Arkiv för mars, 2010
Vecka 32
Skrivet av MariaTheres den 31/3/10 - 17:43
Bebisen
I vecka 32 väger din bebis närmare 1.8 kg och är c:a 44 cm från topp till tå.
Under den här perioden rör bebisen sig mer och kraftfullare än någonsin. Kommande veckor bli utrymmet att röra sig allt mindre, och den så kallade fosterställningen blir den enda möjliga. Håll reda på fosterrörelserna och kontakta MVC om de plötsligt skulle minska i frekvens och/eller intensitet.
Tillväxttakten avtar nu något och utgörs främst av ökat underhudsfett som också gör att bebisen ser rundare och mindre skrynklig ut. Amningsreflexen är utvecklad och vid beröring av kinden vänder bebisen på huvudet för att söka efter bröstet, och beröring av underläpp gör att den öppnar munnen. Den klarar också att suga och svälja på ett koordinerat sätt.
Du
Din livmoders översta del finns nu c:a 13 cm ovanför naveln. Nu när bebisen vuxit sig så stor och livmodern är högre i buken kan du märka av en ny upplevelse: när bebisen ligger uppochner i mage kan den sparka uppåt och träffa dina revben. Trycket kan göra att det känns ömt, särskilt om bebisen fastnar med en fot mellan revbenen. Du kan delvis förhindra detta genom att sitta upp så mycket som möjligt.
Då bebisens behov av vitaminer och mineraler är större än någonsin nu så bör du fortsätta att äta ditt vitamintillskott ända fram till förlossningen. Om du inte redan har gjort det så kan det vara ide att skriva ett förlossningsbrev där du bland annat berättar om hur du ser din förlossning och vad du vill undvika (http://www.blimamma.se/gravid-vecka-32.html).
Spark på revbenen är knappast någon ny känsla. Tror att jag har känt det i en månad minst! Här kommer magbilderna också:
Jag tycker inte att magen har växt någonting på väldigt länge. Livmodermåttet har ökat så det är ju ett bevis på att det växer men det syns inte alls tycker jag.. Den sjätte ska vi till barnmorskan så det ska bli intressant att se om sf-måttet fortsätter att öka.
Publicerad i Okategoriserade | Inga kommentarer
Earth hour – ska ni släcka?
Skrivet av MariaTheres den 27/3/10 - 20:11
Det är ett väldigt tjat om earth hour.. Är det bara jag som inte riktigt ser syftet i det hela? Visst att det är en fin grej att göra kanske, en gest mot vår jord som många de resterande timmarna året runt skiter fullständigt i. Är det inte bättre att tänka på miljön, eller ännu bättre men jobbigare – att agera för miljön? Jag menar inte att jag är så himla duktig men jag kommer faktiskt inte fram till vad det ska tjäna till att släcka en timme.. En del säger att det skapar ett politiskt tryck men det tror jag knappast. De flesta politiker deltar ju själva i denna massmanifestation eftersom det är en sådan fin gest och visar hur mycket de bryr sig. Eller hur.. Tänker man på miljön så är det tillräckligt. Det verkar i alla fall fortfarande vara så.. Agera på ett vettigt sätt istället! Ingenting blir bättre av en timmes mörker.. Likaså tycker jag inte att kvinnodagen exempelvis heller är nödvändig. Ska man inte tänka på och agera för kvinnans rätt och jämställdhet i allmänhet året runt? Lite off topic kanske men jag tycker att det är en liknande grej. Mycket snack och ståhej men inte händer det mycket ändå.
Publicerad i Okategoriserade | Inga kommentarer
Pappor är farliga..
Skrivet av MariaTheres den 25/3/10 - 19:29
Pappor är faliga för sina barn tycker familjerådgivaren Eva Sternberg. Är det någon mer än jag som har reagerat på detta och andra uttalanden?? Jag såg på tv4 nyheterna nyss där hon sa att ”papporna har ju händer stora som dasslock, de har ingen känsel i fingertopparna och kan bara se rakt fram”. Va?! Snacka om att försöka sätta stopp för utvecklingen, speciellt vad det gäller jämställdhet. Hur ska vi ha det egentligen? Ska föräldrar vara jämställda och dela på ledigheten så långt som möjligt eller är det bara mammorna som kan ta hand om barnen? Jag tror inte att det är så.. Man blir ju bara så trött. Om vi någonsin ska få ett jämställt föräldraskap måste papporna åtminstone få chansen att ta hand om sina barn och inte bli utmålade som barnens största fara. Jag tycker det är underbart med allt stöd jag har fått bara under graviditeten och jag vet att Patrik kommer ta hand om vår lilla precis lika bra som mig. Och vad händer med alla ensamstående pappor? Ska man ta ifrån dem barnen? Sjukt irriterande..
Publicerad i Okategoriserade | 4 kommentarer
Sjukskriven (i teorin)
Skrivet av MariaTheres den 25/3/10 - 17:09
Idag var vi till en läkare för att prata om och kolla upp foglossningen. Jag fick berätta om hur och var det gjorde ont och sen klämde hon lite längs ryggraden, symfysen och höfterna. Det tog inte så lång tid alls för henne att konstatera att jag har rejäl foglossning. Hon skrev ut Dexofen som är starkare smärtstillande, med tillhörande bieffekter och varningar, och pratade även om att jag kunde få akupunktur om det inte blev bättre. Jag blev sjukskriven fram till 23:e april på heltid och min arbetsförmåga räknas vara 100% nedsatt. Dock är ju detta enbart i teorin och inte i praktiken.. Jag måste ändå jobba och gå klart min praktik plus nästkommande kurs om jag vill ha min examen, och det vill jag ju! Men det var skönt att bli tagen på allvar och att jag nu har ett intyg att visa chefen. Kanske kan jag få skriva på rapporten hemma och göra så mycket som möjligt hemma. Det är synd men jag hoppas att det går. Om hon inte går med på det får jag helt enkelt avbryta men det vill jag verkligen inte..!
Det är i alla fall inte sååå lång tid kvar.. Jag började ju få foglossning i vecka 15-16 och om det hade varit som nu hade jag nog blivit galen. Nu går det att se ett slut på det hela! Olämpligt med flytt och annat också men det går ju inte att göra någonting åt.. Tyvärr kan jag inte hjälpa till så mycket men vi kommer i alla fall att få det mycket bättre i nya lägenheten! Åååh vad jag längtar efter att få ta det lite lugnt…..!
Publicerad i Okategoriserade | Inga kommentarer
Vecka 31
Skrivet av MariaTheres den 24/3/10 - 19:25
Ny vecka och ny utveckling! Idag mår jag bättre men är helt slut.. Jag började åtta i morse och kom hem sex. Så är det vissa dagar..! Det blir inga magbilder idag eftersom kamerasladden råkade bli nerpackad. Efter flytten på söndag kommer de :)
Bebisen
Bebisen är nu omkring hela 42 cm från huvud till tå och väger omkring 1.6 kg. Den här veckan är en milstolpe i bebisens utveckling då lungorna får förmågan att fungera på egen hand tack vare bildandet av en “surfaktant” som hindrar att lungblåsorna faller ihop om bebisen av någon anledning skulle förlösas och bli tvungen att andas utanför livmodern.
Öronen är nästan helt färdigutvecklade, både de yttre och inre delarna, och bebisen kan höra din röst som den också kan känna igen efter förlossningen, tillsammans med andra vanliga ljud.
Bebisen bildar också underhudsfett och hudfärgen är mer rosa än röd vid det här laget (för “vita” bebisar). Naglarna är så långa att bebisen kan råka riva sig med dem innuti livmodern.
Du
Den övre delen av din livmoder är nu ungefär 11 cm ovanför navlen och din vikt har sannolikt ökat med mellan 9 och 12 kg. Viktökningen utgörs främst av moderkakan, blodvolym, livmoder, bröst, underhudsfett, vatten och fostervatten, förutom själva bebisen förstås.
Då ligament och muskler i korsryggen börjar mjukna och slappna av inför förlossningen så kan det hända att du börjar få ryggvärk. Det finns inte mycket man kan göra för att förhindra detta förutom att försöka göra det så bekvämt som möjligt för sig.
Det är också vanligt att få halsbränna under de sista veckorna eftersom livmodern inte lämnar mycket plats kvar för magen och dess innehåll som då kan pressas upp i matstrupen. Det kan hjälpa att äta mindre måltider fast oftare (http://www.blimamma.se/gravid-vecka-31.html).
Publicerad i Okategoriserade | 1 kommentar
Foglossning och ångest..
Skrivet av MariaTheres den 23/3/10 - 9:48
Foglossningen, eller bäckenuppluckringen, börjar ta över mer och mer.. Det gör ont nästan hela tiden när jag sitter på jobbet och jag får kämpa och bita mig själv i kinderna för att inte börja gråta. Samtidigt kommer ångesten krypande eftersom jag absolut inte vill vara till besvär för någon, allra minst min chef/handledare. Idag är jag hemma.. Jag orkar inte idag igen att sitta där och låtsas vara glad och må bra. Det drygaste är att ångesten känns likadant som när jag var deprimerad för flera år sedan. Det är någonting jag har kommit ifrån och inte vill uppleva igen. Det är som att jag blir påmind om hur förjävligt det var då när detta sinnestillstånd var konstant. Nu kan jag i alla fall se ett slut på det hela och jag har Patrik som är underbar och stöttar mig. Men jag får så himla dåligt samvete för praktiken.. Det känns som att jag förstör för handledaren och bara blir ännu ett problem ungefär, att hon hade fått det mycket lättare om hon hade valt någon annan. Det är därför jag försöker låtsas må bra men ibland blir det bara för mycket. Jag har ingen energi..
På torsdag ska jag träffa en läkare och prata om det här. Får se vad han/hon säger. Förhoppningsvis går det att lösa. Det är så synd bara att det skulle bli så här. Jag trodde inte att jag skulle få ont eller må dåligt.. Man har alltid fått höra hur underbart och lätt det är att vara gravid. Det är faktiskt ingen som har sagt att det kan vara jobbigt vilket jag tycker är väldigt konstigt. Varför måste man försköna graviditeten? Bara för att man erkänner att det ibland är jobbigt betyder ju inte det att man inte är glad och förväntansfull. Jag ser fram emot att få barnet, och nästan ännu mer nu eftersom jag vet att det här onda kommer gå över. Det var bara väldigt dålig timing med praktiken..
Publicerad i Okategoriserade | 3 kommentarer
Spark på blåsan!
Skrivet av MariaTheres den 19/3/10 - 17:41
Lilla bebisen verkar tycka att det är otroligt roligt att sparka på urinblåsan. Ibland känns det nästan som att hon försöker massera den också. Hon kanske ligger där inne och har ett elakt flin i ansiktet och tycker att det är jättekul att plåga mig! Nejdå, hon övar bara lite. Hon måste ju bli stor och stark! Även om hon känns väldigt stark redan…!
Idag på jobbet låg hon tvärs över magen, med huvudet utputande åt ena sidan och fötterna mot den andra. En liten stund låg hon och verkligen spände ut magen med fötterna så att jag kunde pilla på dem :) Jättemysigt! Jag tror att vi kände hennes ansikte häromdagen också. Det var någonting runt med lite utstickande saker på, förhoppningsvis var det inte rumpan haha. Vi kanske petar på henne för mycket? Men hon borde väl tycka att det är trevligt att få lite respons ibland, eller?
Publicerad i Okategoriserade | 2 kommentarer
Vecka 30!
Skrivet av MariaTheres den 17/3/10 - 17:15
Tänk att vi har kommit över 30-strecket nu! Bara en fjärdedel av graviditeten kvar. Helt otroligt! Idag var vi till barnmorskan, dock en annan än den vi brukar gå till. Den ordinarie är nämligen och ”gör Kalifornien” som hon själv sa. Jag saknade henne faktiskt lite, man blir ju åtminstone bekant med sin barnmorska. Den nya fick sig några sparkar när hon kände på magen. Allt såg bra ut denna gången också. Järnvärdet, blodsockret och blodtrycket var bra. SF-måttet låg fortfarande exakt i mitten på normalkurvan och var nu 27 centimeter. Det firar vi med lite Häägen daz! Hjärtslagen låg på 145 slag per minut och det är alltid så härligt att höra hennes hjärta slå. Patrik lyckades faktiskt härom dagen att höra hennes hjärtslag när han lade örat mot magen, mysigt! :)
Här kommer kaggen och lite kunskap!
Bebisen
Nu kanske det börjar kännas som att du varit gravid i en evighet och det kan vara svårt att tänka sig att du ska vara gravid i ytterligare 10 veckor. Men din bebis måste fortfarande växa till sig en hel del innan han eller hon är redo att komma till världen. Bebisen är nu 41 cm från topp till tå och väger omkring 1,4 kg.
Även om din bebis ligger skyddad av fostervattnet och livmodern kan den känna och reagera på smärta. Man kan se med ultraljud hur bebisen övar på att andas för att göra sig redo för världen utanför. Om den sväljer fostervatten i fel struprör kan du känna hur den får hicka
Om din bebis föddes nu skulle den kunna hålla sig varm utan kuvös. Huden börjar bli mjuk och len allteftersom underhudsfettet utvecklas. Fettet isolerar mot kyla och fungerar som en energireserv.
Du
Din livmoders översta del kan du nu känna c:a 10 cm ovanför navlen. Livmodern, moderkakan och vätskemängden kommer att öka stadigt under de kommande 10 veckorna och du kommer förmodligen att gå upp ungefär ett halv kilo per vecka.
Eftersom du blir större blir det allt svårare att röra sig snabbt. Du är inte längre så smidig och du bör vara försiktig för att undvika att trilla och skada dig eller bebisen. Tänk på att bibehålla en god hållning när du sitter och står; det kommer att underlätta för dig och minska risken för smärtor i ryggen. Du bör rulla över på sidan innan du stiger upp efter liggande position för att undvika att belasta magmusklerna som är uttänjda och svagare än normalt (http://www.blimamma.se/gravid-vecka-30.html).
Publicerad i Okategoriserade | Inga kommentarer
Måste visa!
Skrivet av MariaTheres den 13/3/10 - 12:30
Appropå ”om hon är en han”-grejen. Det enda könsspecifika vi har köpt är en klänning som jag tyckte var så himla fin! Så här ser den ut: 
Är det en kille i magen så får han väl ha den ändå, som nattskjorta eller nåt haha! Till alla hjärtans dag hade jag köpt två söta bodys också som Patrik fick, eller en var riktad till honom i alla fall.
Publicerad i Okategoriserade | 5 kommentarer
Tänk om hon är en han?
Skrivet av MariaTheres den 13/3/10 - 11:56
Den frågan får vi ganska ofta efter att någon har frågat om vi vet könet på bebisen. ”Men, tänk om hon är en han?”. Visst händer det ibland att barnmorskorna ser fel på könet. Det är vi självklart medvetna om, i alla fall jag! Och om det nu skulle vara en liten pojke istället så är det ju så. Det spelar väl ingen roll? Vi kommer älska honom lika mycket precis som om det hade varit en henne. Men visst blir man lite inställd på det också, att det ska vara en tjej.
Detta märks kanske mest i namnfunderingarna. Vi har ju tänkt på namn fram och tillbaka länge men var rätt så inställda på Moa, fram tills en vecka sedan ungefär. En bekant till sambon har fått en till liten dotter och ska döpa henne till Moa. Det var dessutom en annan som kände dem som också skulle, eller hade, döpt deras dotter till just Moa. Det känns faktiskt inte så roligt längre då och namnet förlorar lite av sin betydelse. Vi vill ju att namnet ska vara speciellt för oss! Vi, eller kanske bara jag?, vill att vår bebis ska vara först bland de man känner haha. Lite löjligt kanske men så är det. Nu har vi hittat ett annat jättefint namn som känns ännu bättre än vad Moa gjorde tidigare. Självklart tänker jag inte skriva vad det är! Och ni som vet får inte skriva det i kommentarfältet! Men som sambon sa, vi tvingades sätta kreativiteten på prov och det var ju bara bra :)
Publicerad i Okategoriserade | 2 kommentarer
Svaret på livet, universum och allting
