I augusti 2013 började vi resan mot ett barn. Något jag aldrig tagit förgivet. Men den 10 juli fick vi vårt efterlängtade plus. Om allt går som det ska förväntas vår Pytteliten komma till oss i mars nästa år. Här är vår resa. Från dröm till verklighet. Hopp och förtvivlan, glädje och sorg.

Add Comment Register

Livets villkor och svåra avsked

Snart vecka 39… Inga mer känningar på att något skulle börja dra igång snart…

BB-väskorna är packade, vaggan är bäddad, alla inköp är klara, allt är tvättat… Allt är redo. Utom jag. Jag är inte redo än. För en vecka sedan dog min farmor. Finaste finaste farmor. Det är begravning nästa fredag, och jag vill så gärna kunna gå. Få ta ännu ett farväl och hedra hennes minne.

Och som om att eländet inte var nog så gick Vs farfar bort nu i helgen och det kommer ännu en begravning. Liv och död, det blir så tydligt ibland. Livets villkor. Vi väntar på ett nytt liv och samtidigt tas liv ifrån oss. <3 Jag vet att de finns någonstans och vakar över oss, att vi kommer att mötas igen. Saknaden är stor, men jag försöker att tänka att farmor fått frid. Hon var gammal, hade ont och ville dö. Hon höll ut för vår skull, men nu har hon fått som hon vill. Vila i frid, jag älskar dig! Farmor <3

2 reaktioner på ”Livets villkor och svåra avsked

  1. Tack! Ja, mycket märkligt… Men som sagt, livets gång på något sätt. Sorgligt men ändå så det måste vara.




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


− 4 = två