På söndag ska jag köra V till Landvetter. Han ska till Aten på språkkurs. Hans pappa är från Grekland och V vill därför kunna grekiska. Han är lite bitter över att pappan inte lärt honom det under åren men det är lätt att vara efterklok.
Detta känns ju såklart tungt för mig. Ensam hemma i tre veckor… Jag ser inte fram emot det, men vad ska man göra. Jag tänker att det borde vara värre för honom. Han ska ju ändå iväg ensam, till en helt främmande stad. Åh, vad han är modig. Och oj vilket äventyr!
vi har redan testat Skype, flera gånger. Och det kommer att bli bra.
En fördel: jag kommer att kunna laga en långpanna med lasagne som kommer att räcka i två veckor.
det lär bli en hel del blogginlägg också, för jag kommer att ha tid över.