Taggarkiv: livet

Add Comment Register

Läkarsamtal & akupunktur5

Eftersom vi inte ska göra några IVF-försök nu och för att bloggen inte bara ska handla om tråkigheter så tänkte jag att jag kan använda den som en dagbok. Att jag varje kväll skriver ihop hur dagen har varit. Många av er undrar vad jag hittar på om dagarna. Låter det intressant?

Självklart så glömde jag att skriva klart gårdagen och ladda upp den. Men här kommer den. :)

Igår vaknade jag klockan 5?!!! What! En av katterna väckte mig och jag kände mig pigg. Min man åkte till jobbet så jag gick upp. Jag satt och surfade lite i sängen och slappade. Åt frukost vid 9. Sen gick jag och la mig en stund igen för då kom tröttheten tillbaka.

När jag stod i duschen så ringde såklart min läkare från Endometrioscentrum. Äntligen! Jag kände mig lite yrvaken och stressad. Jag märkte på henne att hon inte riktigt gillade att sjukskriva mig mer. Det förstår jag. Hon sa att behandlingen borde göra nytta nu så jag kan börja testa på att jobba. Men jag är inte riktigt redo för det. Smärtorna tar över mitt liv helt. Sen när jag nämnde att jag inte får jobba med morfin i kroppen så blev hon lite irriterad. Hon tyckte att jag visst kunde jobba med en liten Oxynorm i kroppen. För mig är det inte så lite. Jag blir påverkad av dem. Men jag förstår hur hon menar. Det är ju inte därför hon ska sjukskriva mig. Utan det är för smärtan. Smärtan är ju kvar. Men inte alls lika intensiv och ofta som innan. Men tillräckligt stark för att jag knappt orkar ta mig ut många dagar. När det börjar gå åt andra hållet så kan jag börja testa att jobba 25%. Då när jag mår bättre flest dagar i veckan och endast har någon enstaka då jag har ont. Jag ska ringa Försäkringskassan och fråga hur jag ska göra. Som personlig assistent så går det inte att jobba delar av en dag. Utan 25% får bli 1 dag/vecka. Hoppas de går med på det. Jag vill ju gärna känna på hur det är. Jag blev sjukskriven fram till den 15 oktober och fick äntligen lite nya recept. Hon tyckte att jag skulle testa att ta en Orudis ibland tillsammans med en Omeprazol för att se om magen håller. Den gillar inte dem. Det känns som att jag får magkatarr/magsår direkt.

Sen var det dags för akupunktur nummer 5. Halva gjord, för att kunna känna resultat. Min sjukgymnast kände sig lite uppgiven när jag berättade att jag fick kramp även sist, fast att hon inte gjorde akupunktur med el. Så idag fick jag inga nålar runt svanskotan alls. Däremot satte hon några lite längre upp mot ländryggen. Aj vad ont det gjorde. Nu efteråt så krampar det ändå lite runt svanskotan. Men inte så farligt. Men kanske själva smärtan inte kommer från just svanskotan utan längre upp i ryggen. Hjälper inte dessa 10 gånger så får jag nog kontakta en naprapat eller en kiropraktor istället. Det är värt ett försök.

 På kvällen lagade jag Grönsaksoppa, smarrelismarr. Jag testade att ta en Orudis tillsammans med en Oxynorm. Vilken energi jag fick. Jag orkade göra en massa som mina övningar utan problem, laga mat, gå på toa utan att smärtan tog över samt sitta i soffan och kolla Netflix. Vi kollar Under the dome just nu. Den är spännande. Har ni något tips på serier på Netflix?

Vad tyckte ni? Ett tråkigt eller intressant inlägg? Eller det var kanske som vanligt. :)

Semester

Om 5 veckor går vi på semester. Det är ingenting. Det är nära nu. Men tanken slog mig precis att det antagligen blir 4 året i rad som jag kommer att må dåligt.

2012 – Vi hade precis förlorat Edda. Jag fick 2 veckors sjukskrivning men sen inte mer. 4 veckors semester blev i ett vacuum. Jag minns att både jag och min man satt i en sommarstuga och stirrade ut i tomma intet och försökte dämpa sorgen med diverse alkohol och cigaretter. Fy fan!

2013 – Jag hade precis blivit skrapad efter ett konstaterat MA. Sorgen var åter stor igen och semestern blev inte alls vad vi hade tänkt oss. Det som ska vara en fantastisk tid tillsammans där man ska hitta på en massa roliga saker och umgås med familj och vänner.

2014 – Jag hade opererat bort min gallblåsa i februari. Men hade fortfarande kvar en sten i gallgången som gav mig kramper till och från. I juni gjorde de ett misslyckat försök med att få bort den så hela semestern gick jag runt och var rädd för att få ont och vågade knappt åka iväg någonstans.

2015 – Bäckensmärtor som oftast kräver morfin. Hur roligt kan man ha? Kommer jag våga och framför allt orka hitta på något roligt? Jag är tveksam.

Vad är detta för liv? Jag blir så fruktansvärt bitter. Dessutom har all sjukskrivning gjort så att jag inte har haft råd att spara undan några pengar så vi har råd att göra något speciellt.

Vad ska ni hitta på i sommar? Vi har i alla fall bokat in 2 veckor i en sommarstuga. Jag skulle vilja åka på utflykter och hälsa på vänner. Vi får se hur det går med det. Dessutom hade vi bestämt att jag skulle ruva på ett eller två embryon under semestern. Lite skönt och avslappnande sådär. Men nu verkar den planen ha rasat.

Jag rasar! Jag orkar snart inte mer…

image

Meningen med livet!

I morse när jag vaknade så ställde jag mig själv frågan, vad är meningen med mitt liv? Just nu känner jag att jag inte brinner för någonting. Jag orkar inte det. Det finns inget som känns roligt längre. Det enda jag vill är att få bli mamma på riktigt. Det är meningen med livet för mig just nu. Tidigare i livet har jag haft ett antal olika fritidssysselsättningar som känts roligt. Men inte ens det jag brinner för mest känns roligt just nu. Vad har man då kvar att leva för?

Jag försöker tänka att jag ska ta en dag i taget. Men det kan vara så svårt ibland. Helst när målet känns så långt borta. Det gäller såklart att ha en massa delmål. Men jag måste ju våga leva mellan delmålen också. Jag kan ju inte bara gå som en zombie från delmål till delmål. Vad är livet värt då?

Mitt första delmål är att få mens samt börja med sprutorna. Längre än så behöver jag faktiskt inte tänka. Dit kommer jag nästa vecka. Så vad ska jag hitta på tills dess? Jag måste tyvärr jobba en del. Det känns lite skrämmande. Det har varit lite skönt att sätta jobbet på paus lite under tiden jag har varit sjuk. För det har känts lite lite lättare att leva eftersom jag sluppit ett stort måste. Men nu när jag är tillbaka så är ångesten där igen. Hur ska jag orka och hinna med att göra något roligt också? Jag kan ju inte bara jobba och sova.

Denna veckan ska jag försöka undvika laktos. Det är väl den största uppgiften denna veckan. Jag är laktosintolerant och märker att t om en liten dos laktos kan ställa till det för magen just nu. Men jag har redan brutit det idag på ett möte. Jag hade inget val. Det var att svälta eller äta hårdost. Jag ska också köra en del yoga här hemma. Samt testa att meditera lite. Jag har en bok där det står en del om just yoga och meditation. Meditation är jättebra att göra ca 30 minuter om dagen för att slippa den värsta bitterheten. Det stod så. Att mycket av det som man retar sig på idag kan börja suddas ut om man börjar meditera. Det låter väl jättebra för oss som är i vår situation. Jag ska verkligen göra ett försök.

Så veckans mål är:
Träna yoga hemma
Helst gå på gym en dag (fredag)
Läsa en bok
Pyssla med något roligt i alla fall en liten stund varje kväll
Fika med en kompis (om jag orkar på fredag)

En sak som får mig att må lite bättre är att titta på resor på internet. Misslyckas vi med nästa försök så åker vi på bröllopsresa i januari eller februari. Det SKA bli så!!!

Vad är meningen med livet för er? Vad gör ni för att orka med dagarna när de känns extra tunga?