Add Comment Register

Midsommardagar

söndag 25 juni 2017 kl 13:58 | Vardagssnack

Nu är vi på väg hemåt efter ett par härliga dagar i stugan. Emil och barnen har varit iväg nästan en vecka medan det bara blev ett par dagar för mig. Lite för kort, men samtidigt så härligt! Vi har lekt, ätit gott, hälsat på söta kalvar, dansat runt midsommarstången och njutit av lugnet. Så lugnt som det kan vara med fyra barn det vill säga. 
Nu väntar ytterligare två veckors jobb innan vi håller välbehövd semester. En riktigt härlig sommar och semester ligger framför oss med stughäng, Håkan Hellströmkonsert, Danmarksresa, hemmamys och avslutningsvis Kroatienresan. Men som sagt, två veckors jobb som jag skall avverka. 
Här kommer lite bilder från helgen. 

Tre dagar för mig själv

torsdag 22 juni 2017 kl 11:47 | Vardagssnack

I måndags vinkade jag hejdå till Emil och barnen som har spenderat veckan i stugan. I tre dagar har jag varit ensam och jag har passat på att sova lite längre, jobba lite mer, träna, äta middag framför tvn, helt enkelt bara fokusera på mig själv. Mycket välbehövligt och nyttigt. Dock har det varit väldigt tyst hemma i huset. Nästan lite kusligt. Har pratat med Emil smått varje dag och de har haft det bra. Om man bortser från Vera som haft hög feber sedan i tisdags. Hoppas verkligen att hon skall bli bättre nu och att det skall vända.

Nu sitter jag på tåget på väg mot Nybro och Hövdingabacken. Ser verkligen framemot att träffa min fina familj igen. Navelsträngen känns liiite för lång ochjag längtar så efter att få pussa på dem och ha ett par dagars lugn och ro i skogen. Än är det två veckor kvar tills vi har semester på riktigt, men detta blir som en liten minisemester.

Nu skall jag jobba vidare lite här på tåget innan det är dags att checka ut.

Hoppas att ni får en fantastisk midsommar.

Mina fina tjejer

torsdag 15 juni 2017 kl 06:02 | Vardagssnack

Dessa två underbara töser. De har så mycket kärlek till varandra, även en hel del syskonkärlek redan nu. ”Hon knep mig, hon tog min leksak, hon vill inte kramas” etc. Men för det mesta är det ren och skär kärlek. 

Lyckan i Veras ögon när hon hör Agnes vakna och komma ner för trappan är obeskrivlig. Ser verkligen framemot att få se dem växa som systrar. 

Det händer mycket med var och en av dem utvecklingsmässigt. Agnes känner av att hon börjar bli ”större”. Testar mycket gränser, har mycket känslor, behöver massor av kärlek och närhet, är väldigt mammig och framförallt så himla rolig och förnuftig (läs lillgammal). Hon har svar på ALLT(!) och ofta är det kloka sådana. Det är underbart att lyssna på hennes resonemang och kunna föra diskussioner med henne. Hon har även tagit ett rejält skutt både tillväxtmässigt och motoriskt. Hon klättrat och gungar och den där klumpigheten som de har som små börjar försvunna. 

Lillasyster är ett riktigt yrväder! Hon vet precis vad hon vill och INTE vill och hon visar det tydligt! Hon har humör som heter duga och är inte alls lika enkel att avleda som Agnes var. Jag vet att man inte skall jämföra, men den som säger att den inte gör det ljuger! Fler och fler ord kommer ur den lilla munnen och jag blir lika fascinerad varje gång. Det är så häftigt! De senaste orden är slut, katt, mormor, jordgubbe, strumpa, skor och gunga. Hon är fullkomligt sjövild och dagligen hittar man henne hoppande och springandes uppe i soffan, klättrande på allt som kan klättras på och många andra hjärtat-i-halsgropen-situationer. 

Denna bild togs förra helgen då vi var och handlade frukostbullar i Vismarlöv. Vi hoppade av bilen varpå Agnes säger ”mamma, jag måste nog hålla i Vera för här är lite svårt att gå”. Det är Syskonkärlek med betoning på kärlek för mig. För att inte tala om hur mycket kärlek det bor i mitt hjärta för dessa två. 

Jag lever! 

onsdag 14 juni 2017 kl 06:44 | Vardagssnack

Godmorgon världen! Jag lever. Det är bara det att jag är upptagen med att just leva (och överleva) därav lite tid över till bloggande. Ibland saknar jag det, men ibland hinner jag inte ens tänka på det. På dagarna är det intensivt jobb som gäller med inslag av träning, på kvällarna vill jag spendera all vakentid med barnen och när de somnat behöver jag Emil. Som ni hör. Livet precis som det skall vara. Vad säger ni? Saknar ni mitt skrivande? 

I detta nu sitter jag på bussen in mot jobb. Ännu en fullspäckad dag ligger framför mig. Tänkte även försöka få till en träningslunch. Skulle egentligen köra ett morgonpass, men eftersom att jag glömde både mina träningsskor och gymkort på jobb, så får det bli lunchpass istället. Inga ursäkter! 

Veckan som gått har varit bra. Emil fyllde år i förra veckan och i helgen som gick firade vi med ett dejtdygn. Vi åt gott, höll handen, lullade på stan utan mål, sov på hotell och njöt av varandras sällskap. Det var härligt och precis vad vi behövde. Ibland kan jag få lite dåligt samvete över att lämna bort barnen även när det inte ”behövs”, men samtidigt resonerar jag som så, att för att man skall kunna vara en bra förälder så behöver avbrott som dessa och bara fokusera på varandra. Har vi vuxna energi, kärlek och ork så kommer det gynna även de små. 

Här kommer lite bilder från veckan som gått. 

Mini-Picasso

onsdag 7 juni 2017 kl 07:07 | Vardagssnack

I förra veckan plockade vi fram fingerfärg, penslar, papper och såklart vaxduk. Tjejerna lekte loss och hade superkul och teckningarna blev fina! Sen att där var färg överallt gjorde inte så mycket. 

Godmorgon måndag

måndag 5 juni 2017 kl 06:13 | Vardagssnack

Godmorgon säger jag till måndag och en ny vecka. Veckan som passerat har varit minst sagt intensiv. En gnällig Vera som haft ont i sitt ben i kombination med tandsprickning x4, fem träningspass, mycket jobb och resterande tid har spenderats med familjen där vi hängt en hel del i trädgården. I lördags var vi på bröllop där en av Emils gamla fotbollskompisar gifte sig. 

Igår hade jag och Agnes ett par riktigt härliga timmar tillsammans på tu man hand. Vi inledde med hopptävlingar, fortsatte med lunch, skoshopping (vilket skutt hon tagit!) och avslutade med en mjukglass. Det var så härligt och välbehövligt att få vara bara hon och jag. Prata, skratta, kramas och bara vara. Både hon och jag behöver det och det känns så värdefullt att man faktiskt kan ta sig den tiden. Det är härligt att vara tillsammans hela familjen också, men just det där att kunna ge ett av barnen 100% fokus är viktigt för oss. 

Nu är jag på väg till jobb. Så här i efterhand hade det ju varit fantastiskt gött att vara ledig även idag och fått en riktigt långhelg, men med tanke på hur mycket jag har på jobb så hade jag nog inte kunnat slappna av ändå. Så ett par timmars jobb innan det är minihelg igen. 

Lite bilder från veckan kommer här