Skaffa en egen blogg - Klicka här »       Logga in »      |      Diskutera i vårt forum      |      Hjälp med din blogg?      |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Inlägg under 'Allmänt babbel'

Folke 4 år

2016-02-11 @ 06:00

Ja du. Per Wilhelm Folke. ”Jag heter väl också lillebror” säger du själv. Du är ett mycket kärt barn med väldigt många namn. Jag tänker ännu idag vilket sjå jag upplevde när du kom, att ha 2 år mellan barnen var mycket tuffare än vad man någonsin kunnat ana och så alla sjukhusbesök på det. Men vilken pay back det blev på det där besväret. Idag kan jag tänka tillbaka på den första tiden med dig och tänka att herregud vad det var värt besväret. I dag är du en glad, charmig och lättsam kille. Inget mera sjukhus (förutom att sy ihop en haka) och ingen mer astma.

IMG_1973

Man skulle kunna förklara dig med att du är lite av allt. Du är verkligen Folke och har en oerhört stark självkänsla som gör att allt du gör tar alla för givet. Du kan ena timmen vara Ninja och Spiderman till att andra timmen gå runt i klackskor och tyllkjol och vara prinsessa. Just nu vägrar du klippa håret eftersom du ska spara lika långt som Rapunzel, och du pressar ner den där kalufsen under din favorit Batmanmössa som du fick av min farfar Sten i julklapp och så är det inget mer med det. När dagis firade 25-års jubileum tidigare i år så skulle man klä sig festfint. Och då var det en självklarhet att du skulle ha en glittrig klänning, när det är julfirande så är det Lucia som du varje år har velat vara, och min känsla är att du kommer fortsätta med det i några år till. Just nu känner du inga begränsningar och det är så skönt med dig. Du är heller inte speciellt bekymrad över hur andra människor ser ut och hur andra uppfattar dig, och har inga som helst behov att hävda dig. Du har en förmåga att dra till dig uppmärksamhet ändå. Eller kanske just därför.

IMG_1327 Påskkärring är du också gärna.

IMG_4102 Och kanske behöver man ha en storasyster för att se det som självklart att man ska ha nattlinne. Mycket bättre för att man kan dra den över knäna tycker du, och det är ju helt sant, storasyster tycker likadant.

Favoritleksaker är alla slags fordon och verklighetstrogna arbetsgrejer. Just nu leker du fantastiska lekar med en stor blinkande räddningshelikopter och en lyftkran som du fick i julklapp. Du leker också mycket med lego och har börjat intressera dig för att försöka följa instruktionerna till lego. Men du är en oerhört lekande liten kille och med ett par klossar och några dinosaurier och bondgårdsdjur kan du göra spännande lekar. Du är också den av våra barn som gillar husliga saker och dockor. Tyra har flyttat ner sitt dockskåp till lekrummet och där står du gärna och leker. Pussel kan sitta med länge och gärna ska alla pussel ska pusslas, så det kan bli några timmar. Men det som du gör allra mest är att rita och pyssla. Typ nästan jämt känns det som. Du drar runt på en pysselåda och en stor målarväska och lim och tejp. Ve och fasa om det inte finns någon kartongbit eller liknande som du kan pyssla rymdraket/hus/flygplan/drake av. Du ritar och ritar och har precis börjat med huvudfotingar. Monster gillar du mest att rita verkar det som.

IMG_4632 Du, Tyra och din kompis Stina på sommaravslutningen på dagis 2015.

För ett litet tag sen så fråga du mig vid nattningen ”kan ens storasyster vara bästa kompis”. Jag svarade såklart ja på det, eftersom du och din syster helt säkert är just bästisar. ”Då bor jag med min bästa kompis”! sa du. Ni har en väldig förmåga att bara vara tillsammans, hela tiden. Ibland behöver ni vara ifrån varandra, men oftast är leker ni tillsammans här hemma. I julas så frågade jag Tyra om vi skulle ringa efter en kompis, men det behövdes inte sa hon för att hon har ju dig. Och det som är så bra med dig nu är att du klarar alla lekar som Tyra vill leka. Och det är inte bara hon som styr längre, utan det är även du som sätter igång lekar och bestämmer vad ni ska göra. Oftast är det kojor ni bygger och det blir rollekar. Ofta är du en katt eller nån slags superhjälte. Ofta är ni på ett hav och ofta finns det farliga hajar. Men det man märker på dig att du gillar allra mest med din storasyster, det är när hon pysslar saker med dig. Du älskar det. En av dina höjdpunkter måste vara när ni sitter inne på hennes rum och fixar saker och du får använda alla hennes grejer. Glitterlim tycker du är fantastiskt.

IMG_3897

IMG_3958

Du är omtänksam och snäll, på dagis säger fröknarna att vi ska vara stolta över dig, och det är vi. Du ser alltid till att alla har det bra, och beskyddar gärna. Du verkar känna empati och vill inte att någon är ledsen. Du skyddar även Tyra här hemma, hon är ofta så himla sniken och ska ha samma saker som du, och då skäller vi lite på henne ibland. Då säger du nästan jämt att ”men jag ville inte ha den där mamma, jag vill att Tyra ska ha den”. Typ så. Men, du har dina skuggiga sidor du med. Som det här med att du alltid springer iväg och gömmer dig så fort som vi ska göra något och komma iväg. Du är fortfarande krånglig vid maten och har en oerhört jobbig tröttgnälls röst. Du är lat och skulle du bestämma skulle jag gå runt och bära på dig på höften jämt. Det finns ingen jag känner som kan se så eländig ut när du tvingas gå eller göra nått du inte vill.

IMG_4700

IMG_4867 Fixar med vatten på landet ute i skärgården

IMG_4220. Julstökar med syrran.

Men trots din lathet så fick vi dig att gå 6 km i fjällen i somras, jag är fortfarande lite i chock över det. Du träffade också tomten på Tomteland och det var stort. Han kom dessutom ihåg vad du hade önskat dig i somras, bara en sån sak. Du gillar att åka båt och att åka till landet. Du älskar bollar och att spela fotboll, ser du en boll så kan du inte låta bli att spela med den. Du ska få börja på bollskola nu i februari, det har du längtat efter. Skidskola har du redan hunnit gå två gånger sen du fyllde senast. Förra året i Lofsdalen och i år i Idre. I år lossnade skidningen rejält och du fick till den där glasstruten (plogen hette det när jag var barn) och sedan var det åka av. Du åkte även en röd brant backe sista dagen i Idre, och det var väldigt duktigt och modigt av dig, starka ben måste man ha för att klara av det i din ålder.

IMG_4730 Du och jag på Nipfjället i somras. tänkt att du gick dit upp!

IMG_4661 Det var en allvarlig Folke som skakade hand med Tomten på Tomteland i juli 2015

IMG_4906 Uppe på Skuleberget i augusti

IMG_4436 Skidor lärde du dig åka redan förra året i Lofsdalen. Skidskola är en bra grej.

IMG_4157 Och i Idre i år så fick du äntligen till det där sista för att kunna bli helt självåkande i alla backar, grattis! Skidskola är en bra investering, både för humör och föräldraryggar.

Nu är du alltså redan fyra år, otroligt! Du är lite frustrerad över när du ska komma ikapp Tyra, och längtar till att börja skolan. Det gör Tyra med för hon ska leka med dig på rasterna säger hon. Haha, vi får se hur det blir med det. Fortsätt du bara att vara sådär självklar som du är, så ska vi se vad som händer det här året. Du gillar ju inte godis utan älskar choklad. Inte helt oväntat har du önskat chokladtårta idag. Men du har svårt att välja mellan fiskpinnar eller våfflor till middag.

IMG_3884

Tyra 6 år

2015-12-17 @ 06:00

Det känns verkligen som att det var nån månad sen jag satt och skrev ett årsinlägg till Tyra senast. Tiden är så himla relativ just nu, den går relativt supersnabbt kan man säga. Jag hade en intressant diskussion med en kollega för ett tag sen om just barn och tid. Han har bla en 12-åring, och vi diskuterade det här med att inte vilja somna själv, vilja vara med mamma och pappa osv. Att när barnen blir sådär typ 12 år så vill de kanske inte längre vara med förälder, man stänger dörren, man vill inte gosa. Och att det inte är hela världen att finnas till lite extra barnens första år, att tiden aldrig går att få tillbaka. Precis sådär känner jag just nu. Och att Folke har somnat på mitt bröst varje gång jag nattar från att han föddes, och att Tyra gärna somnar intryckt i min armhåla fortfarande, vad gör det om hundra år? När barnen blir större så reflekterar jag väldigt mycket över det där med tid känner jag. Räcker man till? Vart tar tiden vägen? Jag har aldrig ångrat att vi valt att prioritera tid i vår familj, att vi är hemma så mycket som möjligt även fast det är lockande ibland att jobba mer och tjäna mer pengar. Men vi har den möjligheten ekonomiskt och flexmässigt med våra jobb, alla har ju inte möjlighet att gå ner i tid. Man gör så gott man kan.

IMG_1980

Tyra, mycket har ju hänt sedan förra året. Det största är utan tvekan att du börjat i din skola. ”Bara” förskoleklass, men ändå, ett oerhört stort kliv jämfört med förskolan tycker jag. Det finns fördelar och nackdelar. Du har självt lyft dessa:

– Nackdelar är att det är mycket mindre fri lek och att bara få vara i flera timmar och leka. Det saknar du från dagis. Det finns tid för fri lek även på fritids, men den är mycket mera uppstyrd och det finns olika planerade aktiviteter att gå till om man vill det, som gympa, musik, bild, ateljén osv. Du saknar det där med att gå och skrota runt i flera timmar med bästisen Sander. Men vi försöker ge dig mycket gå och skrota tid hemma istället. Du är kreativ och behöver mycket fritid för att få utlopp för det där.
– Fördelar är att du får lära dig nya saker och att det är på en nivå som är mer anpassad efter dig. Även fast du är besviken att läs och skriv inte är på högre nivå, men det tar du igen hemma. Du läser och skriver mycket hemma. Skriver och ritar böcker, och har tagit två läsmärken från Akademibokhandeln. Du gick från ”extra lätt att läsa” böcker till ”lätt att läsa” böcker på nån vecka. Men du läser även korsord, i tidningar, på mjölk och flingpaket osv. All läsning behöver ju inte vara i böcker.

Du är en naturmänniska och i somras så var det tälta, fiska och åka båt som var dina önskemål, och alla lyckades vi infria. Du kan verkligen gå och cykla hur långt som helst, jag är så imponerad av dig. Du gnäller aldrig över att du är trött. Å andra sidan så behöver du en ganska rejäl dos av fysisk aktivitet per dag, annars blir du på så dåligt humör. Vi fjällvandrade och du var så stark som klättrade uppför fjäll med din vandringsryggsäck. När vi åker ut till landet, där man är utomhus hela den vakna tiden, trivs du som bäst. Du kan sitta och fiska i bokstavligen en hel dag och kväll. Du har aldrig tråkigt. Och du, precis som din pappa, uppskattar livet som mest är det inte finns några måsten, aktiviteter eller saker som ska göras. Du kan verkligen sitta på en sten en hel dag och vara nöjd med det. Ditt tempo är ett annat än samhällets.

IMG_4750
På toppen av Nipfjället, Idre. Vi gick i över 6 kilometer den dagen varav det mesta var brant uppför och du hade en fullpackad ryggsöck. Efter middagen den dagen ville du bowla i Idre. Svårt att trötta ut dig fysiskt.

IMG_2414
På väg nerför Nipfjället, Idre, juli 2015.

IMG_2033
Fiske hos Farmor och Farfar på Dalarö

IMG_2127
Kvällsfiske på landet

Det är svårt att skriva om dig utan att nämna lillebror. Ni är ett litet sammansvetsat team som bråkar och leker ihop ungefär lika mycket. Ni vet exakt hur man gör den andra upprörd, å andra sidan så vet ni också hur man tröstar och gör den andra glad. Ni leker bra ihop, både du och Folke kan verkligen gå in i lekar och leka länge. Bäst är fortfarande att få bygga ihop egna kojor, affärer, hus eller vad det nu kan vara. Jag är övertygad om att Folke är en av de bästa sakerna som hänt i ditt liv, och att du med honom har en livskamrat att dela livet med sedan. Han är även en stor stöttning för dig i situationer när du känner dig utsatt, då tar han ett stort kliv framåt och ansvar att vara lite av en uppmärksamhetsmagnet så att du slipper det.

Du har två saker som du gör förutom skolan. Friidrott och simning. Det är lagom tycker jag. Det passar dig också som är snabb och kan springa långt (längre än många vuxna) och gillar att hoppa och skutta, och vatten har du alltid gillat. På vintern blir inomhus-friidrott lite gymnastikinriktat med mycket styrka och rörlighet, och jag gillar att det är varierad träning, jag tror det är bra för att du inte ska ledsna. Men du vill spela gitarr också, och älskar att sjunga. Så i framtiden kommer det helt säkert bli musikskola för dig.

IMG_2216

IMG_1887¨
Hemma hänger du i allt.

Du har alltid gillar vintern och vintersporter, förra vintern var det så trist med lite snö. Vi hade tänkt att skaffa dig längdskidor om det kommit mer snö, nu får vi se hur vi gör i år. Men några norrlandsresor och så den årliga fjällveckan ger dig ändå lite utlopp för det där. Du börjar bli ganska bra på det där med slalom, och jag vågar knappt åka med dig. I vintras ville du bara åka med pappa eftersom jag skrek ”SAKTA NER” typ hela tiden. Trodde aldrig jag skulle bli en sån tråkig mamma, men jag får verkligen dödsångest av att se dig flyga nerför skidbackarna. Men det går ju bra, du har ju superbalans och riktigt bra kontroll över skidorna. Du hinner knappt äta lunch på en vecka när vi är i Lofsdalen, allt som är avbrott från skidåkning är helt värdelöst tycker du.

Jag har väl i de flesta andra årskrönikor över dig Tyra beskrivit dig som lite ängslig, tillbakadragen och blyg. Du gillar verkligen inte att stå i centrum. Men nu när du blir äldre så tycker jag ändå att vi kan slå fast att du är en känslig person. Du är inte ängslig och rädd, du är blyg och känslig, men du har en stark självkänsla och i trygga miljöer är du envis, stark och tar initiativ och mycket plats (och kraft från oss vuxna), då märker man inte av någon känslighet alls. Och här får nog man acceptera att du inte klarar av att säga hej och skapa ögonkontakt med människor du inte känner jättebra. Det går bra om man är hemma hos oss, men att möta dig på gatan och förvänta sig att du ska säga nått kan man bara glömma. Du uppfattas som ängslig i situationer där du inte känner dig trygg. Tyvärr Tyra, så är det så här, att i samhället idag så premieras man inte för att ha dina personlighetsdrag. Vuxna uppskattar barn som är extroverta, eller charmiga barn, som man ofta säger. Det är inte alla vuxna som har lyckats lära känna dig, och det beror på att alla inte ger dig den tid och den anpassning som du behöver för att du ska kunna slappna av och öppna dig. Du är trött efter en vanlig skoldag och behöver få komma hem och ta det lugnt. Vi försöker ju pussla så gott det går att du ska få chansen att vara hemma så mycket som möjligt, och minimera långa dagar i skolan. I början av terminen var det jobbigt för dig när du inte visste hur du skulle förhålla dig till att alla förväntade sig att du ville komma hem och leka med dem, det vill du ju inte, du klarar inte riktigt av det, än. Men vi sa att det är bara att vara ärlig och säga att du inte vågar/vill, men att de gärna får komma hem till dig. Det var en strategi som fungerade, och det är roligt att se att det finns fler barn i klassen som aldrig vill eller vågar åka hem till andra och leka. Men som sagt, i dagens samhälle så är det inte så poppis alla gånger att barn är introverta. Men i den vuxna världen sen så är dina kvalitéer att du lyssnar in, har ett otroligt sinne för detaljer och känner av och analyserar allt, en riktigt tillgång. Det ska bli spännande att se vad du gör i framtiden, jag tror att dina styrkor kommer att ta dig oerhört långt.

IMG_1191
Lofsdalen, mars 2015

IMG_1254
Lofsdalen, mars 2015.

IMG_4327
Bygger snögrotta med pappa hemma hos mormor, julen 2014.

I födelsedagspresent blir det en 20tums cykel med tre växlar, så kommer du kunna cykla ännu fortare och längre förmodligen. Spela spel gillar du också, vi har precis börjat lära dig lite kortspel och Othello, du spelar även schack i skolan. Vi försöker ju att minimera det där med Ipads till nästan noll, men ibland får du spela. Men det är väldigt sällan du eller din lillebror sitter med Ipad, så det är inga konflikter kring det där ännu. Vi brukar spela vanliga brädspel med er istället, jättekul nu när vi faktiskt kan spela vissa spela hela familjen. Folke vinner alltid den Försvunna Diamanten så just nu hatar du det spelet, typ. Du har jättesvårt att förlora och känna dig besegrad. Däremot har ni börjat spela/leka sånt där Playstation Motion spel, där man bla spelar lite olika sporter med hela kroppen. Vi köpte ett dansspel till er nu i julklapp som jag tror kommer roa er.

I somras ÄLSKADE du Allsång på Skansen. Alla program såg du, och två gånger var vi på plats på Skansen. I julklapp har pappa och jag köpt biljetter till finalen av Melodifestivalen, det kommer du gilla. Melodifestivalen följde du och lillebror hela förra vintern.

IMG_2285
Första gången på TV-sändningen kom du med i TV!

Just nu är du inne i en ganska trotsig period, jag hoppas det mattas av det här kommande året. Pappa och jag tror att det beror på att du märker att du blir större men har lite svårt att veta hur mycket som du kan bestämma över här på jorden. Vi jobbar mycket med att vara konsekventa och sätta tydliga gränser så du vet vad som gäller. Pappa tycker väl att han är bättre på det där än mig. Men när du är på bra humör så är du en riktig liten fröjd att vara med. Man kan verkligen gå och längta efter att få göra nått med dig, behöver inte vara nått komplicerat, stänga in sig på ditt rum med dig kan räcka gott och väl.

Du har klarat av vattkoppor också här för några veckor sen. Men det var inte så farligt, men skönt att ha det avklarat i alla fall. Du är sällan sjuk annars, så det var lite ovant när du blev febrig, men annars var det lite mysigt att stanna av och bara vara ett par dagar.

Ja, det var väl det. Nästa år kommer jag väl sitta och tycka att tiden sprang iväg även det året. Det ska bli spännande att se vad som händer 2016, och vad jag kan skriva här nästa år.

IMG_4898
På toppen av Skuleberget, augusti 2015

Tyra 4 år

2014-02-06 @ 22:45

Tyra1
När du fyllde fyra år var det väldigt spännande, och lite nervöst också.

Och så satt jag och bläddrade igenom bloggen för några veckor sedan och inser hur himla bra den är vad gäller att dokumentera ner vissa saker. Så jag bygger på med Tyra 4 år. Tyra, nu är du väl kanske 22-23 år när du kommer på att du ska in och läsa bloggen, hoppas att du har ett fint liv, och att du lurar av oss en massa pengar som går till onödigheter och konstiga resor. Har du använt dina sparpengar till en insats i lägenhet? Eller har du träffat en kille på Bali?

Tyra2
Ditt allra första ”riktiga” barnkalas med bästisarna från dagis. Du var noga med vilka som skulle bjudas, och vi gick runt och lämnade inbjudningarna direkt i allas olika brevlådor Allt var mycket högtidligt.

När du blev 2 år var det lite som en chock för systemet hur mycket jobbigare det kan vara att vara förälder till ett barn och inte en bebis. När du var 3 år så var vi så vana vid skrik, gråt och evigt tjat att man liksom inte gnällde över det längre, man accepterar ju att det är en del av småbarnslivet. Men så nu är du fyra år, och det ÄR en mycket lugnare person vi har att göra med. Visst bråkar vi, men vet du, ibland har DU rätt och VI får backa. Ibland tjatar vi för mycket och inser inte att du vet och kan mer än vad vi tror, och det är så skönt att du säger ifrån. Det som skiljer en fyraåring från yngre barn, åtminstone vad gäller dig, är att du fått ett extensiellt värde. Du ser dig själv i ett sammanhang nu, och du börjar lägga det där livspusselbitarna på plats. Du förstår att om du gör nått så påverkar det andra. Och det är en bra förändring. Man behöver aldrig tjata längre om basala saker som kläder, potta, tandborstning och mat. Sånt flyter på bra. Men där har du en lillebror som gör oss gråhåriga istället. Och ibland är du så snäll, speciellt när jag är ensam med er, och hjälper mig med att locka och lura Folke till potta/tandborstning/mat/kläder. Du kallar han för skrikisen, eller fähund. Det sistnämnda beror på Astrid Lindgren. Men älskar din lillebror, det gör du högt och heligt. Han betyder väldigt mycket för dig.

På dagis så säger dem att du är en riktigt bra kompis. Det är du som ofta initierar lekar, och är noga med att fråga alla kompisar om dem vill vara med. Och det märks att du är en bra kompis, för många vill leka med dig och följa med oss hem. Du är en snäll storasyster och står din bror mycket nära, med det tillkommer en hel del tjafs mellan er två. Även fast du och Folke alltmer leker ihop. Det ni mest gillar att leka är att ta ut ungefär alla leksaker till vardagsrummet, och bygga båtar, tåg, bilar och åka iväg med. Det måste alltid finnas kuddar med så ni kan sova när det blir natt. Du är fortsatt en aktiv och fysisk tjej, du gillar att vara ute och röra på dig. Cykla, bada, åka skridskor, pulka, promenera, springa och gå på jympa, det är dina favoriter. På dagis går ni ofta i skogen och det är något som du verkligen uppskattar. I princip varje måndag så åker du, jag och Folke till badhuset. Du blir sådär glad som man själv kom ihåg att man blev som barn. Man kan se hur det pirrar i hela dig och du kan bada ungefär hur länge som helst. Så just nu är badhuset din absoluta favorit.

Tyra3
Världens bästa Tyra. Nästan jämt busig och skrattig. Du är så fantastisk på alla sätt och vis.

Du är nyfiken och gillar experiment. Du visar oss ibland vad ni gjort för experiment på dagis, och du vill ofta ha svar på saker som vi kanske inte alltid vet, då tycker du att det är spännande att man tar reda på det tillsammans. Vart tar vattnet vägen i badkaret? Hur blir det åska? Vart bodde dinosaurierna? Du fortsätter att vara väldigt språklig, och nu vill du hela tiden veta vad saker heter på engelska, tyska och spanska. Mamma vad heter det på engelska? Frågar du tusen gånger per dag, och du har minsann lärt kompisar att säga My name is på dagis. Du vill gärna åka till Kap Verde, Borås och Grekland säger du.

Nä men annars flyter det på. Du går på dagis 4 dagar i veckan vilket är helt lagom för dig. Måndagar är våran speciella mysdag och jag brukar inte hålla på med några ärenden, utan vi hittar på stillsamma saker. Ni är ute nästan hela dagarna på dagis, så nu vintertid så passar vi på och grejar inomhus med pyssel och spel. Du fick en massa nya spel och pussel i jul, och min favoritstund på hela veckan, förutom när man hämtar er på fredagar på dagis, det är när Folke precis har somnat för dagen på måndagar, och du och jag sätter oss och spelar nått. Även fast du fortfarande envisas med att fuska i allt, utom yatzy. Du har precis lärt dig att spela UNO, och det är JAG väldigt glad för, jag älskar UNO.

Din favoritstund på veckan, förutom badhuset, är nog de lördagar som du orkar hålla dig vaken. Då när Folke har somnat så ser man hur du njuter av att vara uppe med oss. Vi lyxar ofta till det med lite snacks eller glass, och du säger ofta hur mycket du gillar det där. Vi brukar titta på TV, jag och pappa, och du brukar fixa med ditt; rita, måla, pussla. Tills du efter nån timme brukar böna och be om att få lägga dig i sängen. Du är kvällstrött.

Nu får vi se vad som händer fram tills du fyller fem. Just nu vill du bli ballerina när du blir stor, helst vattenballerina. Jag ska fråga igen när du fyller fem.

Hej då!

2013-09-18 @ 21:17

Jag har länge funderat på att sluta blogga, och nu känner jag att det är dags. Bloggandet har varit toppen på alla sätt och vis, men allt har ett slut. Jag kan ju inte skriva om barnen hur länge som helst, och inte har jag nått annat bra att skriva om. Jag kan varken pyssla, baka, laga mat eller ge bra träningsråd.

Jag tycker Tyra börjar bli för stor och egen för att jag med gott samvete ska kunna skriva om henne på det viset som jag vill kunna om jag har en blogg. Och istället för att vela och fundera på det så är det lika bra att sluta. Kanske startar jag upp en blogg om nått annat roligt, men då måste jag först skaffa mig andra kvalitéer.

Men fyra år har det snart blivit, mycket har hänt! Och allt finns dokumenterat i bloggarna, det var tanken med bloggen från början. En slags betraktelse över några hektiska år som man ändå vill komma ihåg.

20130918-204540.jpg

20130918-204549.jpg

20130918-204559.jpg

20130918-204607.jpg

20130918-204615.jpg

Tyra, min förstfödda. Föräldraledigheten med henne var oslagbar, på ett sätt jag tror man bara har det med sitt första barn. Hon är idag klipsk men fortsatt försiktig. Hon har ett oerhört sinne för detaljer och minne som en häst. Hon ser och hör allt, och bearbetar världen genom att rita och skapa.

20130918-210014.jpg

20130918-210026.jpg

20130918-210036.jpg

20130918-210045.jpg

Så kom han då äntligen, en iskall dag i februari. Våran älskade lilla Folke. Sitt namn fick han redan i början av graviditeten och han var på många sätt med oss redan 9 månader i magen. Andra gången man är gravid ligger fokus så mycket mer på slutprodukten än på själva graviditeten, bebisen är mer verklig redan innan den föds. Stunden när Tyra får se lillebror på BB har jag samlat på mig som ett mycket speciellt minne, som kan bli oslagbart.

Föräldraledigheten med Folke var underbar den med. Men det var mycket mer inrutat med dagis och aktivering av storasyskon. Jag har nog heller aldrig känt mig så ensam som jag gjorde då, jag längtade verkligen över mer vuxet sällskap. Markus var tvungen att resa bort en del i början av Folkes liv, och det var så tufft mentalt och fysiskt så jag repade mig nog aldrig helt, lägg därtill till alla inlagda nätter på Sachsska och all den ångest och oro man bar på. Det var först när jag började jobba igen som livslusten kom tillbaka på allvar.

Folke är energisk, glad och påhittig. Han är överallt jämt, men alltid med ett leende på läpparna. Han säger alltid hej och hej då till alla människor han ser. Får han kontakt tvekar han aldrig att berätta sin livs historia. Han älskar lastbilar och Pippi. Bygger helst med klossar och är aldrig så lycklig som när
Tyra leker med honom.

Jag finns fortfarande på Instagram; lin_san

Ha det nu så bra alla där ute! Och tack för att ni läst!

Snälla storasyster Tyra

2013-09-12 @ 23:07

20130912-230511.jpg

Folke ser ju väldigt mycket upp till Tyra. Fladdrar hon med en arm så gör han samma sak, sätter hon på sig skor så gör han det osv osv osv. Han gör i princip allt som hon gör. Tyra är å andra sidan väldigt trygg i nya situationer med lillebror, hon som annars är av en ängslig natur. Hon är inte det barnet som gillar bebisar och småbarn, men sin lillebror har hon full koll på. Hemma bråkar de ofta, men det handlar ofta om vem som ska ha vad, vem som kommer först och sådana saker. Båda två är specialister på att läsa av varandra, och ofta vet den ena vad den andra har i görningen, och så blir det ett himla liv när dem trilskas. Men det är ju det som är syskonlivet. Tyra kan ju oftast inte alla förstå varför man ska hitta på saker utan Folke, och Folke han är skitsur när inte Tyra är hemma. Går mest runt och morrar och har inte lust med nått.

På dagis verkar det ha blivit lite av en snackis bland pedagogerna den stunden när Folke hittar Tyra på gården. På eftermiddagarna går hans avdelning nämligen över till där Tyra är. Och han blir så sjukt glad. Jag har bevittnat detta på håll och det är sanslöst roligt. Även Tyra gillar det här, hon blir direkt storasyster Tyra. När jag har hämtad båda på samma gård så har hon stått precis bredvid och vaktat på honom när han gungar eller liknande, eller så har han stått klistrad bredvid henne när hon gör nått.

Idag när Markus hämtade hade hon och Folke lekt tillsammans. Hon hade gått och hämtat lastbilar ut förrådet och fixat till Folke. Så himla snällt av henne. Det gör mig innerligt glad.

Förkylningsastma och vintern

2013-09-12 @ 10:07

20120326-100456.jpg
Första gången han fick problem med andningen var han bara ett par veckor gammal, och vi fick stanna en natt för observation och inhalering på barnsjukhuset.

Folke har ju som sagt förkylningsastma. Vid 9 veckors ålder fick han lunginflammation och ett slags RS-virus samtidigt. Då var han bebis och det var svårt att se exakt hur sjuk han verkligen var. Men en sköterska dröjde sig kvar extra länge den där torsdagen när vi kom in, och efter nån timme så sa hon, ”ja nu känns de säkert att jag lämnar en liten stund”. Så det såg nog inte så bra ut. Det jag minns från den gången är den snälla och kunniga personalen, man kunde liksom känna att de hade vart med förr. Och då sänks axlarna ett snäpp trots att man är så nervös och ledsen så man vill kräkas nästan hela tiden. Och så den där syrgasmaskinen som larmar i tid och otid och man liksom studsar till varje gång det tjuter.

20120416-195910.jpg
Folke 9 veckor gammal med virus och lunginflammation

Sedan blev det ett par vändor till med övernattning när han fått i sig lite snällare virus, men som ändå satt sig på luftrören. Folke fick ganska snart konstaterat förkylningsastma, och efter en övernattning på akuten i oktober förra året, efter en helt symptomfri sommar, fick vi en rejäl utredning och astmamedicin hemma. Resten av hösten och vintern klarade vi oss bra med våran Flutide (långverkande kortison som ska se till att luftrören inte blir inflammerade) och Airomir (som man tar vid astmasyptom för att vidga luftrören).

20121015-194423.jpg
Folke efter en natt på Sachsska i oktober 2012, 8 månader gammal

Men så en vecka innan han skulle fylla ett år, i början på februari, så fick Folke RS-virus. Det virus han fick var väldigt argt, och läkarna sa att det var en sån RS-säsong, med väldigt elakt och kraftigt virus. Efter ett par vändor till akuten, vårdcentralen och astmamottagningen i tre dagar, så fick vi slutligen åka ambulans in till Sachsska. Folke hade en väldigt låg syresättning, snabbandad, absolut likblek och helt slut. På akuten blev han ännu sämre, man försökte med adrenalin både att andas och intravenöst rakt in i blodet, och ventoline, men inget hjälpte. Tillslut pep alla slags maskiner runt Folke, då kom det en stort gäng med grönklädda människor, tog britsen vi låg på och körde oss rakt in i akutrummet. Där blev det fler sprutor för Folke, med adrenalin och nått annat, och mer syrgas. Tillslut lugnade han ner sig, slappnade av lite, och andades igen. Det var skönt. Han blev kvar ett par dagar på Sachsska, hade det jobbigt att andas och syresätta sig i två dagar innan det vände och vi kunde åka hem dagen innan han fyllde 1 år.

20130206-203054.jpg
Folke på Sachsska i februari 2013, några dagar innan hans 1-års dag

Vi har fått bra hjälp efter alla dessa besök med Folke. En sköterska från Sachsska ringer lite då och då, och henne kan vi också ringa och fråga direkt om det är någonting. Han har en astmadoktor som vi går till regelbundet, och som hela tiden gör bedömningar och kollar hans längd och vikt och sånt också. Både min och Markus längd är inlagd i systemet, så doktorn följer så Folke följer den kurva han borde ta med hänsyn till oss föräldrar. Hans medicinering kan visst påverka sådana aspekter, men hittills så ligger han bra på kurvan. Vi har Flutide och Airomir hemma, och Singulair (systematisk kortison som är mer kraftfullt än Flutide. Flutide verkar lokalt på andningsrören) på recept. Vi har hittills inte behövt använda Singulair, men troligtvis har vi väl ett par vändor med det att vänta oss om han skulle få mycket astma i vinter.

Just nu har vi fått sätta in ”underhållsdosen” som är två puffar Flutide om dagen. Han är lite rosslig och slemmig på morgonen och på kvällen, så vi brukar sätta in en eller ett par puffar Airomir också för att han ska få upp det slemmiga. Men med tanke på att han redan nu, en varm september, får astma tyder ju på att vi har en vinter med en hel del astma att räkna med. Men det känns ändå lugnt och tryggt, efter två vintrar med sånt här så börjar vi bli ganska bra och kunniga. Innan Folke föddes hade vi dålig koll på lungorna och luftrörens anatomi och funktion. Nu är vi ganska duktiga. Både Markus och jag har varit ganska frågvisa på Sachsska de gånger vi varit inlagda och varit på rutinbesök. Vi frågar och får svar. Och den läkare som tagit hand om Folke akut är överläkare på barnakuten, och verkar väldigt kunnig om just luftvägsvirus. Han har flertalet gånger skissat upp och visat och förklarat. Och det är något jag uppskattar mycket med Doktor Per.

Alla vändor och information om Folkes sjukhusbesök och astma finns i kategoriflikarna till höger; Folke på sjukhus och Folkes förbannade astma.

Helt rätt Friskis

2013-09-10 @ 18:01

orka2-topslide Annons från Friskis och Svettis.

Precis såhär är det. Det finns inte alltid så mycket tid till träning, men de gånger som man kommer iväg är man så nöjd och så glad. Man behöver inte gå flera gånger i veckan eller ha krav på ett antal pass i veckan. Huvudsaken är att balansen finns där, och att när man väl kommer sig iväg kan känna träningsglädje. Friskis i ett nötskal, ren och skär träningsglädje.

Klara sig lite mer själv

2013-09-10 @ 13:01

tyraatos

Tyra börjar bli fyra år, och det som jag hört pratas om är att fyraåringar inte är vansinnigt lika trotsiga som treåringar. Jag tycker att det märks på Tyra. Hon har ju alltid haft bestämda åsikter och vill klara sig själv, men fler och fler saker faller på plats av sig själv utan att man behöver tjata. Som morgonrutiner. Hon lägger själv fram (och viker väldigt fint, hon är så sjukt lill-gammal) och förbereder kläder kvällen innan. Det är inget vi ens säger till om längre. Hon gör iordning sig själv och kommer med tandborsten för att få hjälp med tandorstning, utan att man behöver tjata. Dagisväskan packar hon själv, hon vet att hon behöver ”ute-kläder”, just nu shorts, men hon vet att det är bäst att ta med ett par jeans ifall den här sommarvärmen helt plötsligt lägger av efter lunch. Hon cyklar just nu till dagis, även Folke om han vill det.

Visst kan hon fortfarande få utbrott över strumpor som sitter fel eller trosor som är fel, men allt mer sällan. När hon själv får fria händer är det som lugnast, även fast jag ibland tycker det är jobbigt när hon blandar rutigt och randigt.

Det är helt enkelt mindre och mindre utbrott. Och man kan istället börja jobba på andra saker som har fått vila medan den mesta energin har gått åt till att parera trotsutbrott. Som empati och att ta hand om andra, trots att man inte kanske är orsaken till att kompisen eller lillebror är ledsen. Jag blir vansinnig när någon har ramlat, eller blivit tjuvnypt av henne själv, och hon bara helt oberörd går därifrån. Vi har aldrig hållit på och tjafsa om att man ska säga förlåt, men man ska titta och blåsa och hjälpa den som är ledsen. Sånt tjatar jag mycket om just nu. Hur tror du att det känns? Hur känner du när du ledsen? Försöka få ungen att förstå att det finns andra människor på jorden och att även dem kan bli ledsna. Att saker HON gör påverkar ANDRA. Och det är riktigt klurigt tycker jag.

Måndagsgörat

2013-09-09 @ 21:30

Är det riktigt sensommarväder så är ju det här med att vara föräldraledig en dans. Tänk att få byta ut en dag i veckan på kontoret till promenader och spring efter barn som yrar omkring.

20130909-212904.jpg

20130909-212820.jpg

20130909-212734.jpg

20130909-212802.jpg

Skogspromenad, en sväng till kossorna i Alby, strandhäng och en tur till lampbutiken (nästa gång ska vi åka utan barn).

Bada själv med barnen

2013-09-09 @ 13:21

badhuset

Igår så kände jag att det var dags att testa på att åka till badhuset själv med båda barnen. Jag var själv med dem hela helgen när Markus var i Dublin, och det här är första ensamma helgen med båda barnen som jag helt ärligt känner att det är ”nemas problemas”. En rejäl kick till självförtroendet, och det ÄR en skön känsla att kunna åka runt på olika utflykter med båda två, och samtidigt känna att man faktiskt kan slappna av och ha kul själv.

Jag har dock ganska bra förutsättningar för att ta med båda barnen själv till badhuset. Dels så är Tyra ganska självständig i vattnet. Hon simmar själv med armpuffar, och klänger sig aldrig fast vid mig, så jag visste att jag kommer kunna ha Folke i famnen hela tiden. Dels så är de tre barnpoolerna på Tyresö Aquaarena såpass grunda att Tyra bottnar i alla. I en är det bara lite plaskvatten, anpassat för typ Folke. Men i de andra två når hon som sagt ner till botten. Så även fast hon hoppar i och dyker ner under vattnet själv, så är det såpass att hon kan ta fart med benen och sparka sig upp till ytan för egen maskin. Och det är ungefär det som hon gör hela tiden, upp och ner upp och ner upp och ner från kanter och sånt.

Dels så är inte Tyra så flamsig och stökig när man är nånstans och hon vet att jag är själv. Dessutom så berättade jag för henne att om allt funkar bra den här gången, så kan vi åka och bada på måndagarna bara vi tre. Hon älskar ju badhuset, så hon förstod nog att det gäller att skärpa till sig. Hon lyssnade på mig och stannade och titta och lyssnade när jag hojtade till. Och det är en förutsättning, för barn och vatten är inget som jag tar speciellt lätt på, jag måste ha totalt koll och kontroll på henne alla sekunder. Jag hade armringar på Folke hela tiden också, så han inte skulle sjönka till botten om Tyra skulle råka flamsa till det i bassängen och hoppa på mig eller nått sånt, som aldrig hände, men som KAN hända.

Det som jag hade våndats för var egentligen duschen. Med Tyra själv är det himla enkelt, hon duschar sig själv, men Folke har ju alltid varit såpass liten att han blir trött och hungrig och kall, och allt blir så himla bråttom. Igår så drog vi direkt efter frukost, just för att undvika att vi är i duschen när den stora hungern kommer rullande in, och det var ju högsommarvarmt ute, vilket kanske bidrog till att det var varmt och skönt i duschrummet, inga barn som frös efter badet. SKÖNT. Folke fick gå runt och duscha i alla duschar och skölja badkalsonger och tugga på flaskor, medan Tyra och jag duschade. Hon kan ju stå hur länge som helst, men jag såg till att hon var tvättad med schampoo och tvål innan jag tog mig an Folke. Hon är så nöjd att få stå med duschslangen och hålla på. Dessutom hjälpte hon mig att skölja Folke också, då hon var ju en bra hjälp.

Sen hade jag laddat upp med morgonrockar, banan och vatten direkt efter att barnen var torkade. De satt där och mumsade medan jag fick på mig mina kläder. Och jag tänkte att, ”kan det vara såhär lätt”?. Jo, uppenbarligen. Jag var inte ens sådär jättetrött som man är efter att ha badat med småbarn annars, det var faktiskt riktigt KUL.

Badväskorna packade jag kvällen innan, och när frukosten var uppäten berättade jag att vi skulle till badhuset direkt. Det blev en himla fart på Tyra som var klar på nån sekund och kom utspringande från badrummet med tandborsten i högsta hugg och vill att jag skulle skynda mig att hjälpa henne så vi kunde åka NU. Det var en smidig söndag som sagt. Lägg sen till att båda barnen sov två timmar. Älskar badhuset. Älskar att jag kan åka dit med dem själv.