Å andra sidan.

Tyra med en av sina fröknar. En viktig vuxen person i hennes liv.
För precis som Susanne skriver i kommentaren till föregående inlägg så har jag självklart funderat på OM Tyra överhuvudtaget ska vara på dagis när jag ändå är hemma. Det har nog alla föräldrar, hoppas jag, som har inskolade barn och sedan får ett syskon. Man agerar efter sitt barns bästa. I vårt fall tycker vi att det bästa för Tyra är att få gå kvar i sin förskola. Det är min fulla övertygelse, stora barngrupper till trots.
I Sverige har vi ju valt att låta barn med syskon behålla sin plats i förskolan. I grund och botten tror jag att detta är en av anledningarna till att vi har så stora barngrupper i förskolorna, och det är för att alla barn anses ha rätt till förskoleplats, oavsett om föräldrarna är hemma eller inte. Man kan säga att vi har tagit ett principbeslut i detta land att förskola/dagmamma är bra för barn. Man börjar skolan vid 6 års ålder nu vilket besparar kommunen mycket pengar. Mycket dyrare att ha 6 åringar i förskoleverksamhet med många pedagoger än i skolverksamheten. Nog om det, men som sagt. Det här är politiska frågor, och vi lever i en demokrati. Så man har ju alla slags möjligheter att påverka. Karin har tex valt att säga vad hon tycker och skriva till hennes politiker. Det är så man gör tycker jag om man inte är nöjd. Man samlar ihop andra som tycker som en själv och sen så ryter man.
För Tyra är hennes förskoleplats en social trygghet som hon skapat sig under detta läsår. Hon skolades in innan lillebror kom och det skulle kännas märkligt att hon skulle ryckas ur sitt sammanhang i våras när hon blev storasyster. Därför är jag tacksam att vi får behålla vår plats. Hon går ju mycket mindre timmar, men ändå tillräckligt för att hon ska känna sig delaktig i sin förskola. De pedagoger och barn som hon är tillsammans med de dagar hon är där betyder jättemycket för henne. Dem är alla en viktig del i hennes liv, och jag är glad att hon har fått fler vuxna och barn i sitt nätverk.
Sedan så är hon barn av sin tid. Hon ska in tidigare i skolan och det är stora barngrupper. Hon har inget annat val än att anpassa sig till detta. Jag tror som jag skrev i föra inlägget att det är lite av ett experiment som vi utsätter våra barn för. Men om det är bra eller dåligt visar sig sen. Men barn anpassar sig ju fortare än ljusets hastighet. Och svenska barn har det förträffligt bra. Det finns betydligt värre saker att utsättas för här i världen än den svenska förskolan.




Hej!
Jag följer din blogg eftersom våra barn är nästan exakt lika gamla (och eftersom den är rolig att läsa och intressant, så klart =)
Min tjej går också i förskolan fastän jag är hemma med lillebror. Jag är övertygad om att det är bäst både för henne såväl som lillebror. Hon får leka av sig och umgås med kompisar och lillebror får min odelade uppmärksamhet några timmar varje vecka.
Vi har med valt att ha vår storasyster på förskola de 15 timmarna hon får. Jag funderade såklart, precis som du skrev, på att ha henne hemma men tog ett annat beslut. Och med facit i hand skulle jag aldrig vilja ha det annorlunda! Hon trivs så himla bra på fsk med alla fröknar och barn och deras verksamhet. Och jag får tid för Lillasyster och mig själv och hemmet och vad man nu önskar.
Såklart tycker jag mycket om att vara med mina barn och är ofta ensam med dem då pappan jobbar mycket borta. Jag tror att fsk är andrum för både mig och storasyster. Och med 15 timmar, bara positivt!
Vad kul att du läser bloggen :)
Visst är det win win till stor del med att ha syskonen några timmar på dagis i veckan. Jag passar dessutom på att få bort allt tråkigt då så vi kan leka och gå på utflykter när Tyra är hemma. Men jag kan ändå inte vänja mig vid att andra ska ta hand om mitt barn när jag ändå är hemma…jag saknar henne jämt när hon är på dagis.