I morse vaknade jag och kände mig ganska ok. Jag har haft väldig ångest i några dagar. Men idag kändes det lite bättre. Precis som om någon stress hade försvunnit.

Jag började dagen med ett besök hos kuratorn. Det var väldigt givande idag. Nog det mest givande samtalet vi har haft. När vi avslutade samtalet förra gången så tog jag upp en sak som hon tyckte var viktig att prata vidare om idag. Ni vet det där att när man pratar med folk, att man alltid försöker göra sig till lite. Att verka glad fast man inte är det. Man tar på sig den där falska fasaden och går ut och möter världen med ett leende, fast att man egentligen är jätteledsen och bara vill stanna hemma. Överallt när man ska träffa nya människor så tar man på sig den här fasaden. Att det då är så fruktansvärt svårt att släppa den och bara vara sig själv när man ska träffa kuratorn, eller kanske läkaren. Jag har svårt för det i alla fall. Det är ju fruktansvärt dumt att göra sig till för en kurator eller läkare. Men gör man det dagligen annars så är det svårt att släppa den där fasaden. Det pratade vi om idag. Varför man alltid måste vara så himla perfekt överallt. Hur jobbigt det är.

På grund av detta så kom vi in lite mer på djupet idag med samtalsterapin. Egentligen på ett område som inte hon kan hjälpa mig med. Men som ändå var bra för oss båda att prata om. Jag nämnde att jag mer eller mindre alltid har mått dåligt. Att jag antagligen har behövt en samtalskontakt under flera år. Jag har mycket att prata om. Saker som fått mig att må dåligt i livet, som fortfarande finns kvar där och gnager i mig. Hon rekommenderade mig att kontakta en terapeut också. För att gå in på de här gamla djupa sakerna som fortfarande får mig att må dåligt. Det kändes så fruktansvärt förlösande att prata om det, och då hann jag bara med en tiondel av allt jag behöver prata av mig om.

Var hittar man då en terapeut någonstans? Jag har aldrig gått till någon. Har ni något tips? Ska man gå via Vårdcentralen? Det viktiga för mig är tydligen att ha en regelbunden kontakt med någon som jag trivs med. Kan jag ta itu med allt det här gamla så kanske allt det nya känns mindre jobbigt. Det känns logiskt när man tänker på det så.

Efteråt gick jag till gymmet och tränade. Det är fantastiskt skönt att göra det efteråt. Att få rensa tankarna lite. Jobba med kroppen. Ta ut sig lite.

När jag kom hem hade jag fått 2 bra brev med posten. Ett från IVF-kliniken med den nya planen samt en mapp med information från Adoptionscentrum. Jag ska läsa igenom den där mappen lite mer noga sen när mannen kommer hem. Det känns så spännande. Overkligt och spännande!

Nu får vi hoppas att resten av dagen också blir bra, även om det står tvätt på schemat.