I augusti 2013 började vi resan mot ett barn. Något jag aldrig tagit förgivet. Men den 10 juli fick vi vårt efterlängtade plus. Om allt går som det ska förväntas vår Pytteliten komma till oss i mars nästa år. Här är vår resa. Från dröm till verklighet. Hopp och förtvivlan, glädje och sorg.

Add Comment Register

Att finna balanser…

Jag vill så mycket med mitt föräldraskap, jag läser så mycket just nu… Om ekologiskt, giftfritt, anknytning, trygghet, uppfostran… Och jag vill så mycket! Men att få det att gå ihop utan att det, eller snarare jag, ska rasa? Det är den stora svårigheten.

Jag vill svara på mitt barns signaler genom fri amning, vill han tutta så ska han fä tutta! Och jag vill att han ska få vara med och bestämma hur länge han vill amma, och blir så trött på förlegade åsikter om att det inte ska göras i mer än ett år för det är ”äckligt”.

Jag vill samsova, så länge han mår bäst av det. Tryggheten framför allt.

Jag vill, med andras ord, skämma bort mitt barn genom att bära, bära, bära. Närhelst han visar att han är missnöjd. Jag tror inte att barn mår bra av att skrika lite. Skriker han, vill han något och då ska jag vara där.

Jag vill inte att han ska äta en massa skit… Kan vi klara oss från köpevälling och gröt kommer jag att vara lycklig.

Jag vill inte göra och ge en massa puréer när det är dags för att introducera mat… Har läst massor om BLW och tror stenhårt på att det är en bra grund för att få ett bra förhållningssätt till mat. (Jag måste bara komma över det faktum att det kommer att vara kladdigt, jag tycker inte om kladd!).

Jag vill ha så lite plast och andra gifter som möjligt runtomkring i vårt liv.

Som sagt, jag VILL så mycket. Men allt kommer jag inte att orka, det inser jag ju. Och det som kommer att stryka lite på foten är tankarna om plast och ett giftfritt liv. Det är så svårt att bortse från när enhet kunskap, men samtidigt måste det också fungera i praktiken… Jag hoppas att jag ska lyckas att inte känna mig som en helt värdelös och hemsk mamma, jag ska kämpa för att inte göra det. För det är i den här kategorin som jag känner att jag måste börja att begränsa mig, eller begränsa låter fel, finna balans. Det blir nej till plast i kombination med värme och mat. Jag håller på att Plastbanta köket. Det blir till att köpa mer och mer ekologisk mat, och börja äta mer vegetariska rätter för att få ekonomin att gå ihop. Jag kommer att fortsätta med att byta ut skönhetsprodukter till hela familjen, och har som dröm att börja göra egen hudvård… Men sen är det stopp.

Ju mer kunskap en får, desto mer inser en att det ju ta mig tusan plast och gift i ALLT. Kläder, tyg, sängkläder,mattor, möbler, leksaker… Och det går inte att förändra allt på en gång. Jag börjar inse det nu… Så det får komma lite pö om pö i framtiden!

Mitt största fokus resten av året kommer att vara att lära mig att bli världens bästa mamma. Och jag vill vara trygg, varm, närvarande och glad… Och för att vara det behöver jag hålla fokus på det som är viktigt. För i sömnbristen och bebiskaoset som kan bli kommer jaag inte att kunna jonglera alla bollar med giftfritt liv. Det vet jag redan nu, så nu släpper jag vissa saker… Eller ja, nu ska jag försöka släppa vissa saker, och plock upp bollarna igen när jag har tid och möjlighet att jonglera igen.




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


6 + = nio