För ett tag sedan gjorde vi en Syskonfotografering med tjejerna. Här kommer några av våra absoluta favoritbilder.
Alla bilderna är kärlek för mig, men den sista bilden gör mig riktigt varm i kropp och hjärta. Tänk där är vi – vår familj. Min älskade man, jag och våra två barn. Det är häftigt! Minst sagt.
Regnet fullkomligt ÖSER ner och vi sitter i bilen på väg hem. Som vanligt känns det lite tråkigt att åka hem, men jag hoppas att vi ses igen till hösten.
Sista frukosten åt vi inne med tända ljus medan regnet öste ner utanför fönstret. Mysigt faktiskt!
Nu tackar vi stugan för den här gången. Är så tacksam över att vi och barnen får uppleva detta fantastiska ställe och uppleva kontrasten mot vardagen.
Idag var det vår sista hela dag här på hövdingen. Vi har plockat massor med bär. Både blåbär och lingon, fikat hos Ralle och hängt här hemma. Som vanligt går tiden alldeles för fort och vi hade lätt kunnat stanna en vecka till. Men vi har ett bröllop att se fram emot i helgen. Nu har vi packat ihop oss och imorgon när vi vaknar väntar frukost och sedan hemgång.
I detta nu öser regnet ner och det är riktigt skönt att ligga nerbäddad i en varm gosig säng. Godnatt!
Dessa tidiga mornar kommer jag nog aldrig att vänja mig vid. Klockan 5.15 vaknade Vera. Det är ju viktigt att man hinner med att trumma med händerna och känna på fötterna tillräckligt under dagen och då får man börja i tid… Tur att hon är så söt!
Nu är det skiftbyte.
Öronproppar i – check!
Bettskena i – check!
Godnatt – check!
Ännu en fantastisk dag har passerat. Idag bytte vi blåbär mot lingon och hittade mängder!!! På 20 minuter fick vi plockat över 600 gram. Det är minst sagt fantastiskt att kunna gå ut i naturen och plocka allt som erbjuds.
Idag har vi även varit inne i Nybro och handlat, promenerat i skogen, grillat korv till lunch med efterföljande grillad banan där Agnes fick en barnvänlig version, tagit ett dopp i gölen och lite annat smått och gott. Semester när det är som bäst.
Vilket fantastiskt väder det har varit idag. Vi har spenderat någon timme i skogen med att plocka blåbär. Massor finns det och vi lyckades plocka en hel del. Över 2,6 kg närmare bestämt. Nu har vi ätit middag och lite blåbärspaj till efterrätt. Barnen sover och vi skall bara vara en stund.
Så var vi framme på Hövdingabacken. Bilresan gick bra även om det så här i efterhand hade varit kul att sätta ett streck för varje gång som Agnes frågade om vi var framme snart, haha!
När vi kom fram packade vi upp lite, bäddade och sedan körde jag och Agnes in till Nybro för att handla mat och hämtade sedan den traditionsenliga ankomstpizzan. Fint!
Efter maten tog jag och Agnes en liten sväng i skogen för att se om det fanns några bär, men insåg ganska så fort att myggen skulle äta upp oss utan myggmedel, så vi vände hem efter bara en liten stund. Men några björnbär och blåbär fick vi i vår spann som vi mumsade i oss till efterrätt.
Nu sover båda barnen gott och jag skall snart göra detsamma.
Igår var det fiesta och idag är man inte lika pigg och snygg, haha!
Nu är vi inpackade i bilen och kör mot stugan. Äntligen! Skog, och tystnad, ja om man bortser från en konstant pratande treåring 😂
Löpning har alltid varit något som jag känt varit jobbigt och att det varit en träningsform som jag inte riktigt klarat av. Förmodligen för att jag aldrig gett det en ordentlig chans, men också för att jag varit, vad jag upplevt som för tung i kroppen, för att tycka det känts bra. Men nu är jag en bit under i vikt jämfört med när jag blev gravid med Vera och det är dags att ge löpningen en riktig chans. Det är trots allt det enklaste och mest effektiva träningssätt för mig just nu med två små barn då det inte alltid är så lätt att komma iväg till ett gym eller liknande.
Jag följer ett program på 12 veckor där man avslutningsvis skall kunna springa 5 km. Detta är skapat till de som aldrig sprungit förut och jag kände att det är perfekt att börja från grunden. Nu har jag avslutat vecka 3 och änsålänge känns det riktigt bra. Jag har tagit mig tiden att komma ut minst tre pass per vecka och nu i början snackar vi att man är ute 13-15 minuter och det kan man verkligen inte säga att man inte har tid med, utan det handlar bara om att ta sig tiden. Så när barnen har somnat åker träningskläderna på.
Här hittar ni programmet. http://iform.se/traning/lopning/5-km-lopprogram/lopprogram-spring-5-km
Godmorgon lördag! Vera vaknade lite innan sex och fick komma in i vår säng där hon somnade gott. Jag har dock svårt att sova med henne här bredvid då hon låter som ett helt sågverk när hon andas. Men det viktigaste är att hon kan sova en stund till och vakna pigg och utvilad. Emil har tagit natten, så jag känner mig helt okej.
Idag tänkte jag baka ett kesobröd till frukost. Håller tummarna för att det skall vara lika gott som det lät. Återkommer med recept om det blir bra och om någon är sugen.
Vad hittar ni på denna lördag? Här hemma blir det lite packning och i eftermiddag och ikväll väntar mexikansk fest. Så på med Sombrerosen!
Efter alldeles för lång tid utan tillräckligt med sömn är jag så trött i kropp och huvud att jag känner mig helt ur balans. Gissa om jag då blev glad när Emils mamma ringde igår för att fråga om hon kunde ta tjejerna en stund idag?!
Nu ligger jag nerbäddad i ett mörkt svalt rum och skall koppla bort omvärlden. Godnatt!!
P.S. Behöver jag säga att jag har världens bästa svärmor?! D.S.
Känner mig uppgiven och lite ledsen efter dagens läkarbesök. Hade någonstans förväntat mig att de skulle säga att det blivit bättre och att det inte var något. Men så blev det tyvärr inte.
Fick träffa en fantastisk läkare som verkligen var rätt person på rätt plats. Först gick han in med kamera via halsen, men med den kunde han inte se så bra då Vera inte skrek. Istället gick han ta den som gick via näsan och ner i halsen. Då skrek hon och han kunde se det som behövdes. Hennes struplock var väldigt svullet och stort och nere i luftstrupen var det även två broskdelar som var alldeles för stora. Det är detta som lägger sig för och gör det svårt för henne att andas. Detta kändes såklart bra att få veta. Vad som däremot var väldigt jobbigt var att han aldrig hade sett det på ett så litet barn tidigare och att han inte kunde förstå varför det blivit så. Vuxna kan få liknande symptom och då beror det oftast på en kraftig infektion eller att man är under strålningsbehandling.
Eftersom att man inte vet vad som orsakar svullnaden skall vi fortsätta att avvakta. Jag hoppas verkligen att det blir bättre för henne snart. Nätterna är väldigt jobbiga då hon har svårt att somna. Hon somnar och vaknar hela tiden. Finaste Vera. En riktig kämpe är vad hon är! Och inte ett pip säger hon.
Idag är det sista dagen för Agnes på förskolan innan det är dags för lite semester igen. Tre veckor tillsammans med familjen ligger framför oss och det skall bli så härligt! Detta är andra året som vi tar sju veckors semester/föräldraledigt tillsammans och det känns verkligen så värdefullt.
Nu skall jag göra mig redo. Om en stund är det dags att köra till Lund och sjukhuset. Håll tummarna för att det går bra för lillan.
Det har varit några turbulenta veckor som har passerat. Vera är fortfarande dålig vilket innebär att hon hållt på nu i över åtta veckor. Känns inte alls bra. Någon dag efter att vi kommit hem från Danmark åkte vi in på barnakuten med henne. Då hostade hon i ett och hade svårt att äta då hon kräktes massor med slem. RS-virus blev svaret. Inte alls vad jag hade förväntat mig. Men i och med att hon var såpass stor och mådde okej, så var det ingen fara och vi fick komma hem.
De senaste veckorna har hon fått svårare att andas och det piper och låter ansträngt. I lördags åkte vi in med henne igen eftersom att hon kändes sämre. De gjorde en nasofiberskopi vilket innebär att de gick in med en kamera genom näsan och vidare ner i halsen. De såg då att hon var svullen kring struphuvet och luftvägarna samt att det fanns vätska som de inte riktigt kunde förklara. Hon fick kortison och imorgon skall vi tillbaka till sjukhuset för att träffa en specialist som skall göra fler undersökningar. Det känns som att hon blivit lite bättre de två senaste dagarna, men jag vet inte om det är som jag inbillar mig.
Håll tummarna!
Nu är jag klar hos frisören och som vanligt när jag går till Maria på Salong Saxeriet blir jag så nöjd! Gick hos henne när jag var yngre, men sedan har hon jobbat många år som lärare och utbildat frisörer. Men nu är hon tillbaks och ingen är gladare än jag! Idag gick jag ut därifrån med känslan av att håret var betydligt längre än när jag gick dit. Gött!
Hej på er! I detta nu sitter jag i frisörstolen och fixar kalufsen. Det är inte lite hår jag har på huvudet just nu. Men jag gillar verkligen det här långa, så det kommer att få stanna kvar. Dock skall min Balayage bättras på och håret klippas. Härligt!
Idag har jag och Vera spenderat dagen på Mobilia. Hade en del grejer som behövde fixas. Vi skall på två bröllop nu i augusti så det är lite som skall göras inför det.
Äntligen har minbebis gjort en uppdatering så att man kan blogga från telefonen igen. Snacka om att det var på tiden. Har ni saknat mitt bloggande? För min del har det varit både skönt och konstigt. Konstigt att inte skriva varje dag, men också skönt att inte ha någon press. Kommer hålla igång bloggen framåt sett, men det är inte säkert att det blir dagligen. Återkommer imorgon. Har massor att skriva om nu ju!
Men först – sova!
