Taggarkiv: mediciner

Add Comment Register

Besviken på min kropp!

Idag sov jag till 13!?! Jag var väl trött. Visserligen så la jag mig inte förrän vid 3. Jag vänder lätt på dygnet den veckan som min man jobbar kväll. För jag vill gärna umgås lite med honom.

Dagen började inte så bra. Hade väldigt ont. Jag hade glömt att be om ett nytt recept på mina smärtstillande så jag får klara mig på en lägre dos så länge. Typiskt att jag fick mer ont just nu då. Hoppas det ramlar in snart. Annars kanske jag kan be min sjukgymnast imorgon om att lägga ett meddelande till min läkare. De samarbetar ju lite.

Ikväll skulle jag egentligen på den där Sorgbearbetningskursen. Men min kropp ville inte alls vara med om det. Jag hade planerat att ta en buss 17:50. En timme innan fick jag släpa mig själv in i duschen. Jag hade hoppats på att det skulle kännas bättre. Men nej! Jag hade så ont att jag mådde illa och kände mig helt yr. Så jag fick tyvärr lyssna på kroppen och snällt stanna hemma. Jag kommer att få en genomgång via mail istället. Om jag vill så kan jag också få komma lite tidigare nästa gång.

Idag är min sista dag med högkostnadsskydd på Apoteket. Så jag fick lite ångest över det och tvingade mig dit för att hämta ut några recept. Mina IVF-mediciner hade kommit. Det blev en stor papperskasse full med diverse mediciner. Jag skämdes lite. Varför gör man det? Man har väl rätt att hämta ut sina dyra mediciner gratis. Det är ju det som det är till för. När jag satt och väntade så började jag svettas och må illa. Det gjorde så ont. Det började även göra ont i magen. Kändes som att jag hade diarré på gång igen. Men det är nog för att min tarm trycker mot något och så gör det svinont. Jag fick springa hem snabbt igen. Affären som jag hade tänkt gå till efteråt fick vänta.

Så nu ligger jag här i sängen igen, med kylen propfull med mediciner och mår lite bättre över att inte behöva stressa iväg något mer. Puh!

Hur har er dag varit?

Hoppas att ni som går kursen får det trevligt. Jag saknar er! :)

  

Fredagsmys!

Jaha! Då var det fredag igen. Är det bara jag som tycker att dagarna springer iväg? Det har t om hunnit bli oktober. Tänk, i denna månaden får jag äntligen göra min operation. Nu känns det inte så långt fram. Om dagarna dessutom rullar på i denna takt så lär det vara den 30 oktober snabbt.

Vad ska ni hitta på i helgen? Ikväll blir det klassiskt fredagsmys med min man och bonusson. Vi ska titta på film. Det lär säkert bli någon smaskig middag innan dess och kanske en påse godis till filmen. Jag funderar på att gå och simma någon dag. Försöka dra med mig min man eftersom jag tycker det är så tråkigt att gå dit själv. Jag har ju lovat min sjukgymnast att testa på det för att se om det kan hjälpa lite. Jag är skeptisk.

Jag blev så glad för min Godisbox som jag fick skickat till mig så jag blev inspirerad av att skicka sådana här presenter själv till de som jag tycker är värda något extra. Det finns ju mängder av sådana här sidor där man kan skicka presenter från. Chokladbudet tycker jag låter väldigt intressant. Har någon testat det? Ett sådant får ni gärna skicka till mig. Hi hi!

chokladpaket

Jag beställde lite IVF-mediciner igår förresten. Min högkostnadsperiod går nämligen ut på tisdag. Så det var lika bra att beställa hem. Det är så skönt att man kan hämta ut de där medicinerna gratis. Annars hade man aldrig haft råd. Tänk, det är kanske bara ca 3 månader tills vi ska starta med nästa behandling. Det ger mig lite fjärilar i magen.

Hoppas ni alla får en mysig helg!

Läkare & KBT

Idag har jag varit på KBT igen. Det kändes jättebra. Vi pratade en del om sjukvården. Hur illa bemött man blir ibland. Helst när vi förlorat Edda och de tyckte att det bästa var att börja jobba direkt igen. Det är hemskt att behöva bli tvingad till det när man är i chock och sorg. Men även depression. För det kan bli mycket sämre. Vi pratade också om jobb. Att när min sjukskrivning är slut så ska jag försöka börja arbetsträna lite. För det är dumt att gå från 0 till 100 direkt. Det kommer nog inte gå så bra. Så man får känna efter lite. Det här med att söka nytt jobb är kanske inte det mest optimala just nu. För jag kommer inte att må bättre fysiskt av det. Det är svårt att få jobb som sjukskriven också. Efteråt kände jag mig väldigt glad och nöjd.

Sedan ringde äntligen min läkare från Endoteamet i Malmö. Hon är så bra. Inga konstigheter. Hon sa att vi får ta en månad i taget. Samt höll med om arbetsträningen. Jag ska ringa Försäkringskassan och höra hur det fungerar så fort jag har pratat med min arbetsgivare. Men först måste jag bli fri från Oxikodon. Jag kommer att fortsätta trappa ut Oxycontin eftersom jag känner att den inte hjälper så mycket ändå. Så får jag lov att ta Oxynorm vid behov så länge det inte blir varje dag. Skulle jag ha behov av det varje dag igen sedan så får jag byta till Oxycontin igen. Det känns bra. Sen ska jag få prata med en sjukgymnast som är kopplad till Endoteamet också. Eftersom hon möjligtvis har mer erfarenhet av endometrios. 

Så nu kan jag pusta ut. Det är stressande att behöva jaga läkare hela tiden. Ännu mer stressande att bli nekad vård och mediciner.

Jag har fortfarande knivsmärtor som kommer och går. Känns inte alls kul. Hoppas de försvinner snart.

Snälla…

Snälla sluta kalla mig hypokondriker. Det är det sista jag är. Jag är väldigt smärttålig i vanliga fall. Denna smärta är enorm. Jag har hittat anledningen nu och mår bättre. Det FANNS en anledning!!!

Min fina IVF-läkare ringde mig igår. Hon är då för snäll. Jag ska trappa ner Oxikodon nu. Vill inte vara beroende av skiten. Jag vill kunna leva. Dessutom håller jag på att sätta ut Sertralin. Jag går på 25 mg nu och mår mycket bättre. Det verkar inte vara något för min kropp. För den verkar bli så glad över varje dos jag sänker.

Tänk om jag enbart behöver gå på Synarela och Estradot. Det skulle kännas skönt. På torsdag ska jag till Endometrioscentrum. Det ska bli intressant. Endometrios gör fruktansvärt ont. Min IVF-läkare är ganska säker på att det är det jag har. Även om det inte är det som gjorde min värsta smärta just nu. Mina smärtreceptorer är extra känsliga just nu när jag går på morfin. Därför vill jag sluta.

Hoppas ni alla får en mysig sommar nu. Värmen verkar vara på väg. :)

Dagens läkarbesök

Idag hade jag en tid på vårdcentralen hos en annan läkare. Tänkte att det kunde vara bra. Som vanligt kände jag mig väldigt nervös. Har blivit så dåligt bemött många gånger i vården så det har väl satt sina spår.

Jag vaknade och hade extremt ont igen. Är helt stel i kroppen och hela bäckenet värker. Så det var bara att trycka i sig Oxikodon. Hatar det. Är så trött på att vara beroende av denna medicin. Det var lite dumt för jag hade inte riktigt så ont när jag väl kom in. Men påverkad av smärtan var jag. Men jag blir ganska likgiltig av medicinen. Det är dumt när man ska försöka kämpa med att få hjälp.

Jag fick då träffa en annan läkare. En som jag varit hos tidigare och som jag tycker är ganska bra. Jag berättade om mitt onda bäcken. Hon tryckte och klämde lite och märkte hur stel jag var. Jag frågade om Coccygodyni, som egentligen bara betyder smärta från svanskotan. Inget specifikt. Men det är väl ett sådant tillstånd som är svårt att avgöra om det är det. Det enda sättet man kollar detta är att föra in ett finger i analen och trycka mot svanskotespetsen. Det gjorde ooooont. Så ja. Där sitter antagligen min smärta. Men inget verkade konstigt annars med själva svanskotan. Hon trodde inte heller att det var ett diskbråck för det gjorde inte ont när jag lutade mig åt sidorna. Men fram och bak gjorde ont.

Jag berättade att jag hade så ont att jag går på Oxikodon. Då sa hon Oj då! Det är starka mediciner. Men inte ens de tar bort min smärta helt. Min mage tål ju inte antiinflammatoriska mediciner så jag frågade efter kortison som jag läst mig till är något som läkare med erfarenhet av just Coccygodyni använder. Men det ville hon inte ge mig. Hon tyckte att enda alternativet var sjukgymnastik och/eller akupunktur. Det är ju bra att läkare erbjuder medicinfria behandlingar. Men vad gör man när smärtan tar över ens liv. Men det finns inga mediciner att välja bland. Så alvedon är det enda. Hon tyckte att jag skulle försöka sluta med Oxikodon.

Sen sa hon även lite konstiga saker. Som att jag måste försöka tänka bort smärtan. Hur fan ska det gå till? Att även om det gör ont så måste jag försöka röra på mig. Gärna träna styrketräning också. Det känns lite nu i efterhand som att även hon trodde att smärtan bara sitter i huvudet. Men jag kan inte tänka mig att sådan här stark smärta endast kan sitta där. En annan sak hon sa var något som är helt tvärtemot vad man fått lära sig. Jag har alltid fått höra att kroppens sätt att smärta är att säga till att något är fel. Men det sa hon att så behöver det inte vara. För muskler kan krampa och göra ont utan att något är fel. Stämmer verkligen det???

Så nej! Jag fick ingen direkt hjälp idag. Jag försökte ringa sjukgymnasten som hon rekommenderade men där var ingen som svarade. Jag får göra ett nytt försök imorgon.

Jag kände mig helt gråtfärdig när jag gick hem. För smärtan tar över mitt liv. Jag orkar inte mer nu känner jag.

Jag funderar lite på om det är Synarelan och östrogenplåstren som ställer till det i min kropp och gör det värre. Hade jag kunnat så hade jag velat sluta med plåstren igen. Men jag står inte ut med kroppsvärken. Jag får ont vid mens i naturlig cykel. Jag får ont efter en IVF. Jag får ont av Östrogen. Jag får ont när jag är gravid. Alltid på samma ställe. Någonstans bakom svanskotan. Jag vet fler som har det så. Kanske inte min kropp gillar hormoner? Jag vet inte om jag bör prata med IVF-läkaren eller försöka stå ut tills nästa torsdag.

Idag känner jag mig bitter igen!!! :(

Beställt

Idag har jag varit på Apoteket och beställt mina mediciner. Det var lika bra att göra det så fort som möjligt eftersom mitt högkostnadsskydd går ut på tisdag. Är det kanske fler mediciner jag behöver? Tyvärr får jag bara ett uttag på Spasmofen per gång och de har jag ganska nyligen hämtat ut. Läkaren kanske tror jag är beroende om jag frågar efter nya igen. Fast de är inte sååå dyra.

Efter att ha tagit Spasmofen i 3 dagar på raken så brukar alltid min mage slå bak ut. Det är så typiskt när det är sol och 21 grader varmt. Jag skulle så gärna vilja ut på en cykeltur eller kanske en promenad. Men det vågar jag inte. Nackdelen med Spasmofen är att tarmarna blir stillastående och sen i mitt fall orsaka diarré under en eller två dagar efteråt. Kul liv? Verkligen inte!

Så vad ska jag då hitta på? Jag kanske ska göra ett försök med att sitta på balkongen och läsa en bok. Det borde ju vara lagom väder för det. Mitt i sommaren är det alldeles för varmt att sitta där ute. Så det gäller kanske att passa på.

Hoppas ni alla har en mysig dag!

Medz

Nu har jag hämtat ut medicinerna. Allt fanns med så nu är jag redo. Hoppas bara vi får köra igång nu i början av april.

20140307-130732.jpg

Något annat som gör mig lite orolig är magen. Den mår sådär efter galloperationen. Jag försöker äta snällt. Men den är väldigt dålig hela tiden. Allt från magknip till diarre. Jag frågade läkaren om detta och han sa att det kan ta ett tag innan tarmarna vänjer sig vid mindre galla. Det kan ibland ta mellan 3 till 6 månader innan det rättar till sig. Hjälp! Det känns ju inte så kul. Hur har ni mått?

Jag trodde jag skulle gå upp i vikt igen nu när jag börjat äta som vanligt. Men nej. 5 kg mindre är det nu. Jag klagar inte. Bara jag inte rasar för mycket. Stackars magen.

Orolig!

Tack för era kommentarer om magnetröntgen. En kanske lite dum fråga, hur lyssnar man på musik? Man får väl inte ha någon teknisk utrustning med sig in?

Jag är så orolig att jag ska få en tid för sent så att inte provsvaren ska hinna komma innan jag ska börja med sprutorna. Min läkare avrådde mig nämligen att börja innan svaret. Då måste vi skjuta på det en cykel till. Vad jobbigt. Men som det ser ut nu så blir det i så fall i slutet av april och inte i början istället. Det positiva med kort cykel. Men ändå!!! Jag vill inte vänta!!!

En annan sak som oroar mig är att jag ska få en tid just när vi ska åka utomlands. Då måste jag boka om. Eller ska jag ta ett avbeställningsskydd? Det blir ganska dyrt. Hur hade ni gjort?

Undrar när jag kommer att få tiden. Idag hade varit bra så jag kan planera. Men det lär väl dröja ett tag. Denna väntan!!!

Idag ska jag hämta mina mediciner. Håll tummarna att Lutinus finns med. :)

Imorgon lördag är det dags för Vår dag igen. För er som är nya läsare så har jag och min man såna här dagar. Vi turas om att hitta på något. Denna gång är det min mans tur och jag har ingen aning om vad vi ska göra. Spännande!!!

På söndag blir det träff med andra ofrivilligt barnlösa. För första gången för mig. Det känns både nervöst och spännande. :)

Vad ska ni göra i helgen?

Återbesök

Idag har jag varit på återbesök hos läkaren som opererade mig. Han var jättebra att prata med och tog mig på allvar.

Det krampaktiga onda som jag hade även efter operationen kan ha varit stenen. Nu har den smärtan försvunnit. Men han sa att det är inte säkert att den försvunnit för det. Den kan nämligen åka upp och ner i gallgången om den inte kommer ut.

Då får man göra en sån där ERCP, en gastroskopisk operation. Tyvärr söver de en väldigt sällan vid en sån här operation. Hur kan man få igenom det, ni som gjort den? Man kan i alla fall få mängder av lugnande så man nästan sover. Det är säkert för att man helst bör svälja slangen. Jag glömde fråga varför. Men det känns logiskt.

Vid en sån här operation så gör de inte ett snitt som jag trodde utan de bränner upp gallgången så den blir större. Detta kommer man sen att ha för alltid. Något som han inte tyckte jag skulle göra i onödan. Nej tack!

Så nu skickade han en remiss till magnetröntgen. Skulle detta gjorts i min stad så hade jag fått vänta länge. Men i den här andra staden så har de detta som ett löpande band. Ingen läkare behöver heller medverka. Så därför kommer jag att få en tid inom en snar framtid. Absolut i mars.

Efter magnetröntgen är gjord så ska jag få prata med läkaren på telefon och få resultatet. Spännande och nervöst!

Jag hoppas verkligen att stenen är borta. Annars måste vi skjuta på IVFen. Det vill jag INTE!!! Samt det värsta, göra denna operation vaken. Hjälp!

Idag har jag i alla fall beställt mina mediciner. Lutinus höll på att ta slut hos leverantören sa hon. Hm! Någon som varit med om detta? Vad händer då? Nu dröjer det ett tag innan jag behöver dem. Annars får det väl bli Crinone igen.

Mediciner

Jag funderar på att gå och beställa hem mina mediciner idag. Ja jag antar att det lilla Apoteket runt hörnan inte har allt det här hemma. De är otroligt dåliga på alla mediciner. Går jag till Apoteket på sjukhuset så finns allt hemma. Men det är en bit att gå. Orkar inte!

Vår nya läkare sa att vi inte skulle hämta ut all medicin på en gång. Men jag tycker det känns så osäkert. För tänk om något tar slut. Hur brukar ni göra? Jag har alltid hämtat ut allt på en gång. Nu har jag visserligen en massa Crinone över. Men de kan jag ju använda upp.

Jag har 3 uttag Gonal-F. Jag har alltid sprutat minst 9 dagar så då måste jag ha alla förpackningar. Orgalutran har jag aldrig använt. Har 2 uttag x 5 på den. Svårt att veta om det blir mer än 9 dagar. Vågar man chansa? Lutinus och Ovitrelle är bara 1 förpackning.

Jag tror jag hämtar ut allt ändå för att känna mig lugn.

20140303-105951.jpg

Jag behöver bara betala 600:- för att komma upp i högkostnadsskyddet. Hurra! :)