Vàlkommen att làsa om livet som mamma i Italien och allt vad de innebàr. Jag àr en 35àrig tjej som lever i Rom med min sambo, vàran dotter Myriam som fòddes den 21 Oktober 2011 och vàran son Mattias som fòddes 5 Januari 2016. Här fár ni följa váran vardag med kulturkrockar och bara helt vanliga dagar i várat Italo-svedese liv. Kommentera gärna om de är nágot särskilt ni vill läsa om =)

Annons
Add Comment Register

Man kan aldrig lita på en treåring…

Häromkvällen efter träning och middag när Miri satt fint och tittade på Alla barn i Bullerbyn (senaste favoriten) tänkte jag att jag kunde skynda mej att duscha. Jag skulle ändå inte duscha håret så de skulle handla om tre minuter ungefär… Jag hinner precis tvåla in mej när Miri kommer in i badrummet:

– Mamma! Pappa jobbar eller hur? Men du är hemma med mej jag är inte ensam.

– Eh, näe jag ska ingenstans, svarar jag obekymrat när jag helt plötsligt känner mej tveksam. – Eller, vem är de som frågar de??

– en farbror mamma, han knackade på.

Herregud! Har hon släppt in nån okänd medan jag är naken i duschen! Jag skyndar mej och kliver genast ur duschen medan tankarna snurrar i mitt huvud. Står de nån gubbe i hallen?

– Myriam, är de någon här inne hos oss nu? Frågar jag med darrande röst.

– Näe, han sa får jag komma in och jag sa nej mamma!

Jag rusar ut i hallen och ser till min lättnad att dörren är stängd och ingen är där. Märker att Myriam förstått hur skärrad jag blivit och lugnar ner mej medan jag förklarar att hon aldrig någonsin får öppna dörren om de knackar på. 

– Jag sa nej mamma, svarar hon lugnt.

 
Frågan återstår om de verkligen var någon som knackat på eller om de var påhittat ut fantasin men jag kommer helt säkert aldrig mer lämna henne ens en sekund utan att låsa dörren!

—–

Förtydligande, våran ytterdörr har handtag endast på insidan så de går inte att öppna dörren utifrån utan nyckel därför brukar vi inte låsa alla säkerhetslås dagtid.




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


+ sju = 11