I augusti 2013 började vi resan mot ett barn. Något jag aldrig tagit förgivet. Men den 10 juli fick vi vårt efterlängtade plus. Om allt går som det ska förväntas vår Pytteliten komma till oss i mars nästa år. Här är vår resa. Från dröm till verklighet. Hopp och förtvivlan, glädje och sorg.

Add Comment Register

Till dig Pyret, mitt gudbarn

Hej där pyret, det är din gudmor här!

Jag vill börja med att skriva att jag är så lycklig över att du finns. Att du är ett litet mirakel som ligger och gror i din mammas mage. När jag fick reda på att du fanns blev jag så glad att jag började gråta,och nu lyser tanken på dig upp mina dagar.

På tal om din mamma, hon kommer att bli världens bästa mamma. Det vet jag redan nu. Hon har en varm famn och ett stort hjärta. Hennes skratt smittar, och hon kommer att lära dig att bli en mästare på världens länder. Din mamma var till och med bättre än vår geografilärare redan som 14 åring, det du!  Och din pappa, han kommer att sitta och spela gitarr och sjunga för dig om nätterna när du inte kan sova, jag tror nog faktiskt att han gör det redan nu.  Han har också ett smittande skratt, och kommer alltid att sätta dig främst. Lite coolt att veta är att han är så duktig på det där med design och datorer att han varit med och skapat ett av de just nu populäraste tv/dataspelen. Den du! Din mormor har jag vuxit upp med att ha tvärs över gatan. Hon är omtänksam och rolig att vara med, för hon lyssnar och är så närvarande. Din morfar är en riktig rolig gubbe! Han är busig också, så honom får du se upp med. Ja, din familj är helt enkelt underbar. Du ska veta att du är så efterlängtad och önskad.

Jag drömde faktiskt om dig redan innan mamma berättade att du låg i hennes mage. Natten innan om man ska vara exakt. Då var du ca 2 centimeter stor, som min ringfingernagel ungefär. Jag drömde att mamma och jag satt på en bänk hemma på Högenvägen, hon hade dig i knät och jag hade en liten bebismage… Det var vår och solen sken på oss. Jag hoppas att det kommer att vara så nästa vår… Ja, om ungefär ett år kan vi säga.

Du ska veta att jag längtar efter dig. Att få hålla dig i min famn, sjunga sånger, och läsa massa sagor. Jag kommer att finnas där när mamma och pappa vill ha barnvakt. Då kan du och jag mysa i soffan, omgivna av böcker. När du blir lite större ska jag och mamma ta med dig till stora eken. Vår absoluta favoritplats i skogen hemma. Vi ska spela en massa spel, och baka! Din mamma och jag var mästare på chokladmuffins när vi var yngre. Och så många tImmars film och serietid vi har framför oss. Din mamma och jag har en hel uppsättning med fina och bra filmer vi vill att du ska få se och växa upp med. Men inte för många timmar vid tvn om dagen såklart. Vi har lång tid på oss att visa sig vår filmskatt. Du har så mycket att uppleva framför dig, och jag kommer att finnas där!

Mest av allt vill jag bara finnas där för dig. Närhelst du behöver mig. Någon att prata med när mamma och pappa kanske inte förstår, eller bara en varm famn att krypa in i när du behöver lite tröst. Jag älskar dig redan. Nu är du snart nio veckor gammal… Men Oktober känns så långt bort. Alldeles för långt bort. Tänk. Så som jag tänker om dig, längtar och älskar, gör din mamma och pappa med. Fast 1000 gånger mer. Minst! Jag hoppas att det här halvåret går fort, så att jag får träffa dig. Men för all del, ha inte bråttom ut! Jag, eller jag menar vi, väntar på dig. Väntar på att få älska, ta hand om och skämma bort.

Jag kallar dig pyret… Mamma har drömt att du är en kille, men jag har hela tiden trott att du är en tjej. Mamma säger att du kanske ska heta Sofia. En Fialiten… Vi får se vem du är… Jag älskar dig oavsett. Villkorslöst, innerligt.

 

Stora kramar och massa kärlek

din Maria




Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


+ 8 = tio