Taggarkiv: specialistmödravård

Add Comment Register

Denna veckan!

Denna veckan har jag ganska fullt upp. Förutom idag. Idag är det slappdag vilket passar perfekt i detta vädret. 

Tisdag: Då ska vi göra både ultraljud och flödesmätning på Specialistmödravården. Det längtar jag efter. Ska bli kul att se hur mycket bebisen har växt sen sist. Då vägde han 1200 g. Undrar även lite hur han ligger just nu. Känner en fot tydligt ibland. 

Onsdag: Åter ett besök på Specialistmödravården. Fast denna gång hos läkare. Lär antagligen få göra ett CTG först också. Ska ta upp lite saker som Sertralin och förlossning om vi hinner. Tror inte vi får fler planerade besök sen.

Torsdag: Tredje dagen på Kvinnokliniken. Bör kanske flytta dit? Nej! Ska träffa kuratorn igen. Det var ett tag sen sist.

Fredag: Eventuellt kommer en fin vän på besök. Jag ska få en massa bebisgrejer av henne. Så snällt! Hon har också kämpat länge med att skaffa barn och lyckades till slut med ÄD utomlands. Hennes lille prins börjar bli stor nu även om han föddes alldeles för tidigt. Det ska bli så kul att träffa dem. 

Till helgen vet jag inte alls vad som händer. Vi ska äntligen få spjälsängen så den kommer det väl att pysslas med en del. Så kul!!! 

Annars mår jag ok. Förutom någon extrem magknip som kommer och går. Kanske bebisen sparkar mot tarmarna? Det gör så ont ibland att det svartnar för ögonen. Usch! Jag har något skumt med andningen också. Jag kippar typ efter andan ibland. Även i sömnen. Kan det vara bebisen som sparkar mot lungorna? Det känns lite läskigt. Är lite andfådd igen också. Skulle blåsa upp min sittring och höll på att svimma. 

Nu ska vi vila lite!

Spec mödravård – återbesök!

Godkväll!

I morse fick jag gå upp tidigt igen. Men det gjorde inte så mycket för mannen väckte mig när han skulle gå upp och sen var det inte lönt att somna om. Det är lite mysigt ibland att sitta och äta frukost framför TV4 Morgon i sin ensamhet. Men jag blev arg på Frankrike som hade förbjudit burkini och tvingat en kvinna klä av sig på stranden. Helt galet!!!

Klockan 8:40 hade jag en tid för återbesök på Specialistmödravården. När jag stod och väntade på min tur att anmäla mig sprang min Endometriossjukgymnast förbi. Det blev kramkalas och uppvisning av kulan på magen. Blev helt rörd för hon hade tänkt på mig en del och velat maila men inte vågat. Så dumt! Vi bestämde att det var yogan som hade gjort så att jag lyckats denna gången. Kanske!!! 😉

Jag var väldigt tidigt och det kändes som att bebisen headbangade mot min urinblåsa så kunde inte hålla mig. Så dumt! Barnmorskan var också tidig och ville ha ett urinprov. Men det fick vänta. 

Så först fick jag lägga mig på en brits med CTG på magen. Där fick jag lyssna på hjärtat och räkna rörelser i 40 minuter. Han fick hicka just då så det lät lite roligt i apparaten. He! Stackarn! Sen blev det blodtrycksmätning och urinprov som såg bra ut. 

Sen kom läkaren. Jag gillar honom. En sympatisk äldre man med glimten i ögat. Han dissade akuten och kirurgen lite som hade trott att det var vätska i mina lungor som hade orsakat mina smärtor och kramp. Varför skulle det vara det? Samt att de gett mig fel medicin. Inte Oxynorm, Spasmofenspruta ska det vara och troligtvis så var det gallkramper jag hade. Tänk att en specialist på mödravården kan lista ut såna här saker bättre. Eller saken är väl att han lyssnade bättre och inte var så stressad. Så om jag skulle få dessa kramper med smärtor igen så ska jag åka in dit och inte till akuten. Det känns tryggt! För akuten vill jag aldrig till igen. Hur får det ens heta akut när man får vänta i 9 timmar på en läkare???

Idag mår jag ganska bra. Orkade t om gå en liten runda. Imorgon kommer lönen och då ska jag köpa ett busskort igen. Då kommer jag ut lite oftare utan att behöva tänka på pengarna och snåla. Sjukgymnasten tyckte att jag skulle använda båda kryckorna så det får jag kanske börja göra.


Här låg jag en stund och hade mysstund med lillebror för mig själv. Min man jobbade och kunde inte följa med denna gång.

7 timmar senare…

Nu är jag äntligen hemma igen efter att ha hängt på Kvinnokliniken hela dagen.

Först var jag på Specialistmödravården. Det tog en timme innan jag kom in. Där fick jag CTG och räkna fosterrörelser. 20 minuter skulle jag ligga där. Men det tog en timme innan de kom tillbaka. Mysigt att lyssna på bebisens hjärtljud. Fast den där britsen var inget kul att ligga på. Bebisen verkade må väldigt bra i alla fall så det var ju skönt att veta.

Jag fick lämna urinprov och de kollade mitt blodtryck. Båda såg fint ut så ingen risk för havandeskapsförgiftning i alla fall. Det jag var mest rädd för. Sen fick jag vänta en stund på en läkare. Som tur var så hade jag med mig en banan. Så jag passade på att smaska på den.

Läkaren var trevlig och lyssnade på mig. Han tryckte och klämde lite på magen. När han tryckte under högra revbenet så svartnade det för ögonen av smärta. Levern va? Sa jag! Ja! Sa han! Inget att gå miste på där. Fy vad ont det gjorde och han märkte det. Så han bestämde att jag skulle få en spruta med Spasmofen som är ett läkemedel man får när man har gallsten och njursten. Den innehåller morfin, kodein, Papaverin och noskapin och är både smärtstillande och kramplösande. En medicin jag tog mycket när jag hade gallstensanfall. Jag frågade noga om den inte var farlig för bebisen. Men han lovade att den inte skulle vara det. Morfin är tydligen inte så farligt i sig. Utan det är mer om man tar det regelbundet som bebisen kan få abstinens när den föds. Så jag litade på honom.

Sen fick jag vänta på barnmorskan igen för hon skulle ta ett blodprov för att kolla levervärdena. Hon skulle skicka de akut och då får man svar inom en timme. Sen följde hon mig ner till Prenatal där jag skulle få sprutan.

På Prenatal fick jag en skönare säng och ett eget rum. Efter en stund kom en annan barnmorska och gav mig sprutan med Spasmofen. Sen fick jag ligga där och vänta tills den gav effekt. Efter ett tag blev jag väldigt snurrig och smärtan lättade lite. Men tyvärr inte helt. Efter en timme så kom min man med lite att äta och dricka. Det behövdes. Men efteråt fick jag mer ont igen. Det är mat som utlöser den starka smärtan. Annars gör det mest ont när jag rör på mig.

2 timmar efter sprutan så kom barnmorskan igen och pratade lite. Jag fick med mig 3 spasmofen hem att ta vid behov. Gör det mer ont eller om jag får feber så måste jag höra av mig. Jag ska också försöka undvika äta sånt som utlöser smärtan. Så tillbaka till gamla galltänket. Svårt! Det är så mycket som påverkar. Levervärdena såg fina ut i alla fall så det behöver jag inte oroa mig för.

Många tror att gallkramperna försvinner helt när man har opererat bort gallblåsan. Men så behöver det inte alls vara. En graviditet kan också utlösa gallbesvär, vilket jag fick erfara vid min andra graviditet. Det var då det hela började.

Nu ska jag äta maaaaaat! Sen får vi se hur ont det kommer att göra. Dilemma! :)

Vecka 30!

Wow! Det låter långt gånget. Vecka 30. Är jag höggravid nu? Jag tror fortfarande inte på att jag är gravid ibland. Helst sådär yrvaken på morgnarna så måste jag klämma lite på magen. Är den där? Sen när jag går förbi spegeln. Jooo den är verkligen där. Går inte att missa eller ta fel på nu.

Jag mår ok. Har en massa energi och vill göra saker. Svårt när man inte kan gå ordentligt. Men jag har skaffat mig ett busskort och en krycka får följa med om jag ska gå lite. Det går ganska bra. Blir inte riktigt så trött och får inte lika mycket sammandragningar då. Men jag har ont på nätterna och tar oftast alvedon innan jag ska sova. Annars går det inte. Ska försöka vara lite mer noga med att göra mina övningar varje dag. För de kan säkert hjälpa lite i alla fall. Jag känner mig extremt andfådd men det hör till mitt låga blodvärde. Så försöker få upp det lite.

Jag funderar mycket på förlossningen nu. Den kan ju hända redan nu om man har otur. Men om 8-11 veckor borde det vara dags. Ni som har gjort IVF, när födde ni? Min man tycker lite att vi borde ha ett planerat snitt. Men jag vill gärna vara med om en förlossning på riktigt. Med Edda fick vi ju inget för det. Mer än sorg och saknad. 

Jag har fått nya tider till Specialistmödravården. Det blir i vecka 33 redan igen. Sen vet jag inte om vi får fler undersökningar. 

Jag har lånat en blodsockermätare och kollar efter varje måltid. Inte ligger jag så värst högt idag. För när man är gravid är det tydligen vanligt att ligga lite högre än normalt. Jag har inte ätit något socker på två dagar och försöker hålla GI-kost. Jag mäter en timme efter jag har ätit.

Specialistmödravård!

Idag var det dags för oss att besöka Specialistmödravården. Kl 8:30 hade vi en tid för ultraljud. En trevlig barnmorska kollade igenom bebis och mätte. Han väger nu 1200 g vilket är perfekt. Följer han denna kurva så kommer han att väga ca 3300 g vid födseln. Han har växt som han ska och hon kunde inte hitta något avvikande alls. Så skönt!

Efteråt fick vi sitta ner i väntrummet en liten stund. Sen kom en sköterska och hämtade oss och vi fick ett rum. Men precis när vi satt oss ner så fanns det en ledig stund för flödesmätningen som vi egentligen skulle gjort igår. Folk hade lite semester och en var sjuk. Så det var därför. Där fick vi träffa en jättetrevlig tjej som kollade alla flöden med hjälp utav ultraljud. Helt fantastiskt att det går att se och mäta. Man kunde höra hur blodet pumpade. Även där såg allt bra ut och vi fick gå in på rummet igen.

Väl på rummet så fick jag lägga mig på en brits och fick ett CTG samt en grej som mäter sammandragningar på magen. I handen fick jag en grej som jag skulle trycka på för varje fosterrörelse jag kände. Där fick jag ligga ett tag. Vi lyssnade på hjärtat och räknade rörelser. Bebisen var riktigt vild och var inte stilla alls mycket. Även där var allt perfekt.

Sen fick vi vänta en stund på tjejen som gjort flödesmätningen. Hon tyckte vi skulle få göra detta en gång till senare i graviditeten. Vi kunde bara hålla med om att det var bra. Så någon gång mellan 32-36 veckan blir det av. Det känns så skönt att bli tagen på allvar. 

När vi kom hem var vi så trötta så vi somnade. Det tar på krafterna att kolla upp bebis. Vi är så lyckliga att allt ser perfekt ut. ❤️