Add Comment Register
Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Att våga prata..

Usch jag börjar redan nu bli nervös inför namngivningsceremonin. Jag vill ju gärna säga några ord om Signe och allting men jag har blivit så himla lättrörd efter att hon kom att jag tror att jag kommer börja gråta så fort jag säger något om henne haha. Det här med att föreställa sig folk nakna fungerar inte riktigt här heller, inte för att det någonsin har gjort det, eftersom det inte är en sådan typ av nervositet det handlar om. Jag vet att inte så många skulle bry sig och en del skulle säkert bli rörda och börja gråta själva men om jag gör det så fort jag säger något blir det ju lite jobbigt! Den här hormoncirkusen efter graviditet och amning har gjort mig lite knäpp.. Någon annan som har eller har haft samma ”problem”?



Taggar:

6

kommentarer på Att våga prata..
  1. pallelina skrev

    Jag vart rör flera gånger när jag läste Hugos namngivningsceremoni men inte när jag läste den under ceremonin. Men som du sa så tycker inte i alla fall jag att det skulle göra något om du fick några tårar. Kan ju få en efterföljande effekt =)

  2. Therése skrev

    Vi hade dop för Tyra i helgen å ja grät alldeles innan när ja hörde solisten övningssjunga låtarna i kyrkan, ”Handens fem fingrar” å ”Älska mig”!!! Under dopet lyckades ja hålla mig… Men de va inte lätt! ;) Kunde inte heller läsa kortet från Tyras gudmor högt vid paketöppningen, då de innehöll en sååå fin text… Överlät det till Fredrik! ;) Så du är inte ensam om att va känslosam, men ja tror de är helt naturligt när de gäller ens underbara barn!!!! Lycka till med namncermonin för Signe å ditt tal! Kram

  3. Therése skrev

    Många annhöriga grät dock under dopet i kyrkan! :) Helst farmor å mormor till Tyra…

  4. gopplan skrev

    Vi döpte sonen förra helgen och jag fick târar i ögonen när min bror som är gudfar läste sin dikt. Det gör inget sâ länge man inte störtgrâter.

  5. stina skrev

    Jag har problemet att jag inte vill prata inför folk men det släppte sen efter min bästa väns bröllop. :) det kommer att gå bra, om du börjar gråta är det fullt naturligt!

  6. Jag har aldrig kunnat prata inför folk! Alltså jag hatade på skolan när man skulle föreläsa sina arbeten! Och alltid röd i ansiktet och pratade alltid för fort och kunde aldrig ngt utantill, utan läste med pappret framför ögonen! MEN nu på namngivelsen gick det superbra! Andreas fick väl läsa det mesta, för jag sa att jag vägrar läsa så mkt! MEN till min förvånig när det var min tur så tittade jag på alla och pratade och kunde tom skämta lite grann :D


Kommentera


åtta − = 1