Add Comment Register
Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Snart till psykologen

Snart ska jag iväg till psykologen. Känns bra eftersom det var över en månad sedan. Hon blev sjuk och sen glömde de ringa upp och boka nya tider.. Tror dock att jag ska försöka få henne att ”skicka  mig vidare” till någon annan som inte bara har med barn att göra. Det går ju bättre med Signe men jag känner att jag har några andra issues som behövs ta itu med. Idag har jag tyvärr känt mig väldigt stressad. Som jag skrev tidigare blir lillan helt hysterisk ibland när man ska lägga henne. Jag gör allt för att inte bli det själv men ibland går det inte. Jag skäms för det men jobbar på så mycket jag kan. De som tycker att jag verkar vara ett psykfall får väl tycka det. Jag har nog inte mer problem än de flesta andra, skillnaden är nog att jag tar tag i dem.

psykolog

(Bild från google.se)

Kan säga att det inte går till som på bilden haha. Man får skumpa runt med Signe hela tiden eftersom hon inte gillar när man är stilla. I och för sig gillar hon att hoppa i mitt knä så lite kan man sitta!

Alltid lika skönt att kunna skriva av sig! Man borde kanske starta en annan, anonym, blogg så kunde man skriva precis allting..



12

kommentarer på Snart till psykologen
  1. zandras skrev

    Alltid bra och prata av sig med någon utomstående. Hoppas det ordnar sig :)

    Sv: Ja vikten bara rasade, hann inte med själv riktigt.. Bra i och för sig.. :)

  2. Maria skrev

    Ja man får testa vad som passar bäst, här är det lättast direkt när Theo ätit.

    Förstår det där med att inte orka skrikandet alltid.. att vara ensam med nattningen av två skrikande barn är otroligt stressande. Hoppas det blir bra med allt.

  3. Jag tycker du är duktig som tar dig ann att gå och prata när du känner att du behöver det! Jag skriver väldigt ofta ner mina tankar och funderingar på datorn i en egen mapp, lite som en dagbok för mig själv. När jag känner att jag kan lämna det bakom mig raderar jag det bara. Ibland har jag faktiskt skrivit ner hemska tankar och funderingar på ett vanligt papper och sedan eldat upp det. När pappret brinner bestämmer jag mig för att släppa all onödig energi med elden, låter väl helknasigt men för mig funkar det och funkar det att gå till en psykolog för dig tycker jag du ska fortsätta med det!

    Fortsätt kämpa med Signe, hon är troligtvis i en utevcklingsfas och snart vinner du/ni så kämpa på även om det är jobbigt!

  4. Sandra skrev

    Starkt av dig. Det är inte alltid en dans på rosor att bli mamma. Vi kan säkert stötta varandra lite när vi får träffas och prata. Kram!

  5. radovic skrev

    Kan säga att jag hade vrålångest när Léni skrek och vaknade på nätterna, nu har det blivit lite bättre. Man är ganska känslig efter förlossning och tiden därefter. Jag känner många mammor som mår dåligt när de har små bebisar men jag tror att det är lite tabu eftersom man bara borde glädjas över sitt barn.

  6. sofia skrev

    får jag fråga varför du går hos psykologen, om det har med signe tt göra? för jag ska till psykolog nästa måndag på bvc pga överdriven oro över PSD, vågar knappt somna på kvällarna å mår jättedåligt :/ men är den psykologen då bara inriktad på en som mamma?

  7. Sandra skrev

    Tack, han verkar må ganska så bra trots allt. Han är lite snorig och hostar lite bara. Han är glad, äter och sover så då tror jag att det är ganska lindrigt för honom.

  8. Maria skrev

    Ja det är jätteskönt att han växer ordentligt, kurvan gick nästan spikrakt upp denna gången. Fick dock ändra längdmåttet på bloggen, jag hade skrivit 59cm istället för 69cm =)

    Vet vem du menar, hon har inte skrivit något nytt sen i juni/juli då de köpte hus. Har henne på fb och de verkar ha fullt upp med renoveringen. http://minbebis.com/blogg/camillalouise/

  9. radovic skrev

    Svar: Det var samma med sonen då tänkte jag inte på det utan antog att jag bara var sådan.

    Så här efteråt skulle jag säga att det var en av de jobbigare sakerna med babytiden.

    Jag hade samma historia med Léni men då kände jag igen tillståndet och visste att det skulle gå över. Nu runt åtta nio månader har det lugnat ner sig altså ungefär samma tid som med Robin.

    Jag tror att det är en kombination av oro för att något ska hända barnet med en livlig hjärna som aldrig slutar snurra för lite sömn och en jäkla massa hormoner.

  10. sofia skrev

    jag ska dit den 8:e, dvs nästa måndag första gången. hoppas hon kan ändra mitt tänkande lite. fast det är ju det att jag har ett jätteproblem med katastroftänkande och oro över allting, så detta problem är mycket större än just det med kerstin, men nånstans måste jag ju börja…

  11. sawiik skrev

    Tycker det är starkt och modigt av dig att erkänna dina tankar och sen besöka en psykolog för att få hjlälp. Jag skulle också göra det ifall jag tyckte det behövdes, men jag är tyvärr sån att jag gärna analyserar mig själv och sen släpper jag mina knasiga tankar. Jag tror inte heller du har ”större” problem än vi andra. Väldigt modigt att gå ut med det på din blogg dessutom. :)

  12. Den starkaste personen är den som vågar stå för sina problem och lösa dom hur stora dom än kan vara. Det är synd att man ibland kan ses ner på för att man av olika anledningar inte är den personen alla tror eller tycker man ska vara. Stor kram på dig!


Kommentera


sex − 3 =