Inlägg under ‘Politik’
Måste du vara så negativ?
Skrivet av MariaTheres den 16/2/11 - 10:02
Jag har fått några sådana kommentarer nu och tog bort dem, dumt dumt men det går ju inte att ändra.
En del verkar tycka att bara för att man tar upp “jobbiga” ämnen så är man negativ. Personligen kan jag inte se hur det går ihop eftersom jag mår bättre av att säga vad jag tycker = blir mer positiv. Det har ju diskuterats en del om vad som är svenskt och inte. Det andra som skrevs då orkar jag inte ens kommentera men när det nu kommer till “jobbiga” saker som mitt inlägg igår om yttrandefrihet och barnpornografi verkar det nästan stöta en del. Vet inte om det har att göra med svenskhet eller inte. Jag antar att det måste finnas någon anledning till att det inte blev så många kommentarer på det inlägget i alla fall. Bara Stina och Magda vågade säga vad de tycker. Jag hade velat ha en diskussion om ämnet. Om yttrandefrihet och att ett eventuellt förbud av barnpornografiska bilder nödvändigtvis måste strida mot varandra?
Att jag väljer att ta upp dessa ämnen beror inte på att jag är bitter utan snarare på en naiv önskan om att alla tillsammans skulle kunna förändra världen. Jag vet, det är VÄLDIGT naivt. Samtidigt tror jag att om alla nu skulle göra sina röster hörda och i detta fall säga att “nej, det är inte okej att bilder på våra barn används av pedofiler”. Är det så svårt? Varför vågar nästan ingen diskutera? Jag har ju en examen i socialantropolog och är förmodligen överdrivet passionerad av mänskliga rättigheter, globalisering och hur många av dessa företeelser hänger ihop med varandra. Till exempel karteller, sexindustrin i Thailand, trafficking (människohandel), fruimport, flyktingarbete och så vidare. Det är klart att saker hänger ihop och om alla bara orkade bry sig en gnutta skulle det bli så mycket bättre..
När man har fått barn tycker i alla fall jag att det är självklart att man bryr sig mer om sådant som berör barn. Barnpornografi är inte bara någonting som händer barn i andra länder utan det är verkligen en global företeelse. Vi skulle åtminstone kunna göra någonting i vårt eget land! Men det är väl för JOBBIGT…
Just det. Apropå kommentarer. Jag fick en kommentar som löd “femininfjant” :P Vet inte riktigt vart jag ska börja med den. Är jag en feminin fjant eller en fjantig feminin kvinna? I vissa lägen är jag feminin men ibland inte. I vissa lägen är jag en fjant men ibland inte :) Men ja, jag förstod var naken kvinna menade. Jag är en feministisk (ja så heter det. feminin står för något annat, att man just är feminin – kvinnlig!) fjant för att jag inte gillar sexism. Bildningsnivå vore intressant att veta på dig. Skriv gärna det! Jag skulle gissa på högst halva gymnasiet.
Alltså, för att sammanfatta. Man behöver inte må dåligt för att man tar upp ämnen som är svåra i olika sammanhang. Sen behöver man ju inte göra det på bloggen såklart om man inte vill det. Som jag skrev mår jag bättre av det eftersom jag inte känner mig som en liten feg skit som inte vågar säga mer än att någon är dum i huvudet ;) Kom igen nu allihop!
Publicerad i Allmänt, Politik | 7 kommentarer
Äntligen!
Skrivet av MariaTheres den 07/2/11 - 8:28
Äntligen vågar man (nyhetsmorgon i tv4) ta upp frågan om det är rätt eller inte att semestra i diktaturer.. Till slut är det upp till individen, till resenären. Man vill åka iväg och koppla av, se “exotiska” saker, få saker serverade och all inclusive blir inte mer och mer populärt utan anledning. Allt är klart och i dessa länder som Egypten, Tunisien, Kina, Kuba, THAILAND m.m. behöver man aldrig se mer än vad resebolagen och turistorten erbjuder. Vilken svensk turist söker sig utanför de skyddade områdena för att studera burmesiska flyktingar, prostituerade eller militärens baser strax utanför? Förresten är ju en av dessa, enligt mig vidriga företeelser som turismen faktiskt stödjer, nästan allmänt accepterat. Det jag pratar om är de enorma sexindustrierna i form av prostitution och människohandel som försiggår nästan mitt framför näsan på turisterna.
När all inclusive paketen väljs i allt högre grad får lokalbefolkningen inte längre ta del av fördelarna med att turister kommer dit och äter och dricker. Det tar ju resebolagen och hotellen hand om i de fallen.
Men vadå? Jag vill bara koppla av, ligga och sippa på en drink och kanske köpa en rolig souvenir att ta med hem..
Publicerad i Allmänt, Politik | 4 kommentarer
Amning = äckligt?
Skrivet av MariaTheres den 28/1/11 - 11:33
Allt oftare tycker jag att man hör åsikter om hur äckligt det är med mammor som ammar offentligt. Mest i USA men alltmer även i Sverige. En del jämställer det till och med med blottning! Efter att Miranda Kerr och Orlando Bloom hade valt ut vilken bild de ville skulle bli den första i media på deras nyfödda son blev det livlig debatt. Och ja, bara för att hon ammar på bilden. Sjukt tycker jag, vad tycker ni?
Här finns en artikel som sammanfattar debatten, det är även där bilden är tagen ifrån, som jag förövrigt tycker är väldigt fin!

Publicerad i Allmänt, Bebis, Bilder, Politik | 11 kommentarer
Taggar: Amma offentligt, Amning, Amningsdebatt
Straff
Skrivet av MariaTheres den 03/1/11 - 12:06
Straffar ni era barn när de gör fel? I sådana fall hur och vart sätter ni gränsen?
Jag läste om en mamma som hade tvingat sin son att ha starka kryddor i munnen som straff och han fick varken svälja eller spotta ut dem (förens straffet var fullbordat). Det här måste väl vara förbjudet? Sen är det nog svårt att veta för en del föräldrar var gränsen går.. Om ungen är skitdryg och man kanske tar i för mycket? Går gränsen vid ett lite hårdare fasthållande än vanligt, en skakning, eller ett lätt slag på handen? Vad tycker ni? Vissa verkar också strunta i lagen när det gäller ens egna barn, som att man i just det fallet står över den.
Är det en bättre metod att straffa i form av inget tv-tittande eller utegångsförbud? Detta kräver dock att barnet har kommit upp en del i ålder. Eller ska man bara ignorera dåligt beteende och berömma bra beteende?
Signe är så liten fortfarande och om hon till exempel river eller nyper mig säger jag bara “Nej” eller “Nej Signe, du gör illa mamma!”. När hon blir äldre blir det nog förmodligen samma sak. Försöka resonera med henne och förklara rätt och fel. Men tänk om man någon gång tappar kontrollen? Det vill jag verkligen inte även om det av vad jag förstår är ganska vanligt..
Publicerad i Allmänt, Familj, Politik, ♥ Signe ♥ | 11 kommentarer
Ingen som vågar?
Skrivet av MariaTheres den 22/12/10 - 8:16
Är det ingen som vågar diskutera inlägget jag skrev om #prataomdet? Om det är vår kultur/vårt samhälle som fostrar kvinnor till att vara tysta och män till att det kanske är okej att flyga på någon? Dock krävs det nog en viss typ av människa för det. Jag säger inte att alla gör så utan undrar om det finns något slags strukturellt tryck. Som socialantropolog blir sådant här ännu mer intressant. Jag gillar att diskutera komplexa frågor och vrida och vända på problem. Tyvärr är det inte så många andra jag känner som gör det. Vore roligt att forska om det!
Signe sover än. Vad håller hon på med??? Vi som ska iväg snart. Men det är så himla skönt att hon har börjat sova längre. Då kanske man kan börja försöka att lägga henne tidigare. Just nu får det vara som det är eftersom det fungerar bra :) Snart är det juuuuul! Underbart!

Publicerad i Allmänt, Politik, Vår vardag, ♥ Signe ♥ | 7 kommentarer
Angående #prataomdet
Skrivet av MariaTheres den 21/12/10 - 14:40
Igen då. Jag väljer nog att inte dela med mig här. En del saker har hänt som berör just detta ämne, (övergreppens) gråzoner, och en del är så klara att de överhuvudtaget inte går att placera i en gråskala. Men jag hittade en artikel som fick mig att tänka efter. Hur kommer det sig att vi i Sverige, inte alla som vanlig men många, väljer att ignorera och förtränga istället för att bara skrika och käfta?? Är det något “samhället” har lärt oss? Skrämmande i sådana fall. Jag har tänkt ganska mycket på det här. Speciellt eftersom jag själv har varit med om saker och att jag verkligen, verkligen inte vill att Signe ska bli det. Det är ju större riskt för en tjej tyvärr. Större än att få cancer vilket också är sjukt. Hmm ja.. Läs artikeln och svara gärna på min fråga. Jag förstår det inte och jag förstår inte hur jag ibland har kunnat göra likadant.
“Ett nytt modersmål”
I Sverige Pratar man om det, på twitter, i den etablerade pressen och med varandra. Framförallt kvinnor formulerar erfarenheter från den sexuella gråzonen. Berättelserna handlar om de gånger då de egna gränserna passerats, utan att man hittat språket och självkänslan att hindra det. Efteråt inger sig en känsla av nederlag, därför att striden inte togs fastän den handlade om den som torde vara viktigast för en.
Här följer en reflektion från Jemen, och en ömsint hyllning till väninnorna som vuxit upp i Mellanöstern. De har gett mig ett språk, i vilket jag finner mina bästa Nej. Berättelsen börjar för många år sedan.
Jag promenerar med min väninna genom Stockholmsnatten. Vi möter några män. Och en hand rör, som hastigast, vid min kropp. Jag går förbi, låtsandes att det var vinden. Kanske därför att situationen känns mindre hotfull så, kanske därför att jag är tacksam att inget ytterligare hänt, kanske därför att jag inte reagerade omedelbart och allt känns sent när jag redan gått därifrån.
”Slå honom”, ropar väninnan till mig med en stadig hand runt hans arm. Ett tafatt slag senare ger hon själv honom en spark och sina bästa svordomar, på arabiska. Att han inte förstår dem gör henne detsamma. En man som gör något sådant ska inte komma undan. Därför finns andra sätt att hantera integritetskränkningar, än att låta dem passera. Det visar hon, det upprepar hon med bestämdhet.
Erfarenheten bär jag med mig till Nordafrika och sedan Mellanöstern. Jag trängs på bussar där kvinnor ryter ifrån, säger till chauffören att stanna. ”Kasta ut honom!”, och ut åker mannen med de gränslösa fingrarna.
Örfilade, knuffade och utskällda män på stan blir avslöjade. De flyr med obehaget och skammen de sökt belasta en annan med. Här finns kvinnor som sätter männen på plats, på vis som tåls att samlas i en feministisk vardagshandbok för alla oss andra.
Armen runt midjan, pussen på kinden och det som inte känns bra – vänner säger ifrån, och pratar om det; därför att gråzonen bäst förhindras med de spontana känslorna. Reaktionen är lika oklanderlig som den är omedelbar. Och jag tar efter.
I Libanon berättar jag om pressen många med mig känner även efter tonåren, i sexuellt frigjorda, nästintill emanciperade, Occidenten, där unga kvinnor fumlar efter någon att leva som. Gång på gång blir vi vår egen undermålige rollsättare. Hon funderar och säger att hon alltid berättat, för partnern, om sina sexuella gränser – innan leken börjat. Hon säger att varje kvinna behöver finna kraft att göra det, och kraft att våga hindra det som sker därutöver. ”Var stolta!”
Det finns ingen feministisk himmel på denna jord. Inte heller i Mellanöstern. Också här finns män som trakasserar eller, mer försiktigt, söker lösa upp kvinnors sexuella gränser. De tafsar, de insisterar med ord och handling och får ibland kvinnor att stanna kvar i sådant som inte känns bra. Och, visst kunde en text härifrån skrivas om hur mycket viktigare det är för många kvinnor i Mellanöstern att vaka de egna sexuella gränserna, något som möjligen kan förklara att vännerna här glänser i gränssättning – medan de där hemma överträffar i att våga ta för sig. Texter om sexualitet och Mellanöstern handlar gärna om oskuldsproblematik, heder och traditioner. Till dem vill jag lägga denna. Och förslaget om den feministiska vardagshandboken, men bara om Orientens kvinnor får en av huvudrollerna.
Det är dem jag tackar för det nya språk jag tagit till mig likt ett modersmål. Bland dem har jag skapat mig en självbejakande position som känns storslagen nog. Lärdomarna följer mig från trottoarer ända in i de mest intima möten. För min egen och lustens stolta skull!
Publicerad i Allmänt, Politik | 3 kommentarer
Taggar: prataomdet
Ett annat ögonblick och det här upprör mig
Skrivet av MariaTheres den 14/12/10 - 12:00
Utmaningen dag 21 – Ett annat ögonblick
Min lillasyster jobbade som au-pair i USA i ett halvår för några år sedan. Jag saknade henne jättemycket och det årets julafton var inte alls lika mysig. Hela familjen tyckte att det var tråkigt och att det kändes konstigt att hon inte var med. Självklart satt vi inte och deppade men det kändes att det var någon som saknades. Jag och mamma hade bestämt att vi skulle åka och hälsa på henne och fira nyår hos henne och familjen hon bodde med. Flygresan dit var lång och skakig och efter mellanlandningen på Island satt vi i ett för litet flygplan enligt min smak. Man kände minsta lilla luftgrop och jag var faktiskt rädd. Mamma var hur lugn som helst och satt och löste korsord och sudoku. Resan var också roligt eftersom mamma är naturligt humoristisk ofta. När vi skulle lyfta, tror jag, tog en av personalen hennes väska och skulle lägga den på hyllan eftersom man inte får ha lösa föremål framme just då. Mammas instinkt kopplades in och hon började slita tillbaka väskan och sa någonting liknande “nämen, vad i hela..!?” innan hon insåg att den isländska flygvärden inte skulle sno hennes väska. Han förstod ingenting av mammas upprörda svenska och säga fick säga till mamma att släppa väskan haha. Förvirrat ögonblick minst sagt!
Men det var ju inte det jag skulle skriva om! Utan om när vi äntligen kom fram till New York och skulle träffa lillasyster. Vi väntade, och väntade och när jag äntligen fick syn på henne började ögon tåras på både mig och mamma! Vi hade saknat henne så mycket. Vår lilla “aa fått aaa boooook”-bäse! Vi hade det väldigt roligt och trevligt i New York och New Port. Jag älskar dig lillasyster!
Utmaningen dag 22 – Det här upprör mig
Hmmm. Ja. Jag skulle kunna punkta upp en väldigt lång lista. Jag är ganska passionerad av mig när det gäller vissa saker. Till exempel hatar jag rasism, och inte bara Hitlerstilen utan hela den äckliga vardagsrasismen som ofta dyker upp på sitt smygande lilla vis. Det märks en del nu när man har fått barn och man hör bekanta resonera om skolor, bostadsområden och så vidare. Jag gillar inte generaliseringar även om det är nödvändigt ibland, men jag är bra på att hitta undantagen i diskussioner exempelvis. Alla självklara saker som upprör alla upprör även mig, till exempel barnmisshandel och alla former av övergrepp mot barn, djur och egentligen alla men vissa är ju mer utsatta än andra. Jag blir upprörd på vilket sätt den västerländska världen fortsätter att kolonialisera andra delar av världen, men också det på ett mycket mer smygande och “det-är-för-ditt-eget-bästa”-sätt. Vi kan inte se att det vi själva gör får konsekvenser som leder till det vi är mest rädda för, till exempel terrorism. Jag menar absolut inte att det är rätt åt oss men ibland måste man tänka lite längre. Respekt måste komma från båda håll.
Något mer som upprör mig är politiker som inte lever upp till det de själva säger och tycker. Ingen är perfekt men har man en inflytelserik position får man skärpa till sig. Människor som förlöjligar andra för att försöka upphöja sig själv är också oerhört enerverande, oavsett hur de gör det. Djurhållningen i Sverige sägs vara en av de bästa men är ändå rätt vidrig. Ja, det finns mer men det behöver jag inte ösa ur här. Jag tror ni har fått se tillräckligt ;)
Publicerad i Bilder, Blogg, Familj, Politik, Utmaning | 4 kommentarer
Äckliga jävla försäkringskassa!
Skrivet av MariaTheres den 09/12/10 - 11:03
Försäkringskassan är den mest byråkratiska och motsägelsefulla myndighet vi har i Sverige tycker jag. På mvc erbjuds man att gå en kurs i hur man söker föräldrapenning. Men det är inte bara att söka. Först måste du skicka in en blankett där du begär föräldrapenning. Det är alltså två olika saker som syftar på samma sak. Jaja. Okej, då går vi med på det! Kom ihåg att räkna med en handläggningstid på minst 90 dagar! Men tillfällig föräldrapenning är till och med ännu krångligare. Varför inte liksom? Nu visar det sig att varken jag eller sambon har rätt till ersättning överhuvudtaget så han måste ta ut sina semesterdagar. Fint va? Så här står det på Försäkringskassans hemsida och tillfällig fp:
När kan man få tillfällig föräldrapenning?
Du kan få tillfällig föräldrapenning när du avstår från att arbeta för vård av barn när:
• Barnet är sjukt eller smittat.
• Ordinarie vårdare är sjuk eller smittad.
Ordinarie vårdare är den som brukar ha hand
om barnet när du arbetar, till exempel en
annan
förälder, dagbarnvårdare eller släkting.
• Den andre föräldern måste följa med ett annat av familjens barn till läkare.
• Du ska besöka barnavårdscentralen eller en annan mottagning för barnhälsovård, till exempel tandläkare eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Du som är förälder till barn under 12 år kan
få tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning
kan också betalas ut till
• den som bor tillsammans med en förälder
• familjehemsförälder (tidigare kallad fosterförälder)
• den eller de som tar emot ett barn i syfte att
adoptera det
• annan person som har den rättsliga vårdnaden
om barnet.
Speciella regler för barn yngre än åtta månader (240 dagar)
Du kan bara få tillfällig föräldrapenning för barn som är yngre än åtta månader (240 dagar) om barnet är inlagt på sjukhus eller om barnet har en stadigvarande plats i barnomsorg och du behöver stanna hemma från ditt arbete för att vårda barnet. Det betyder till exempel att om en förälder som är hemma med barnet blir så sjuk att han eller hon inte kan ta hand om barnet, kan inte den andre föräldern ta ut tillfällig föräldrapenning för att vårda barnet. Däremot kan den andre föräldern ta ut vanlig föräldrapenning.
Signe är alltså inte 240 dagar än så därför kan inte sambon få 80% av lönen trots att jag är sjuk och Signe är sjuk. I vanliga fall, om Signe var 241 dagar, hade jag kunnat få tillfällig föräldrapenning. Hur kan en jävla dag göra skillnad på det?? Stört! Som det är nu måste hon vara hospitaliserad för att vi ska ersättas.
Jag och Patrik har också tänkt att dela på föräldraledigheten. Som ett plus kan man få en jämställdhetsbonus. Men akta dig! Har du inte ett jobb att gå tillbaka till eller börjar studera direkt så får ni ingen bonus. Om jag ska söka jobb efter min föräldraledighet kommer vi alltså inte att få någon bonus. Jag får se till att plugga samtidigt då, fast jag redan är klar och har en fil. kand!

(Bild från www.mikrofoncaught.blogspot.com)
Publicerad i Allmänt, Familj, Politik | 4 kommentarer
Taggar: Byråkrati, FK, Föräldraledighet, Föräldrapenning, Försäkringskassan, Jämställdhetsbonus, Tillfällig föräldrapenning
Trött som fan
Skrivet av MariaTheres den 28/10/10 - 6:27
Nu är jag trött. Riktigt trött på allting. Trött i huvudet, trött i kroppen, trött på att bo i lägenhet, trött på alla jävla människor som låter hela tiden. Eller egentligen trött på Kopparstaden som inte kan isolera sina jävla hyreshus. För er som inte vet är Kopparstaden AB den största lägenhetsuthyraren i Falun. De har i princip monopol på bostadsmarknaden och kan därför göra lite hur de vill. Det innebär såklart slarv med områdena, dålig isolering som tidigare nämnts, kontroll av värmen (man får betala mer i hyra om man vill bestämma själv hur varmt det ska vara i lägenheten), otrevlig personal, fruktansvärt sega bovärdar och bara allmänt skitdåligt arbete. Just det! Tar man inte fotodokumentation i den lägenhet man flyttar in i eller går igenom lägenhetsprotokollet jävligt noga så kommer Kopparstaden säga att man ska betala för skit, skador, repor eller vad som helst som andra människor har gjort i lägenheten. Oftast är det höga summor som 5-10000. Orimligt? Ja. Men varför inte tänker Kopparstaden. De höjer också hyran en gång i halvåret. Vi fick löfte om att hyran skulle vara densamma eftersom de nyligen tog bort att tv skulle ingå i hyran. Nu betalar vi den externt men se på fan, de ska höja några månader senare ändå! Va? Vilken skräll….
Igår kväll gick jag och lade mig vid 20.30 när Signe somnade. Jag var dödstrött precis som kvällen innan men här får man inte bestämma själv när man ska sova. Vi har tyvärr tvättstugan mitt emot vår dörr och eftersom människor här inte kan respektera tvättiderna – den sista är mellan 18-21 plus en timmes torktid – får man ligga och lyssna på den blytunga dörren som slår igen med sådan kraft att det faktiskt skakar i vår lägenhet varje gång någon går in eller ut. Fram till 24 kan detta hålla på. Ibland är det någon som tycker att det är en bra idé att borra på kvällarna också. Och varför inte, det skadar väl inte med lite mer (o)ljud? Under dagarna går en kille runt med en lövblås vid vårat hus. Han flyttar högarna fram och tillbaka. Kanske finner han någon form av terapi i det? Konstigt dock att Kopparstaden som är så snåla vill betala för det. Förmodligen vet de inte om det eller så har han blivit anställd genom svågerpolitik. Det diskas flera gånger om dagen i lägenheten bredvid oss. De har köket bredvid det rum som är Signes, som hon sover i på dagarna. Självklart ska de få diska men när de också sätter igång och slår och slamrar (kom ihåg att det som sagt är noll isolering) vid 22.30-23 kan man undra vad fan som är så jävla viktigt. Ska de ha bjudning mitt i natten? De ovanför oss låter otroligt mycket. De har en liten tjej på snart två år och det är inte konstigt att det låter mycket då. Hon har en gåvagn som låter som ett flygplan ovanför oss och springer ibland omkring med skor på. Igår fick jag en chock när det lät som att någon slog på ett piano i vår lägenhet. Så var det självklart inte. Det var ovanför. Grannarna mittemot dem har fåglar som skriker i tid och otid. Alla lägenheter har dubbla dörrar så jag förstår verkligen inte. Men så mycket låter det och jag håller på att bli tokig. Det är ingens fel förutom Kopparstadens. Det har pratats om att vi boende här måste visa respekt. Hur ska det gå till när minsta lilla hörs igenom? Det är förresten ingen idé att klaga för Kopparstaden bryr sig inte alls. Inte förrän det går till rätten..
Jag har suttit och kollat på lediga lägenheter men känner inte för att stanna hos Kopparstaden. Dock har de monopol som sagt så det är i princip omöjligt att hitta någonting annat. Vi har funderat på att flytta till Västerås och fortsätter det så här kan jag knappt bärga mig! Ursäkta för min klagosång. Jag är bara så trött och behövde avreagera mig..
Publicerad i Allmänt, Politik, Vår vardag | 4 kommentarer
Taggar: Kopparstaden, Kopparstaden AB, Svågerpolitik



