Ingenstans känner man sej så hemma som på Ikea! Där kan man strosa runt bland möbler med namn som bara en svensk kan uttala och bäst av allt man kan handla svenska matprodukter och godis!

Myriam var äntligen tillräckligt lång för att få komma in på Småland och en timme i kö var en struntsak när man fick känna sej stor på riktigt:

  
Marco och jag handlade en massa (ni vet hur de blir på Ikea, man tänker köpa en sak men de slinker ner tre till…) och hann till och med packa in allt i bilen innan tiden på Småland var ute

  
Marco är så nöjd över våran nya bil som har riktigt stort bagageutrymme och 7-sittplatser! Inga problem att packa här inte

Sist men inte minst åt vi köttbullar och potatismos och handlade glögg, pepparkakor, godis och delikato bollar i den svenska butiken.

En härlig dag i Sveriges tecken

  
Pizza till middag ikväll

De är så konstigt att komma ut från kontoret och så är de natt! De går så snabbt när man ställer om klockan från sommar till vinter. 

  
Bilden är från när jag var på väg hem från jobbet igår. Alldeles mörkt ute! Man kan ana mitt parking permit som ger mej en alldeles egen reserverad parkering på jobbet och som alla gravida kvinnor efter vecka 32 har rätt till. Känns lyxigt att köra fram till dörren och parkera när man är van att leta parkering ibland hur länge som helst…

Nu: Spanska lektion! Hasta luego!

  
Jag – enligt ultraljud går jag faktiskt in i vecka 33nu men vi fortsätter väl räkna  efter sista mensens första dag eftersom man alltid utgår från de här. Så i och med de så är bebisen väldigt stor och på ultraljudet syntes de tydligt att de är en liten mini-me fast i pojkformat där inne jag mår bra nu men måste vila/ligga på soffan lite efter jobbet för att orka och ta vara på lediga dagar annars blir de genast tungt och illamåendet kommer.

Lillebror – som sagt, han är över sin kurva på alla mått men de verkar ju helt naturligt eftersom han är nästan en vecka ”äldre” än deras uträkning. Tror inte att vi kommer få nån bjässe bebis eftersom Myriam var så liten när hon föddes (47cm och 2670gr). Men man vet ju aldrig?!

Myriam fick jätte mycket fina presenter när hon fyllde år, bland annat de här fina bbq setet i trä. 

  
De som är bra när folk frågar vad man behöver eller önskar sej är att man kan undvika dubbletter. Myriam har ju så mycket leksaker redan så de är svårt att hitta nåt hon inte har men eftersom jag försöker byta ut hennes skräp leksaker till bättre kvalité grejer som till exempel trä eller tyg leksaker till hennes kök så fanns de faktiskt lite på önskelistan.

Till skräp räknar jag typ plast leksaker från McDonalds eller tillbehör till köket i plast som till och med luktar gift!

Nu ska vi grilla

Nu kommer den där tiden på året när man alltid små fryser hemma hos oss. De är fortfarande varmt ute mitt på dagen (cirka 25grader) men på natten sjunker temperaturen till kanske 10 grader och man vaknar varje morgon till en iskall lägenhet. Värmen sätter man inte på förrän i november nångång.

Nu till exempel är de 17grader både ute och inne och ute är de ju rätt behagligt men här inne fryser man ihjäl!

  
Jag har iallafall införskaffat en jätte fin poncho/cape som den på bilden och de är ett bra alternativ när man inte får plats i sina stickade tröjor på grund av magen men inte vill köpa mer mamma kläder. Fin va? Varm också.

Vi har varit på kalas idag igen. Dom hade bättre tur än oss med vädret och de var varmt och soligt hela dagen.

  
Nu är Miri och Marco på kalas nummer två och jag är hemma och slappar lite. De känns i svanken när jag stått upp mycket och jag behövde verkligen lägga mej på soffan en stund efter fyra timmars kalasande…

  
Man måste våga satsa, våga chansa och våga förlora… Eller vinna!

Vi är mitt inne i den där stora chansningen nu med livet, jobbet och familjen. Bara framtiden vet vad framtiden döljer.

Jag är så fruktansvärt trött idag pch likaså Marco så vi köpte hem pizza till middag ikväll och nu ligger jag i sängen och funderar på om lillebror aldrig tänker ta en paus i sitt sparkande? Under ultraljudet igår for han som vanligt runt som en propeller och doktorn påpekade att han faktiskt sov (!) under tiden som han rörde sej så där! Herregud, hur blir de då inte när han är vaken?

Godnatt mima vänner, bjuder på en bild från Myriams födelsedag och våran mini-resa till Perugia och Luna Park

  
Jag – de är tungt nu. Fast jag tycker inte alls att magen ser så jätte stor ut ändå och mina 12kg (kanske är de mer nu) som BM gnällde över måste ha satt sej över hela kroppen för helt ärligt ser jag inte dom. 

Vi pratar mer och mer om var vi ska föda och har troligtvis bestämt sjukhus. Problemet är att de sägs att om man inte har sin gynekolog där man vill föda är de stor risk att de inte låter en föda där för att ”deras patienter” har förtur. De låter väldigt konstigt i mina öron men mycket här är väldigt konstigt. Ni som läste min förlossnings berättelse med Myriam vet vad jag pratar om (se länk två inlägg ner).

Lillebror – de verkar inte alls som de är speciellt trångt där inne för de är lika full rulle som de varit hela tiden. Ska på ultraljud idag för sista (förhoppningsvis) gången och då får vi se vad de säger.

Myriam – vill se programmet om Astrid som blir storasyster om och om igen och börjar nog kanske förstå lite vad som komma skall.

9 weeks left to go!