Taggarkiv: morfin

Add Comment Register

En fråga!

I vårt kollektivavtal så står det att vi personliga assistenter inte får vara påverkade av varken alkohol eller droger på jobbet. Jag tar ju Oxikodon dagligen mot bäckensmärtor och det är narkotikaklassat och jag blir påverkad.

Tycker ni det är lämpligt för mig att jobba på denna medicin? Min läkare på vårdcentralen förstår inte riktigt varför jag inte känner mig bekväm med att jobba påverkad av Oxikodon. För när hon träffar mig så uppträder jag inte påverkad. Men det är ju en helt annan sak att uppträda påverkad eller att vara påverkad. För jag blir påverkad av denna medicin. Jag känner mig berusad, yrslig, illamående, kan inte fatta beslut, står inte ut med höga ljud etc etc. Jag skulle frågat henne om HON får jobba som läkare om hon varit påverkad av morfin. Eller tagit 2 starköl på lunchen. Antagligen inte.

Vad anser ni? Hur gör ni som tar starka smärtstillande?

Jag skickade ett mail till min arbetsgivare. För dem får avgöra om de tycker att det är OK eller inte. För jag vill inte få sparken eller riskera min brukares liv.

En ny teori

Som ni flesta vet så har jag för tillfället extrema smärtor i bäckenområdet. Jag tar starka smärtstillande för att stå ut med vardagen. Vilket i längden är väldigt ohållbart.

I samråd med min läkare på vårdcentralen så ska jag bara ta dessa starka smärtstillande när jag har extremt ont. Det vill säga när jag ligger i fosterställning i sängen och gråter. Ja, det har faktiskt hänt några gånger nu. När man har haft smärta en längre tid så blir toleransen mindre och mindre märker jag. Lite smärta kan göra extremt ont och ta över hela mitt liv. Därför har jag valt att även ta dessa starka smärtstillande när jag bara har haft lite ont. Dvs när jag inte ligger i fosterställning i sängen och gråter.

Jag känner att jag vill dokumentera detta för att få er att förstå, för att få andra i samma situation att förstå, men framför allt för att få mig själv att förstå att det är så här.

Jag väntar på en kallelse för att komma till Endometrioscentrum i Malmö för att få hjälp. För mina läkare och jag misstänker att jag har endometrios. Detta centrum är inte igång offentligt ännu. Det lades ner hösten 2013 pga brist på pengar, vad jag har läst mig till. Men nu är det på väg att startas upp igen. Hurra! Jag har fått ett brev om att vårdgarantin gäller. Alltså ska jag få komma dit inom 3 månader fr om april. Det vill säga juli. Då tror jag att de har semesterstängt som alla andra vårdenheter. Så med min vanliga otur så kommer jag väl inte att få komma dit förrän i september. Det fick jag erfara förra året då jag väntade på att få göra en ERCP (borttagning av gallsten i gallgången). Jag fick vänta 4 månader på att få göra en andra sådan eftersom den första misslyckades. Vården idag ni vet. Inte så bra. Så nej, jag har inte så stora förhoppningar om att få komma dit på ett tag.

Men så här kan jag ju inte ha det. Jag kämpar varje dag med att vara utan dessa smärtstillande som gör mitt liv ok att leva. Igår slog jag ett personligt rekord på några veckor, jag var utan i 17 timmar. Hurra för mig! Det låter kanske inte så mycket för er. Men för mig är det ett stort steg. För morfin är mer beroendeframkallande än vad man tror. Ja, jag har upptäckt det nu. Det är hemskt. Jag borde ha lyssnat på er som varnade mig. Men vad gör man när smärtan tar över ens liv? När vissa läkare säger att det är det enda som kan hjälpa mig. Vilket i sin tur gör att jag inte kan jobba för jag blir för påverkad. Men smärtan i sig gör mig också för påverkad. Vilket är bäst?

Nu blir det mycket svammel här märker jag. Det jag skulle komma fram till är att när jag inte tar smärtstillande så kan jag känna efter mer exakt vad det är som gör ont. Det kan känns lite pinsamt att erkänna. För detta problem i sig gör inte så ont på andra människor. Men på mig gör det extremt ont eftersom jag antagligen har endometrios. Jag tror att jag har en extremt stor jävla hemorrojd. Som i sin tur gör att jag blir så svullen i hela ändtarmen att inte avföringen vill komma ut. Att den då gör så att hela ändtarmen krampar och då i sin tur gör att jag får ont i hela bäckenet. Hur låter det? Kan detta var troligt? Jag blöder inte nu när jag tar Synarela. Men det gör extremt ont där inne någonstans. Så på onsdag när jag ska på ett återbesök på vårdcentralen, så ska jag lägga fram den här nya teorin jag har. Be min läkare göra en ny undersökning. Visar det sig att det är en hemorrojd så ska den bort ASAP. Jag har tagit Scheriproct, hemorrojdsuppar som bara fanns på recept innan, i 10 dagar. Det känns lite bättre. Det gör inte riktigt så ont. Min ändtarm krampar inte så fruktansvärt mycket längre. Därav min teori, hemorrojd.

Om någon orkat läsa enda hit så vill jag också påpeka att jag mår fruktansvärt dåligt av mina hormonmediciner just nu. Jag ska ta Synarela (som gör att jag hamnar i ett konstgjord klimakterie) i 3 månader för att eventuellt göra så att nästa IVF-behandling fungerar bättre. Detta ska svälta ut eventuella endometrioshärdar så de inte stör. Synarelan i sig gav mig extrem kroppsvärk. Därför har jag börjat med depotplåster med Östrogen. 50 mg om dagen putsar dessa små plåster ut i min kropp. Det har faktiskt hjälpt. Men när jag började med dem kom depressionen. Så frågan är vilket som är bäst. Att ha kroppsvärk eller må fruktansvärt dåligt psykiskt. Jag mår så dåligt så jag funderar på att öka min dos Sertralin (antidepp) igen. Vad tror ni? Kan det hjälpa? Någon som testat detta under hormonmedicinering?

Detta var allt för mig idag. Hoppas att ni mår bra. Jag mår skit. Men det är jag van vid. 😉

 

Måste det vara så svårt?

Idag är jag på cykeldag 4 med stor blödning och kraftiga smärtor. Det får mig att ha mycket ont och jag måste äta starka mediciner. Pga starka mediciner kan och får jag inte jobba. För det första så har jag ingen ork när det gör ont. För det andra så känner jag mig snurrig av medicinerna. Jag får inte vara påverkad på jobb då jag har ett stort ansvar. Så därför var jag tvungen att sjukskriva mig igen. Jag har alltså inget val.

Eftersom jag har varit borta en del förra året pga gallstensbesvär så kräver numera min arbetsgivare ett förstadagsintyg när jag är sjuk. Detta intyg behöver inte vara ett läkarintyg som det som Försäkringskassan vill ha. Utan det räcker med ett kvitto eller annat bevis på att jag har sökt sjukvård eller inte kan jobba. Ett bevis på min sjukdom.

Eftersom min IVF-läkare har sagt att allt som har med endometrios ska gå via dem och inte vårdcentralen så valde jag idag att kontakta dem för ett intyg. Tyvärr är inte min läkare där idag. Den andra är inte så insatt i mina problem. Så jag frågade sköterskan om hon kunde skriva ihop ett litet intyg som förklarar mina problem och vad som gör att jag inte kan jobba. Men det kunde hon inte göra. För det kunde vara emot deras policy..? Min läkare kommer dit imorgon så hon skulle ta upp det med henne då. Men tänk om hon också vägrar. Kan de göra så? Var ska jag då vända mig? Gynakuten? Jag blir så trött på det här. Måste jag bli mer lidande för att jag har denna jävla skitsjukdom? Hur ska jag orka ringa runt eller t om besöka olika vårdställen när jag mår så här? Kan de inte bara skriva ett litet intyg som bevis på att detta är något återkommande? Som förhoppningsvis ska vara sista gången nu eftersom jag har börjat med Synarela. Jag kan ju inte gå till Vårdcentralen bara för att få ett intyg. Jag vägrar ta upp en av deras akuttider pga detta. Det är ju för jävligt. Samma sak gäller gynakuten. Varför ska jag behöva ta en plats där? En plats som någon annan behöver.

Vad ska man göra? Jag hoppas min läkare kan ringa mig imorgon så att vi kan diskutera. Men hon jobbar inte på kliniken förrän nästa vecka.

Jag blir så irriterad. Men samtidigt förstår jag ju min arbetsgivare. Det är säkert många som utnyttjar det här med att vara sjukskriven bara för att de inte orkar jobba. Men måste detta påverka mig???

Den andra IVF-läkaren ska ringa upp mig. Jag vill diskutera mina mediciner som knappt hjälper. Men hon är inte så insatt i dem. Jag vet inte riktigt var jag ska vända mig. Allt känns bara så jobbigt. Jag vill bara bli frisk och slippa dessa problem.

Något positivt då? Kanske att det känns som vår idag. Snälla stanna kvar nu. Jag behöver sol och energi.

image

Godmorgon!

Mina långtidsverkande tabletter fungerar inte. Hjälp! Jag tar Oxikodon 10 mg. De ska man ta var 12:e timme. Men de har bara effekt på mig i ca 8 timmar. Jag har även snabbverkande på 5 mg. De får jag ta vid behov var 6:e timme. Jag vaknade av en extrem smärta i både från tarmen och högra äggstocken. Då har den snabbverkande gått ur. Jag måste alltså ta båda hela tiden för att slippa ha kramp.

Jag måste höra med min klinik om de kan skriva ut snäppet starkare. Så här kan jag ju inte ha det. Nackdelen är att min IVF-läkare inte är så insatt i just denna medicinen, som är den enda som hjälper. Hon tycker inte att jag ska kontakta min läkare på Vårdcentralen då de inte är så kunniga på endometrios där. Så vad gör man? Sätter sig på gynakuten? På en söndag lockar det inte alls då man får vänta i flera timmar.

Jag säger bara en sak, FUCK ENDO!!!

image

Hoppas ni får en bättre söndag än mig. Bitter som bara den. :(

Ont men glad

Idag vaknade jag med mer smärta och blod. Det gör mig så ledsen. Det skulle ju vara över nu. Så det är bara att trycka i sig Oxikodon (morfin). De jag tar idag kan jag inte jobba med. Men jag har en svagare på 5 mg som går bra att ta då. Lite smålullig blir jag, men inte så farligt. Jag vill inte vara sjukskriven mer nu. Plånboken ekar så tomt. Jag vill kunna spara pengar till roliga saker.

När jag vaknade nu i morse, efter att ha sovit i 12 timmar, så gick jag in på Instagram och såg att en kär gammal vän ska flytta till min stad. Jag blev så glad. Vi har tyvärr tappat kontakten. Mest mitt fel antar jag. Jag har inte mått så bra. Jag skäms över det och blir ledsen på mig själv. Vi har mycket gemensamt med ofrivillig barnlöshet bland annat. Något som vi aldrig diskuterat eftersom de började försöka långt innan oss. Jag vet att du har hittat till min blogg och förstått att det är jag. Du nämnde en massa saker sist vi sågs som jag inte berättat för någon i gamla staden. Jag blev lite ställd men förstod. Kanske min tatuering skvallrade. Även om det kändes lite läskigt eftersom jag vill vara anonym, så blev jag ändå glad. Jag blir så glad att du ska flytta hit. Jag har saknat dig även om jag varit dålig på att säga det. Jag hoppas vi kan ses en massa nu. Förlåt att jag inte har funnits där för dig.

Nej! Om man skulle ta och äta lite frukost. Jag ska även ta första puffen Synarela. In i dimman. Fast det blir bara en sprayning morgon och kväll. Inför IVF har jag tagit tre. Vad ska ni göra i helgen? Vi ska nog mest ta det lugnt. Städa lite borde vi göra. Även om det känns tråkigt.

Trevlig helg på er alla!

Ni har väl inte missat min tävling? Den finns HÄR.

Cykeldagbok

Jag har ju börjat skriva cykeldagbok. Det är jättebra om man vill ha koll på eventuell endometrios, smärtskalor, äl, PMS och andra konstigheter som kroppen hittar på.

Jag är livrädd för mens nu som ni kanske förstår. Den smärtan som jag har upplevt de två senaste gångerna är inte alls rolig. På tisdag förväntas den komma.

Idag på cd23 har jag börjat nattkissa som många gånger tidigare. Blåsan känns väldigt öm och gör ont. Jag tror inte jag får UVI inför varje mens. Så antar att jag har endometrios även där. Fan! Det har också börjat göra mer ont i ändtarmen. Men bara en 4 än så länge på smärtskalan. En Citodon och en alvedon fungerar lite. Jag har även Oxycodone 5 mg att ta om det blir värre. De fungerar att jobba på. 10 mg blev jag lite för snurrig av. Jag har några korttidsverkande också. Men funderar på om jag behöver ha fler.

På cd4 ska jag åka bil i 4 timmar. Sen på cd5 blir det en flygresa på 13 timmar. Hur ska detta gå? Flyg är säkert bättre än bil för det skumpar inte så mycket. Tyvärr fick man inte ha med en värmedyna på flyget. Hoppas rumpvärmen fungerar i bilen i alla fall. Någon som har tips på hur man kan överleva smärtan? Eller gäller det bara att trycka i sig morfin? Jag får nog säga till på flyget så de inte tror att jag är påverkad av något annat.

Hoppas verkligen det hjälper med p-piller sen. Hjälp!!!

image

Mår bättre

Igår kände jag att jag helt plötsligt mådde lite bättre igen. Det gjorde bara lite småont någonstans i tarmen där nere. Där som det gjort fruktansvärt ont. Jag tror det bevisar våra aningar, mina och läkarnas. Jag HAR tyvärr fått endometrios på tarmen. Det är ganska uppenbart. Men så ledsamt. Det är ju inget farligt i sig men kan ställa till så stora problem. Att inte kunna sitta utan att ha morfin i kroppen känns ju inte normalt.

Jag tog bara morfin igår när jag vaknade. Så nu är jag morfinfri. Skönt! Jag gillar inte riktigt att vara bortdomnad i huvudet. Även om det hjälper till att göra smärtan mindre påtaglig. Man bryr sig inte lika mycket. Jag tycker ändå att jag har fungerat OK med morfin i kroppen. Möjligtvis lite mer pratglad. Som en salongsberusning. Men jag tror inte att jag kan jobba nästa gång ändå. För smärtan försvinner inte helt och jag kan bara sitta i min mjuka säng med en värmedyna när det är som värst.

En gång till, sen borde p-pillren ta bort min ägglossning och blödningar. Ska bli intressant och se hur jag kommer att må. Jag är lite rädd för biverkningar. Men minns inte att jag hade några sist jag åt p-piller. Vi får ta en dag i taget. Förhoppningsvis kan vi göra ett nytt försök snart ändå.

Prionelle heter p-pillren. Någon som testat? Hur har ni mått?

Nervös

Jag vaknade och hade mer ont och blev nervös. För att klara av att ta mig till 2 läkare och dessutom behöva göra 2 olika undersökningar så valde jag att trycka i mig morfin. En kort- och en långtidsverkande. Hoppas jag kan prata. 😉

Det jag vill få hjälp med idag är:

Vad är det som gör ont?
Hur ska vi gå vidare?
Jag behöver sjukskrivning för igår och idag!
Jag behöver mer smärtlindring!

Jag ska fråga efter koloskopi, magnetröntgen och i värsta fall, laparoskopi.

Håll tummarna för att jag får bra hjälp!

Tack! 💜

Ändrade planer

Eftersom jag fortfarande blöder lite så fick vi skjuta upp besöket på IVF-kliniken. Det får bli imorgon för det var enda tiden de hade. Jag vill verkligen inte behöva vänta en månad till. Det går ju inte.

Så klockan 9:45 ska jag vara på vårdcentralen och klockan 11:00 på IVF-kliniken. Hoppas verkligen jag hinner. Annars får det bli taxi. Köra själv kan jag inte om jag måste ta starkare smärtstillande.

Sen efter allt ska jag dessutom försöka jobba. Det vet jag inte om jag kan.

Just nu har jag ganska ont igen. Vaknade och mådde bättre och har inte tagit något morfin. Efter att ha gjort nr2 så somnade jag först. Sen kom smärtan tillbaka. Jag ska försöka klara mig på paracetamol idag. Hjälp!

Painsomnia

Jag lyckades väl somna vid 5:30. Efter att mannen gått upp. Jag ville inte störa honom. Jag funderar på om Oxykodon och Sertralin inte fungerar så bra ihop. För det kändes som att jag tryckt i mig 5 koppar kaffe. Ska googla lite. Kanske sömnlösheten berodde på att jag tryckte i mig en coca cola vid 21. Jag som inte är van vid koffein. Kanske kanske. Morfinet sätter sig i öronen mest i alla fall. Det känns som extrem tinnitus. Sertralinet gjorde också det i början när jag höjde dosen. När jag googlar så får jag mest upp att det kan lindra tinnitus. Samt att det blir värre i början. Jag har svag tinnitus annars. Sjukt störigt måste jag säga.

Jag ligger i sängen med värmedyna och väntar på att morfinet ska kicka in. Jag har extremt ont på den där punkten på skinkan. Någonstans där inne känns det som att någon drar omkring med en slö taggig kniv. Mysigt? Nej inte direkt!

Jag väntar på att IVF-kliniken ska höra av sig. Jag skulle få göra en vattenscanning av livmodern imorgon men småblöder fortfarande.  Så det måste skjutas på. Hoppas på senare denna veckan. De gör inte det efter man har haft ägglossning.

Jag undrar om den här andra IVF-läkaren är mer hemma i morfindjungeln och kan ge mig lite starkare korttidsverkande. 5 mg hjälper inte så mycket mot de taggiga knivarna. Jag kan väl tycka att det är bättre att ta något starkt och bli av med smärtan helt än att gå och ha småont hela tiden och kanske ta för ofta. Det sista jag vill är att bli beroende av morfin eller behöva gå på det konstant. Nej tack!

image