Boende

Add Comment Register

Nya lägenheten…

Att flytta tar på krafterna… Och jag är så dålig på att ta det lugnt. Speciellt svårt är det eftersom kroppen inte säger ifrån, förrän efteråt. Jag är väldigt förskonad från alla graviditetskrämpor… Vet inte varför jag har sån tur, men tacksam är jag.

Nu har vi i alla fall ägt lägenheten i drygt två veckor, och bott här i en. Det känns bra. Jättebra till och med! Mycket att pyssla med är det… Och vi drömmer om när allt om några år är klart… Just nu får vi nöja oss, göra lite pö om pö. Se vad den nya ekonomin mäktar med så att säga. Har fortfarande lådor att packa upp och packa om… Och vi måste också fundera ut hur vi ska använda våra förvaringsutrymmen på bästa sätt. I gamla lägenheten hade vi ett stort källarförråd, där det var varmt. Nu har vi istället två klädkammare och ett kallförråd. Jag är nojig över att ställa ut textilier, kläder, skor… Ja, egentligen allt som kan ta lukt eller bli fuktigt

Men vårt sovrum med tillhörande Walk-in closet är klart, och så fint! I veckan ska vi göra klar minimannens hörna med vagga och lite smått och gott. Så mysigt!

Vår alldeles egna lägenhet

Om precis en vecka är vi lägenhetsägare… Då har vi spenderat en dag i lägenheten. En dag som kommer att bestå av städande och rivande.

Lägenheten är i behov av tillfixning. Vi vill fixa iordning alla rum, men kommer att börja med vårt sovrum. Allt ska göras iordning från grunden. Vi ska tvätta tak, måla det, måla väggar, lägga golv, nya lister, nya foder, nya trösklar… Ja, allt helt enkelt. Även klädkammaren som hör till sovrummet ska fixas till. Lika bra att göra saker ordentligt när vi väl gör det.

Jag älskar vit, romantisk, lantlig stil. Och det är den stilen som kommer att genomsyra lägenheten när vi är klara. Sovrummet ska få ett vitlaserat ekgolv (laminat) och väggar, foder och lister kommer att vara vita. Ett framtidsprojekt är också att sätta panel på väggen där sänggaveln ska stå mot. Inredningen kommer att gå i vita, gråa och beiga toner. Det kommer verkligen att bli så fint! När det är klart…

Hemåtvändare…

Glädje, lättnad och spänning. I februari får vi nycklarna till VÅR alldeles egna lägenhet. Vi har köpt oss en trea, i markplan med egen ingång. I samma område där jag vuxit upp, och där blivande mormor och morfar fortfarande bor. Det är helt overkligt, men så fantastiskt. Allt liksom bara föll på plats. Det blev en fyra ledig i området, (för dyr för oss), pappa kände en som hade en trea men behövde en fyra så han tipsade. De fick köpt fyran och plötsligt stod deras trea inför försäljning. De kunde tänka sig att sälja privat så vips åkte vi dit och tittade och några dagar senare hade vi kommit överens om ett pris.  Vi vänder hemåt igen, vår lilla familj. Och förhoppningsvis hinner vi komma någorlunda iordning innan mini väljer att komma ut… Fast en vet ju aldrig…

Och som om det inte vore nog med goda flyttnyheter så fick T och hennes karl köpt radhus i ett område fem minuter bort. Så nu kommer Pytt och lilla Sofia växa upp så som jag och T fick göra. Och jag och T kommer återigen att ha nära till varandra. Mammaledighet tillsammans… Åh, så ljuvligt!

Bostadsvisning

Det har dykt upp en lägenhet i hyresvärldens bytessystem. Vi har stått i kö länge och har nu sökt den. En trea på andra plan i samma område som vi bor nu. Egen ingång, men lägenheten ligger på andra plan så ingen uteplats som vi egentligen vill ha, men balkong. 85 kvadrat, bra planlösning med stort kök, okej storlek på sovrum, klädkammare och ett stort förråd i anslutning.

Direkt när den kom ut fick jag en känsla i magen. Vi kommer att få den. Så nu på söndag har vi blivit kallade på visning, tillsammans med många andra. Är vi först i kön, vilket vi inte vet något om, så tar vi ju den såklart. Jag hade kunnat ta den utan att ens ha tittat. Men så drömde jag en tråkig dröm inatt, den sa att vi hade köplats 11 vilket inte alls var vidare trevligt… Jaja, vi får se helt enkelt.

Om vi får den är det inflyttning i januari, vilket hade passat väldigt bra. Då hade vi kunnat hinna komma iordning ordentligt innan pytten förväntas komma. Iiiiiih, vad spännande detta är.

Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas!

Ensam lördag och bostadsfunderingar

Idag är jag och Pytt ensamna hemma. V jobbar, föräldrarna är iväg på resa, kompisar och syster är upptagna… Alla på samma dag. Men det gör mig inte så mycket. Jag har tänkt att gå ner i källaren och röja lite. Men frågan är bara hur mycket man ska hålla på och lyfta? Vi har många lådor att gå igenom och rensa. Vi behöver mer plats och det ska jag minsann fixa!

Vi har börjat få ett stort sug att flytta, såklart. Men vi vill heller inte bo hur eller vart som helst. Vi bor nu i vårt drömområde, egentligen i vår drömlägenhet. Men den är lite för liten. Det är så svårt att få tag på lägenhet, så jag antar att vi inte ska vara för ledsna över att vi inte lyckas, men det hade varit så skönt att få  bo där vi vill när bebis kommer… Ja, hur ska detta sluta?

Bostadsnytt och rädslan

Imorgon ska vi göra något läskigt. Eller ja, inte något hemskt utan läskigt på ett bra sätt… vi ska och titta på en lägenhet. Eventuellt ett byte på gång. Det läskiga är att jag tror att jag kommer att älska den. Och jag är livrädd.

Vi har försökt byta tidigare också, och jag har varit så kär i lägenheter men så har vi fått nej från olika håll. Från hyresvärden en gång, från de vi skulle byta med…

Jag är rädd ärr jag ska förälska mig igen. För denna lägenheten har nog det mesta, fyller alla våra kriterier… bra centralt område med skog i närheten. Egen ingång, uteplats. Två våningar. Tvättstuga och bastu i området, tvättmaskin o diskmaskin i lägenheten… ååååh, det är så svårt att inte gå händelserna i förväg. Måste stensätta mig! Den andra parten måste ju faktiskt vilja ha vår lägenhet också! wish me luck!

It feels like home to me

Vi var och tittade på en lägenhet igår. En hyresrätt, privat hyresvärd. Stor. Två plan. Men helt felplanerad. Och för dyr för att man skulle bortse från felplaneringen. Jag hade så höga förväntningar, för det lät så bra! Och såg så fint ut utifrån. Men så föll det. Tyvärr. Men det är bara att leta vidare. Kräsna som vi är så tar det bara lite extra tid! Men en dag ska vi hitta vårt ”hem”.

Det bästa med visningen var när vi kom hem och sjönk ner i soffan och känslan av lycka föll över mig. Lyckan av att äntligen trivas så bra i denna lägenheten. Att den ny efter två år är ombonad och känns som hemma. Att jag inte bara vill härifrån utan vill ersätta med något bättre. Och det är en underbar känsla. Vårt hem <3

image

Vart är hemma?

Det fanns en tid i livet när jag trodde att Göteborg var min stad. Att jag skulle bo där. Mitt i smeten. Nära till allt. Jag var 20 år, full av energi och lust. Sällskapssjuk. Det skulle hända saker. Idag är Göteborg en stad jag åker till för att hälsa på en vän,  och för att gå på bio och shoppa. Men bara ibland. Jag har tröttnat på att flänga.  Tycker inte om tempot eller allt folk. Har blivit bekväm. Samtidigt som jag tycker om känslan av att vara anonym så tycker jag om känslan av att det är familjärt. Jag är lite tvetydig där.

Jag vetinte vart vi kommer att hamna eller bo i framtiden. Staden där jag bor nu är fin. Trygg,  lugn och lagom stor. Allt finns nära. Men ändå är den inte ”hemma”. Varje gång jag besöker min stad där jag växte upp slås jag av samma känsla,  ”här är hemma”. Det är underligt,  för när jag var i tonåren ville jag härifrån. Det var för litet,  för lugnt… Idag åkte vi hit,  T och jag. Hälsade på våra föräldrar och fick båda samma känsla: ”Här vill vi att våra barn ska växa upp.”. Tiden får utvisa hur allt blir…Home is where your heart is och home,  the place where our story begins…

Första lägenheten… förlorad!

Det blev inget lägenhetssköp för oss. Budgivningen gick spikrakt uppåt och att buda mot ett par som precis sålt sitt fina hus kändes rätt lönlöst, tyvärr. Men nu har vi ju testat i alla fall! Första försöket, nit. Fast egentligen, vem får köpt en lägenhet till ett drömpris när det är första lägenheten man tittar på?

Vi letar hur som helst vidare. Vi har ju en rätt lång kravlista så när mäklaren sa att hon hoppades att vi skulle ses snart igen tänkte jag att det nog var minst troligt.

Vad har vi då för krav? Förutom att den inte får kosta skjortan då…
– Centralt läge med nära till pendelstationen och affärer
– Minst trea
– Renoveringsbehov
– Bottenplan
– Egen ingång

Önskelista
– En liten gräsmatta
– Möjlighet till att odla
– Stort kök (eller möjlighet att bygga om så att man får ett)
– Toalett med fönster

Som sagt, lång kravlista = svårt att hitta rätt. Speciellt när man letar i städer där priserna är rätt så höga. Men men, vi har inte så bråttom. Hellre köpa rätt än att bara köpa för köpandets skull. Vi bor bra här i vårt område nu, och bara vi skulle få tag på en trea så skulle jag vara nöjd inom de närmsta åren… Vi jobbar på det också kan man säga.