Stress är en instinktiv försvarsreaktion som alltid funnits hos människan. Den kan liknas vid att kroppen slår på alarmsystemet. Om stressen blir långvarig kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt att du tar dig tid att varva ner för att kunna återhämta dig. Kontakta din vårdcentral om du har svårt att varva ner eller om du har stressrelaterade sjukdomar.
Stress är i grunden något bra. Den gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner, bland annat adrenalin, pumpas ut.
För stenåldersmänniskan var denna kraftansträngning nödvändig för överlevnaden. Det rörde sig då om kortvariga stresstoppar och när faran var över återgick kroppen till sitt normala tillstånd. I dag är farorna av helt annat slag och stresstopparna varar under längre perioder.
Om stressen blir långvarig sliter den på kroppen – främst genom att kroppens återhämtning blir störd – vilket kan göra att vi blir sjuka. Immunförsvaret kan försämras och vi drabbas lättare av infektioner. Långvarig stress kan också orsaka högt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar och nacke, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen.
Symtom på stress
Ett första tecken på stress kan vara att du sover dåligt. Återkommande huvudvärk eller ont i magen är andra varningstecken.
Tydliga tecken och varningssignaler:
Du känner dig trött på på dagen även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad.
Du är likgiltig och struntar i vad som händer omkring dig, eller känner dig nedstämd och orolig.
Du reagerar på ett helt nytt sätt på vardagliga händelser.
Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
Du har svårare att koncentrera dig och glömmer lättare bort saker.
Graviditet och stress
När du är gravid är det inte bara du som påverkas av din stress. Dina stresshormoner överförs med blodet till barnet i livmodern. Barnet reagerar på samma sätt som du – det blir rastlöst, oroligt och får ökad puls. Om du inte vet hur du ska varva ned, tala med din barnmorska.
Råd vid stress
Steg ett är att erkänna för dig själv att du är stressad. Ta reda på vad som stressar dig. Skriv ned detta på ett papper. Ta även med sådant som känns roligt, men som ändå bidrar till att göra livet stressigt. Denna överblick över situationen gör det lättare att göra något åt stressen.
Förebygg stress
Försök att göra medvetna val och acceptera att tiden inte räcker till allt.
Låt disken eller tvätten vara för en kväll.
Öva på att säga nej till saker – välj det som är viktigast.
Lär dig att lyssna till kroppens signaler.
Försök att göra vardagliga saker långsammare, som att gå, tala och äta sakta.
Sov.
Rör på dig regelbundet, promenader räcker. Då sover du också ofta bättre efteråt.
Har du möjlighet att minska din arbetstid?
Ta fikaraster.
Berätta om din stress för omgivningen.
Sömnproblem, djup trötthet, koncentrations- och minnesproblem, täta infektioner, problem med magen, hjärtklappning, olust, ångest eller nedstämdhet kan vara signaler om att vi är i allvarlig obalans – det vill säga ett stresstillstånd. Ignorera inte sådana tecken.
Försök att förändra situationen – sådana allvarliga lägen brukar inte lösa sig av sig själva.
Sök stöd och hjälp från andra. Det är klokt att inte vara ensam i utsatta lägen.
När man kämpar gäller det att vara en stark kämpe. Se till att du får tillräckligt med sömn, mat, fysisk aktivitet och tid för dig själv.
Var försiktig med alkohol, nikotin och lugnande läkemedel. De minskar visserligen anspänningen för stunden, men tar energi i det långa loppet.
Lär dig någon avspänningsteknik. Det är en gåva att kunna när livet blir tufft.
Låt bli att sträva efter att vara perfekt – åtminstone inte i allt samtidigt.
Gräv inte ner dig i negativa tankar om dig själv. Börja dagen med positiva bilder – Vad klok jag är!
Skriv varje dag ned några rader om vad som händer och hur du reagerar. Dagboken kan hjälpa dig att skilja mellan riktiga och påhittade problem och skapa förståelse och kanske distans.

Å alla stressymptom stämde in på mig då.. det va ju ”kul”…