Ett kolikbarns bekännelser. Mamma till två. Wince-13 och Bianca-Feline-16. Bor i Göteborg, gift med min prins. Passerar snart 30 sträcket . Skriver om det skitiga och det vackra, en blandning mellan himmel och jord, bajsblöjor varvas med inredning och relationsdilemman och sen så försöker jag som alla andra få ihop det där omtalade livspusslet. Världens svåraste pussel om ni frågar mig!!!!

Add Comment Register

Stanna upp!

Att komma tillbaka till verkligheten.

 

Två veckor av sol bad underbar mat och massage MINST 1 gång om dagen. Kritvita stränder en Chang i solnedgången och ljudet av vågorna som slår mot stranden. Det var min melodi förra veckan. När dagens viktiga beslut handlar om huruvida man ska ta en fotmassage eller en manikyr. Om fruitshaken ska vara mixad eller enbart innehålla mango. Eller om man ska äta frukosten på stranden eller sitta på restaurangen.

Det var inget snack om några långarmade koftor, overaller eller snoriga näsor. Dagisbacillerna var ett minne blott och jag hade sedan länge glömt bort lappen och dom pågående lössen på entren till dagisdörren. Men idag slungades vi tillbaka till verkligheten, tvätthögar som täcker större delen av källaren, en tom kyl och regnet som gjorde oss dyblöta på väg till förskolan. Tur är väl att jag har min älskade matkasse som jag i detta nu ser levereras till dörren. Det betyder att jag faktiskt inte behöver kliva utanför dörren något mer idag.

Räkningarna ska betalas, jobbet ska göras och maten ska lagas, havets brus har bytts ut mot regnets smatter MEN jag känner mig ändå så glad, jag känner mig glad över att sitta i mitt älskade hem höra surret av tvättmaskinen på nedreplan, ljudet av Wince som tittar på film och mitt eget knappande på datorn samtidigt som jag känner doften av mitt nybryggda kaffe. Jag känner att mitt liv är fulländat och detta trots att jag har långt i från allt jag önskar. Men jag har det viktigaste. Och har man allt då slutar man väl att kämpa? Jag vill inte ha allt, jag vill kunna vara påväg, Kämpa och känna mig stolt när jag tar ett kliv i rätt riktning, hinna klappa mig själv på axeln, inte bara köra på i 190 och sen blicka tillbaka om några år och inse att jag har glömt att njuta!

Jag är bra på att njuta v små vardagliga saker såsom färska blommor, ett gott vin eller en kram, jag har börjat stanna upp andas och vara tacksam, jag fick mig en riktig tankeställare efter Sofias berättelse i vårt förra podcast avsnitt (lyssna här) och jag tror många av oss behöver ett litet uppvaknande ibland.  Vi behöver lära oss att stanna upp och njuta  om det är på en solig strand i Thailand eller hemma vid köksbordet en trött tisdag spelar ingen roll vi måste bara STANNA UPP!

034

Mitt livs häftigaste moment! Får nypa mig själv i armen ibland. Wince du är världens bästa son

 

 

Om LindaWejrot

29 år Ganska så nybliven Göteborgare bor tillsammans med min man Niclas och mina Barn Wince (3 år) Bianca 6 månader. är skriver jag om allt som rör mitt liv men mest om bajsblöjor, fina kläder och bergodalbanorna i mitt liv!!!




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


2 + = fem