Vad som får Tyra att tappa hakan? Dagens Visa på Barnkanalen. Hon fullkomligt älskar barn som sjunger, hon blir stum. Skorna är på morgonen till ära också, det blir så när man verkligen gillar skor, hon går och hämtar de här och vill ha på sig dem. Så det är alltså inte för att vi har kalla golv. Vi har väldigt varma golv, om nån undrar.

Fredag! Och löning, och jag som måste förbi skomakaren i centrum, attans. Jag är inte ett stort fan av att befinna mig i centrum på en löningsdag, men det ska vi nog överleva också. Hoppas jag. Annars kan väl nån komma och skrapa upp oss från golvet i Tyresö Centrum.

är mycket god. Tyra är på strålande humör. Hon har charmat skiten ur allt och alla först i Sickla och sen på öppna förskolan. Så jag är en stolt mamma. Lite trött mamma med en liten huvudvärk som inte verkar släppa, men det gör inget eftersom det förmodligen inte är nån sjukdom på gång iallafall! Dessutom är jag glad att vi gick på öf för vi träffade två nya barn; Oskar och Siv, som båda två har samma dagis som oss som förstahandsval och som är ungefär lika gamla som Tyra (Tyresö kommun går på ålder i sin kö) och därmed en stor chans att de kanske hamnar på samma dagis. Är det en sak som jag gillar förutom bra personal och bra barn, så är det vettiga föräldrar. Det verkar som att Tyra kommer vara omringad av kompisar med vettiga föräldrar, och det tycker jag är ganska skönt.

Visst passar Tyra toppen i hängslen? Vi hade en liten diskussion här i helgen om kläder till Tyra. M hävdar att allt i Tyras garderob är rosa. Och så är det självfallet inte. Men jag kan hålla med om att jag handlat en del klänningar och sånnt väldigt tjejigt på senaste tiden. Hon växer ju som ogräs som ni kanske märker, så det behövs ingen ursäkt till att handla nya tröjor och byxor till henne. Så nu när jag handlade senast så köpte jag inga klänningar och tajts, utan hängselshorts och sånnt, och unisex tröjor.

Tyra har ju fått en liten tuffare stil av oss, men jag har velat jämna ut det lite nu på slutet med rosa och klänningar. Men inget som gått hem hos pappan uppenbarligen. Som tur är så är vi ganska på det klara båda två hur vi vill att vårt barn ska kläs: som ett barn, inte som en minivuxen, och inte som en tjej eller kille. Hon är först och främst ett barn och inte ett kön i våra ögon. Nu skulle jag ju inte klä en liten kille i klänning eller kjol, men får Tyra en lillebror i framtiden så kommer han nog få använda Tyras rosa byxor och tröjor. Så så är det med det.

Vi var förresten på bokrean. Jag ÄLSKAR bokrea. Tyra fick Bu och Bä böcker, och bok som hon genast fastnade för ” Mollan och mormor”. Mommo kan hon ju säga, så det blev en mommobok, och en favorit på engång. Jag fick också en del böcker såklart, bla en ny Joyce Carol Oates bok som jag ska kasta mig över ikväll såfort Tyra sover. Jag köpte även en bakbok till Markus, Leilas ”a piece of cake”, eftersom han lovat att han ska börja baka nu när han blir pappaledig. En surdeg ska visst flytta in i vårt kylskåp. Sen räknar jag ju med minst ett nytt bakverk varje fredag kväll :)

…som Tyra ibland visar upp kommer garanterat inte från mig. Hon har fått för sig nu att hon ska sitta på stolen och titta ut efter frukost. Tyra är en vanemänniska som gärna vill göra samma saker varje dag. Eftersom vi bor på en ganska sömning villagata, speciellt nu på vintern, så kan det ta ett tag innan hon får syn på hundar, bilar och barn, som är liksom högvinsten hos Tyra. Men hon väntar och väntar.

Dålig blogguppdatering här på sistone. Jag tror det är köldknäppen som gör det. Tyra och jag tog oss iallafall till öf igår och lekte av oss lite. Tur det, för när vi kom hem var jag redo att dra nått gammalt över mig. Ont i huvet som bara den, det har släppt lite nu under natten. Jag är inte så förtjust i huvudvärksabletter, men överväger att knapra i mig några.

Här visar termometern på minus 20 så det blir inomhusaktiviteter idag med, jag tänkte försöka ta mig till bokrean och kanske ett besök i kyrkan på deras öf, mest bara för att få snacka av mig lite med de andra mammorna och papporna. Att bara vara inne har jag ju så svårt för. Måste kanske träna upp det. Jag och Madde hade tänkt att åka in till Junibacken idag egentligen och gå på deras sångstund för barn under 3 år. Men min huvudvärk och en sjuk Lukas satte käppar i hjulet för det. Nån som varit på Junibacken med sådana här småttingar förut, eller varit på deras sångstund? Är det knökfullt med folk eller är det OK? Vi tyckte idag hade varit den perfekta dagen, dagen innan lön och veckan innna sportlovet, det hade ju ala förutsättningar för att vara lite mindre folk idag än i vanliga fall….

Ungefär sedan Tyra blev 14 månader för nån vecka sen så är det hela havet stormar här hemma, speciellt på kvällarna. Tyra som annars slocknar nästan prick på sjuslaget efter vällingen och sedan snällt sover 12 timmar i sin egen säng har nu fruktansvärt svårt att varva ner, koppla av och sova. Hon är ibland så trött så hon nästan däckar, men lyckas på nått sätt finna energi till att hålla sig vaken. Hon finner sig icke i att läggas ner i sin egen säng utan skriker då helt hjärtskärt, hon vill somna i famnen. Men inte utan en fajt.

Hon har vaknat nu ett par nätter i rad och stått upp i sin säng och velat komma över till oss. Det har nog aldrig hänt förut. Har hon sagt till på natten så har hon i princip fortfarande sovit och bara vill ha nappen. Inga konstigheter. Men nu så ska hon absolut till oss, och när hon väl kommer till våran säng så snurrar hon värre än en jojo i sängen så varken jag eller M får nån vidare nattsömn.

Häromdagen upptäckte vi tre nya familjemedlemmar som kanske kan ha ett finger med i spelet, vi säger välkommen till tre hörntänder. Två uppe och en i nedre käken. Alltså ”bara” en hörntand kvar. Tyra har ständigt fingrarna i munnen just nu, två till tänder i nedre käken är påväg upp. Nu är snart hela munnen full, iallafall i nedre käken, på övre plan så är det väl ett par kvar. Men jag tror inte att allt har med tänderna att göra, det verkar snarare som att hon går in i en ny utvecklingsfas, för det brukar ju vara lite såhär när Tyras hjärna utvecklas. Nån annan som känner igen nån slags 14 månaders fas? Hon klättrar på ALLT och verkar ha fått en mycket bättre kroppskontroll på bara några veckor, men har samtidigt blivit klumpig och går in i saker. Mina utvecklingsböcker slutar vid 12 månader, så nu famlar vi i mörker, hehe.

Förutom nätterna så är saker och ting som vanligt. Så det är därför jag misstänker utveckling, brukar vara på nätterna hon får problem då. jag misstänker även en liten separationsångest eller mammighet som smyger sig på, men jag kanske inbillar mig…