Ännu ett år har passerat och jag har svårt att förstå var tiden tar vägen. Jag försöker stanna upp och njuta av nuet, men det är lättare sagt än gjort. Här kommer en liten resumé av mitt och min lilla familjs 2014.
Det har varit ett händelserikt år. Efter att i början på året ha bestämt oss för att vi var redo för hus så började vi leta mer aktivt och den 2 mars var vi på visning av just detta hus som vi sitter i idag. Vi var snabba att kontakta mäklaren samma dag som annonsen kommit ut eftersom att husen här ute gick åt som smör i solen. Vi lyckades få till en privat visning två veckor innan planerat visningsdatum, och samma kväll som vi var och tittade hade vi en muntlig överenskommelse. Trodde vi. Efter lite komplikationer med en plötslig budgivning skrev vi slutligen papperna den 4 mars och den 5 mars var det dags för besiktning som inte hade något att anmärka på. En underbar känsla! Här efter började planeringen. Framför oss låg en tid av renovering och slit, men vi var så laddade! Vi var husägare!
Den 10 april fyllde Agnes 1 år. Veckan innan tog hon sina första steg och det var så häftigt att få vara med om. Hennes födelsedag firade vi med sång, paket, pannkakstårta (som hon för övrigt ratade totalt) och avslutningsvis ett bad. Hon firades av våra familjer och vänner helgen efter och då gjorde jag min första våningstårta. Lilla loppan är ju värd endast det bästa.
I slutet av april, närmare bestämt den 29 april fick vi nycklarna till VÅRT hus. Den känslan var obeskrivlig. Vi hann knappt öppna ytterdörren innan arbetskläderna åkte på och vi hade hunnit riva väggar och golv. Hela maj kämpade vi på med jobb och föräldrarledighet och nedpackning av lägenhet på vardagarna och renovering på helgerna. Vi nattade Agnes i vagnen och körde sedan på till sen kväll innan vi gick hem till mamma och Jan för att sova ett par timmar innan det var dags igen. Vårt mål var att bli färdiga med vårt och Agnes sovrum och vardagsrummet. Det blev vi, och mycket mer där till. Detta tack vare hårt jobb och fantastisk hjälp av våra nära och kära.
FÖRE
EFTER
Den 29 maj gick flyttlasset. De första veckorna i juni var det en hel del fixande både inne och ute och i mitten av juni tog vi en välförtjänt paus då vi åkte iväg på en två veckors semester tillsammans med vår ena sida av familjen. Vi var 18 personer som intog Kreta och Markigialos. Vi hade två fantastiska veckor med sol, bad, träning och framförallt trevligt sällskap. Väl hemma hade vi ytterligare fyra veckors semester tillsammans där vi fixade med huset, njöt av den fantastiska sommaren, hängde lite i stugan och lite annat smått och gott. Emil började jobba i början av augusti och då hade jag och Agnes ett par veckor kvar tillsammans innan det var dags för henne att skolas in och för mig att börja jobba. Vi sög ut så mycket som vi bara kunde av den sista ledigheten och jag ser verkligen tillbaks på min föräldraledighet med glädje. Jag är så glad att jag hade möjlighet att vara hemma med vår lilla tjej. Den 18 augusti var Agnes första dag på Mumindalen. Inskolningen gick bra, trots att den kantades av en väldigt förkyld tjej som fick stanna hemma ett par dagar. Det märks att hon trivs på förskolan och det är skönt för både henne och oss.
Den 14 september var en stor dag då lille Olof föddes. Jag blev tant Hanna och två av våra bästa vänner blev föräldrar för första gången. Det skall bli väldigt roligt att få följa honom och att vi har varandra så nära är väldigt kul.
En vecka innan det var dags för mig att börja mitt nya jobb på Polarn o. Pyret fick jag veta att det skulle ske en omorganisering i Malmö och att det var sist-in-först -ut som gällde. Till en början blev jag mest väldigt ledsen och uppgiven, men sedan kom också ilskan över att ha känt sig väldigt lurad. Jag hade trots allt sagt upp mig från en fast tjänst och nu var jag i princip arbetslös. Dock var det ingen som kunde svara på när. Jag försökte gå in i det till 100% även om det var svårt att lägga oron till sidan. Jag sökte massor av jobb. Närmare 50 st. Efter två veckor fick jag slutgiltigt datum och jag slutade på polarn den 20 oktober. Den 16 oktober blev jag uppringd av Ann som undrade om jag ville komma på intervju på företaget som hon jobbar på. På fredagen den 17 var jag där. Allt lät superbra och redan samma eftermiddag fick jag veta att jobbet var mitt. Tyngden på mina axlar var som bortblåst och känslan att ha nya utmaningar att se fram emot var fantastisk. Den 1 november började jag på mitt nya jobb på Assistera. Jag är så himla glad att det blev som det blev. Att få jobba vanliga tider, slippa jobba helg och kväll passar mig och vår familj väldigt mycket bättre och jag känner mig väldigt mycket gladare. Att sedan arbetsuppgifterna är väldigt kul och utmanande är väldigt viktigt för mig.
I slutet av oktober var det dags för nästa stora projekt i huset. Köket skulle bytas ut. Emil och hans pappa slet en hel helg (samma helg åkte jag och Petra till Ullared för shopping och mys) och mer därtill och de har verkligen gjort ett riktigt hästjobb. Fortfarande är det en del saker kvar att fixa, men så bra det blev. Absolut värt allt kaos som vi fick leva med i ett par veckor.
I slutet av oktober och mitt i renoveringen av köket tog vi en tur upp till Hövdingabacken och njöt av skogen, MASSOR av svampplockning och att bara få vara ett par dagar.
December månad har verkligen varit fullsmockad. Med nytt jobb har det varit trötta vardagskvällar och helgerna har varit fullproppade med middagar, kalas, julfester och mycket mer därtill. Agnes satt för första gången på en häst och provade även på att åka pulka. Båda aktiviteterna fick högsta betyg! Jag och Emil var på maskerad och jag var utklädd till Lady Gaga och Emil till Ozzy Osborne.
Den mysigaste högtiden på året, julen, är nu förbi och som vanligt firade vi med våra familjer och vänner. Vi blev bortskämda med massor av fina klappar och Agnes leker med det mesta dagligen. Trots att julen är över i kalendern, så har vi en julafton kvar som äger rum på måndag tillsammans med min pappa med familj.
Avslutningsvis så kommer såklart nyårslöften. Två stycken närmare bestämt. Det ena är att jag vill försöka ta det lite lugnare när vi är lediga tillsammans. Att inte planera upp alla helger till fullo, utan ha utrymme för spontangrejer eller att bara vara tillsammans vi tre. Det andra är att jag under detta året skall nå min målvikt och framför allt – hålla den. Igen?! Tänker ni säkert. Jag vet att jag sagt att jag skall ta tag i det tidigare, men tyvärr är det inte helt enkelt. Eller jo, det är väldigt enkelt, så länge man är bestämd och ger 100%. Den motivationen har jag inte haft. Men min förhoppning är att jag har det nu. Jag har redan kommit långt, men efter en lång svacka är det dags att ta sig i kragen och påminna sig om varför jag gör detta. Det är för min skull! Så nu skall de sista kilona bort! På fredag är det invägning. Den ser jag inte fram emot så mycket eftersom att jag vet att det kommer att vara en hel del kilon plus, däremot ser jag verkligen fram emot kommande veckors resultat. Jag skall klara detta!
Idag firar vi in det nya året tillsammans i goda vänners lag. Det är nu dags att lära sig att skriva 2015 istället för 2014. Jag ser fram emot ett händelserikt 2015 tillsammans med min familj och mina nära och kära.
GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR VI ER!
Kramar från familjen Appelgren
