När tröttheten besegrar förståndet
Jag är ingen bläckfiskmamma. När ugnen piper att maten är klar, telefonen ringer och Tyra samtidigt ropar att hon bajsnödig så sätts alla mina nerver på prov. Första prioritet är såklart att antingen lyfta in ungen på pottan eller ta pottan till barnet. Vi hann till pottan, frid och fröjd. Tyra kissade förresten på en vanlig toa idag när vi var på stan, och buskar funkar bra på stranden, så potta är ibland överflödigt.
Sen visar det sig att Tyra är lite dålig i magen och jag inte hinner med henne till pottan nästa gång, och gången efter det, och gången efter det. Efter varje gång så tänkte jag att NU är det väl ändå nog och tänkte att det inte var nån ide’ att säkra med blöja.
Nu är jag trött, Tyra badar och jag låter henne hållas när hon leker vattenfall.
Imorgon blir en bättre dag, då får hon dricka blåbär till frukost.