Taggarkiv: orolig

Add Comment Register

Ruvardag 11

Denna dag började som de senaste med att jag vaknade tidigt och kunde inte somna om. Tittade lite på tv och åt Yoggi. Sen blev jag trött igen och gick och la mig igen.

Från ingenstans så kom en stark smärta i nedre delen av magen. Det har börjat göra det om jag är lite dålig i magen. Det gör så ont att det svartnar för ögonen i några sekunder. Tror tarmen trycker emot något. Sen började mardrömsdagen. Det kom en blödning. Eftersom jag tar Fragmin så är blodet väldigt tunt. Det har kommit och gått hela dagen. Nu ikväll har jag väldigt ont i nedre delen av magen. Det känns inte riktigt som livmodern. Men jag vet inte. Det känns bara ömt och buken är något spänd och stor. 

Jag blev så ledsen. Tänkte ju såklart att nu är det kört. För det var verkligen klarrött blod. Så jag tog ett test i eftermiddags. Då hade jag bara hållt mig i en timme. Det kom inte mycket urin och det blev något blodblandat.

  
Jag vågar inte hoppas för mycket eftersom jag fortfarande blöder och det gör ont. Jag hoppas på att det är något annat som gör det och inte en dum mensblödning. 

Jag blödde mycket i början vid min andra graviditet. Men då gjorde det inte ont. Fast jag tycker nog inte det känns som mensvärk utan mer som att något irriterar, som vätska i buken. Kan en äggblåsa ha gått sönder? Det hoppas jag på.

Usch vad jag är nervös nu och mår dåligt. Alvedon hjälper inte. Tror ni att jag vågar ta en Citodon och en Alvedon?

Tack för alla fina kommentarer! ❤️

Sprutdag 6

Hej!

Nu är 6:e sprutan precis tagen och den sista innan VUL. Imorgon klockan 10:30 är det dags. Håll gärna en tumme eller två att allt ser bra ut.

  
Jag har börjat känna mig lite ledsen. Antar att det är Menopuren som gör det. Det känns som PMS. Eller så är det rädslan för att misslyckas som håller på att ta över. Jag måste erkänna att jag är livrädd för att misslyckas. För jag vet inte hur jag ska kunna överleva det.

Idag har jag känt mig rätt öm om äggstockarna när jag var ute och gick en runda. Det är inte skönt att gå snabbt om man säger så. Det verkar ju positivt. 

Hur många dagar brukar ni ta sprutor? Jag har tagit allt mellan 8-13. De flesta runt 9-10 dagar.

Usch vad jag är nervös för imorgon. Men det kommer säkert gå bra. Det är vår favoritläkare som är där imorgon.

Kram ❤️

Mer ont idag!

Jag lyckades gå på toaletten idag. Det brukar ta någon dag för mig när jag har blivit opererad. Efteråt så gjorde det så fruktansvärt ont och gör ännu så blir lite orolig. Jag känner mig helt svullen i ryggslutet och det känns som att jag blöder invändigt. Vet inte om det är normalt eller något som jag borde kolla upp.

För tillfället har jag en del smärtstillande i kroppen så kan inte riktigt avgöra hur illa det är. Men känner mig helt klart väldigt påverkad av smärtan. Jag avvaktar lite. Det är ju bara två dagar efter operationen.

Vad hade ni gjort?

Jag försökte ringa gynakuten men där är ingen som svarar.

Operation imorgon!!!

Imorgon är det dags för min titthålsoperation. Klockan 7:30 ska jag vara där redan. Det känns ganska skönt att det blev så tidigt. Så behöver jag inte gå och oroa mig en hel förmiddag.

Saker som jag oroar mig för:

* Att de inte ska hitta källan till mitt onda. Detta är nog det värsta.

* Att bli sövd. Det är alltid obehagligt. Men detta blir 5:e gången. Så det borde inte vara några problem.

* Att behöva vara själv. Man får inte ha med sig någon in. Det tycker jag är jättejobbigt. Hoppas jag får ha mobilen.

* Att det ska bli ett öppet snitt. Det där vet man inte förrän de öppnar upp. Men jag vet inte hur vanligt det är att att inte komma åt med titthål.

* Att tarmarna ska ramla ut. Ha ha! Det är en stor ångest jag har. Därför tycker jag just att bukoperationer är värst. Ja förutom hjärna och hjärta då.

* Att jag måste stanna kvar över natten. Troligtvis behöver jag inte göra det. Jag hatar att sova på sjukhus. Man känner sig så otroligt ensam. Jag gillar inte att sova med främmande människor. Det värsta skulle vara att behöva dela rum med en nybliven mamma.

* Att smärtan inte försvinner efteråt. Jag är jätterädd för att operationen inte kommer att hjälpa. Det är i första hand diagnostik. Men de kommer att bränna bort härdar om de hittar något.

* Att få något bortopererat. Jag är rädd för att t ex mina äggstockar ser illa ut och behöver tas bort. Men det kommer jag att säga till innan att de inte får röra dem på något sätt. Äggledarna kan väl vara ok om de tror att de stör. Men vilken ångest att känna att det är helt omöjligt att lyckas själva. Även om det troligtvis redan är så nu.

* Att det går hål på tarmen. Det här är jag också väldigt rädd för. För sitter det endometrios på tarmen så kan det vara lite svårt att få bort det. Skulle det dessutom då gå hål så behöver en tarmkirurg vara med. Det är nog inte standard.

* Att smärtan kommer att bli värre. Några tjejer som jag har kontakt med har tyvärr fått mer smärta efter operationen. Jag vet inte vad det är som gör det. Fler sammanväxningar? Att man retat härdarna?

* Att det inte går att operera. Tänk om de inte kommer åt där det sitter. Ultraljudsspecialisten nämnde något om det. Hon såg någon förändring på ultraljudet och sa att det inte gick att operera. Vad det är vet jag inte.

* Att det ska vara något annat än endometrios. Självklart är man alltid rädd för tumörer och skit. Usch! Men min läkare på VC tog blodprover för att kolla mina värden och de såg bra ut. Kan man alltid upptäcka cancer med ett blodprov? Detta vill jag nog inte ha svar på idag.

Listan kan göras hur lång som helst. Jag försöker tänka positivt. Att de kommer att hitta endometrios och sammanväxningar som går att ta bort. Så att jag kommer att må bättre efteråt.

Hoppas ni alla vill hålla en tumme eller två för mig imorgon! ❤️❤️❤️❤️

Imorgon

Jag har precis ätit min sista måltid som bestod utav vitt bröd utan kant med äggröra. Till det en kopp kaffe med skummad mjölk. Jaha! Då får jag inte äta på ca 1 dygn nu. Hur ska detta gå?

Eftersom jag fick tiden lite nära på undersökningen så har jag inte hållit mig ifrån några av de livsmedel som man inte får äta. Som hallon och fullkorn. Hoppas att det inte ställer till det.

Jag har även hämtat ut Laxabon på Apoteket. Jag är nog mest nervös över att laxera. För det gör så vansinnigt ont på mig. Klockan 16 ska jag börja. Usch och blä! Har hört att det är svårt att få i sig den där lösningen. 4 påsar är det som ska blandas ut med 1 liter var. Alltså 4 liter. Det är helt OK att dricka andra vätskor under tiden, bara de är klara. Så jag har köpt äppeljuice och saft. Även druvsocker om jag behöver energi.

Imorgon klockan 9:20 är det dags. Jag ska ringa dem under dagen och meddela att jag vill ha både lugnande och smärtstillande. Samt fråga om det är OK att ta Oxikodon innan. Jag funderar på hur det fungerar med depottabletter när man laxerar. Kommer den att åka ut för snabbt då? Hur mår man i magen dagen efter man har laxerat? Är lite nervös över bilresan. Läste i ett forum där någon tipsade om att ha binda på och extra trosor med. Hjälp! Kan man bajsa på sig??? Förhoppningsvis är väl tarmen tömd.

Kom gärna med tips och lugnande ord ni som har gjort en koloskopi. :)

image

Vaginalt ultraljud

Jag har funderat mycket på det där VULet jag gjorde igår. Hur sjukt jävla ont det gjorde. Jag har gjort många VUL i mitt liv men aldrig fått så här ont. Visst har det känts. Men inte alls så här. Det här var en smärta som jag ryckte till av. Som fick det att svartna för ögonen. Som gjorde mig så rädd så att jag började gråta. Då måste jag erkänna att det är väldigt sällan som jag gråter inför läkare. Samt att jag brukar bita ihop vid smärta.

Är det någon som har varit med om detta? Vad har det berott på i ert fall? När jag tittar på en bild så verkar det vara där livmodern börjar mot tarmen. Det är ju där smärtan har känts hela tiden.

image

För att kunna få den bästa hjälpen så känner jag att det är bra att vara väl påläst. Jag hittade en blogg där en tjej med endo skriver lite humoristiskt hur man kan ställa en diagnos. EndoElin kallar hon sig. Det var intressant och lite roligt mitt i allt det tragiska. Tack för fnisset!

Där jag verkade ha förändringar kallas Fornix Vaginae. Det är väl där de sticker hål vid IVF, eller? Kanske det har orsakat förändringar? Man kan också få endo där.

image

Kvinnliga urogenitalia: 1. äggledare, 2. urinblåsa,
3. blygdben, 4. g-punkten, 5. klitoris, 6. urinrör, 7. slida,
8. äggstock, 9. colon sigmoideum, 10. livmoder,
11. fornix vaginae, 12. livmoderhals, 13. ändtarm,
14. ändtarmssöppning

Jag mår lite bättre igen. Blev så ledsen innan och ville bara ge upp allt. Men efter att ha fått stöd av bloggare, IVF-vänner samt mamma så känns det lite bättre. Ja och såklart min underbara man. Tack för att ni finns! ❤

Normalt?

En liten fråga. Är det normalt att ha en liten knöl en bit in på bakre slidväggen? Jag tror att det är där det gör ont. Blir så orolig. Uh! Jag börjar bli rädd för att det ska vara något dumt.

Kom på att jag inte har gjort ett cellprov på 3 år. De tog det i samband med att en polyp upptäcktes när jag var gravid. Kanske det bara är en polyp igen. Men de gör väl inte ont?

Har ni alltid fått en kallelse för cellprov? Borde jag inte få det nu? Det är väl var tredje år man kollar det?

Jag ska försöka ha en trevlig helg. Trots att jag är nervös och det gör ont. På måndag 10:50 är det dags. Hjälp!

Sol ute, smärta inne

Solen skiner och det är 17 grader varmt. Jag borde vara där ute och äta en glass och sola min näsa. Men istället ligger jag i min säng med enorma smärtor.

Jag funderar på att uppsöka gynakuten. Men det är helg. Smärtorna blir värre, inte bättre som de ska. Hela jag är full av mediciner. Oxikodon och Ipren mot smärtorna, Omeprazol för att inte magen ska ta stryk. Men även xyloproct och diltiazem för att göra smärtorna i ändtarmen lättare. Det är 1 vecka och 2 dagar tills jag kanske vet. Då ska jag till kvinnokliniken och träffa en läkare. Förhoppningsvis en läkare som kan hjälpa mig. Se vad som är fel.

Tankarna snurrar. Tänk om det är något annat. Tänk om jag har en stor elak tumör som växer där inne. Tänk om… Nej! Det borde väl IVF-läkaren ha sett då. Jag hoppas verkligen att det ”bara” är endometrios. En sjukdom som jag faktiskt skulle kunna leva med. Bara jag får en diagnos.

Jag har precis suttit och skrivit ner min smärthistoria. För jag tänkte att den kunde vara bra att ha med sig. Men den är långt ifrån klar. Nya smärtupplevelser gör sig påminda. Flera år av ovisshet och kämpande för att förstå. Mycket har man nog förträngt.

Jag följer en blogg som Endometrios i Sverige har. Där får tjejer dela med sig av sina historier och berätta deras väg mot en diagnos. Jag känner igen mig mycket i dessa historier. Alla läkarbesök man har gjort utan att ha fått hjälp. Det är så hemskt. Att inte bli tagen på allvar. Jag har också varit där. Men förhoppningsvis så är mitt kämpande snart slut. Jag hoppas att jag får komma till en bra läkare som förstår. Som kommer att ta mig på allvar.

Idag är jag på cykeldag 23. Mensen skulle kunna komma snart. Men med Synarela i kroppen så ska den inte göra det. Men kanske jag kommer att få någon liten blödning. Det är kanske därför det gör så ont. Det bränner, svider och känns som knivar i både ändtarm och urinblåsa. Ibland känns det som mensvärk i livmodern. Hela bäckenet är stelt och jag känner mig som en gammal tant.

Medicinerna börjar ta slut. Jag måste åter igen kontakta min läkare. Jag hoppas att de kan hjälpa mig dessa dagar också. För nu ser jag ett ljus i denna mörka tunnel. Hjälp är förhoppningsvis på väg.

Ursäkta mitt tråkiga inlägg. Jag hoppas att ni alla får vara ute i det underbara vädret. Ni kan väl äta en glass och sola lite för mig också. :)

Synarela & blod

Det längsta jag har sprayat med Synarela är 31 dagar och det var vid andra IVF-försöket som tog lite längre tid. Idag är jag på cykeldag 15 och spraydag 14.

Jag har börjat få lite lätta humörsvängningar ibland. Men det är bara vid några enstaka tillfällen som jag känner sådan där extrem ledsamhet. Svettas gör jag också lite till och från. På dagen kan det plötsligt hända att jag blir jättevarm. Men värst är det på nätterna. Då svettas jag floder och vaknar av att jag fryser.

I både förrgår och igår så började jag få mer ont igen. Både bak och fram och runt hela bäckenet. Sedan igår så började jag helt plötsligt att blöda. Inte jättemycket men ändå så att det kom rött blod i trosan. Då blir man såklart lite orolig. Är detta normalt? Är något fel? Just med värken också. Såklart så har ju kliniken påskstängt nu. Så dem kan jag inte kontakta.

Är det någon av mina läsare som har varit med om detta?

Jag minns att jag vid andra IVF-försöket blödde lite i slutet av behandlingen. Så kanske det bara beror på hormonerna eller kanske en skör slemhinna. Jag får väl googla lite. 😉

image

Utsättning av Sertralin

Jag pratade med min läkare i telefon idag. Berättade att jag kände av många biverkningar av Sertralinet som darrningar, svettningar, öronsus och muskelryckningar. Jag känner mig även väldigt avtrubbad i hjärnan. Då tyckte hon att jag skulle testa att sätta ut Sertralinet. För det verkar inte göra så stor nytta ändå. Biverkningarna ger mig ångest. Det konstanta öronsuset håller på att göra mig galen.

Så fr om nu ska jag trappa ned en halv tablett varannan vecka. För tillfället tar jag 75 mg.

Detta gör mig livrädd över att må sämre igen. För det har jag läst om. Men jag vet ju att det bara är tillfälligt. Men jag vill inte ha de där panikkänslorna och trycket över bröstet. Det är fruktansvärt obehagligt.

Så nu ska jag alltså må dåligt av både detta och Synarelan.

Hjälp!!!

Hur har ni mått?

image