl moder som barn. Bland annat förhöjd självmordsrisk, havandeskaps-förgiftning, för tidig födsel, negativa effekter på fostret och det nyfödda barnet samt problem med tidig anknytning mellan moder och barn. Få av dessa söker aktivt hjälpt för sin psykologiska hälsa.

Vi som kämpar med IVF vet ju hur lätt det är att hamna i depression. Vi söker kanske hjälp under behandlingar och mellan försöken. Men sen när vi lyckas så kanske vi skäms över att vi fortfarande mår dåligt. Detta är något som jag har tänkt på mycket. Ett plus på stickan gör ju inte automatiskt att man helt plötsligt blir lycklig och glömmer kämpandet. Det finns så mycket som kan hända under graviditeten också. Vilket jag själv har fått erfara hela 2 gånger nu. En graviditet skrämmer mig otroligt mycket också.

Nu har jag fått ett tips om ett projekt som kallas ”Magdalena-studien” vilket är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst i Stockholm. Projektet är en behandling mot depression hos gravida.

Behandlingen pågår i 10 veckor. Deltagarna har tät kontakt med sin behandlare som ger feedback och stöd och hjälper till med motivation. I forskningsprojektet ingår förutom psykologer med KBT-inriktning även psykiatriker med stor vana av psykisk ohälsa i samband med graviditet och obstetriker som har en rådgivande funktion.

Nu under våren 2015 finns det möjlighet för dig som är gravid och deprimerad att delta i Magdalena-studien. Det är en internetförmedlad KBT-behandling som är särskilt anpassats för denna problematik. Studien är öppen för alla i Sverige och du behöver inte resa till Stockholm då all kommunikation sker via internet och telefon. Behandlingen är kostnadsfri.

Vill du läsa mer eller anmäla dig direkt så klicka dig vidare på länken nedan:

http://internetpsykiatri.slso.episerverhosting.com/BEHANDLING/depression-under-graviditeten-studie/