Vad gör man åt den!!!!!? Jag blir tokig när den sätter igång som värst. Känns som jag halsat nån syra o väntar på att dö. buh hittar inga bra tips heller som kan lindra. Kall mjölk läste jag med de hjälper bara en pytte stund.

Annars sitter jag o myser med ballongmagen, som för övrigt är över 24 veckor gammal nu. Det går så snabbt!! Men endå såååå sakta. Jag längtar ihjäl mig tills jag får träffa dig Kärleken. Mammas fina du.

För övrigt tänkte jag på de där att jag fick mage så himla snabbt. Egentligen hade jag kvar samma mage i många många veckor. Men nu börjar den ändras ganska rejält. OH nu sparka bebsien på nått ömt.. pussegull!

Här är preggo magen i vecka 12!

 GRAVIDMONSTRET! Det är ett av alla mina smeknamn min kära sambo gett mig nu för tiden. Det hemskaste!!! Nog förstår jag min stackars älskling när jag gråter oavbrutet för att han sitter vid datorn en stund för länge o jag känner mig löjligt övergiven o bortglömd. Eller när jag lägger mig på golvet o gråter och skriker att han är världens sämsta pojkvän för att han inte köpt den mat jag ville ha precis då. Stackarn…jag skäms. Kastat en o annan sak efter honom också när han vänt mig ryggen för han tycker jag är löjlig som gråter för att han inte vill titta på tv med mig.  När det helt plötsligt gått över och jag torkar tårarna skrattar vi oftast åt det. Hur löjlig jag varit.. men inte alltid. Snyft jag vill inte vara gravidmonstret mer….

Andra smeknamn jag fått av hjärtat:

BALLONGMAGEN

BAJSAREN ( kan väll inte rå för att jag plötsligt måste springa på toa flera gånger om dagen)

PRUTTAREN (well låt oss säga att detta namn har jag gjort mig förtjänt av)

FLODHÄSTEN (gulligaste flodhästen han någonsin hade sett) efter att jag blev sur o kände mig tjock o ful.

BARNINKAPSLAREN

osv osv…

Jag tänkte lite på det här innan man visste att man var ett preggo.  Jag började ju misstänka det med en gång eftersom jag precis tagit ut min p-stav men fy helvete ja höll ju på o dö!!!!!! Varma illamåendes känslor sköljde över min kropp . O jag tjöt. Det första utbrottet jag fick var när min mamma inte ville vara med o spela kort med resten av familjen. Jag total bröt ihop o slängde mig i sängen o stor tjöt. Ja skrek på mamma. Jag kände mig lämnad o allt var förjävligt. Efter en stund satte jag mig upp o undra vad som hänt. Mamma stirrade på mig o trodde ja hade blivit galen. Efter de forsatte utbrotten. Ja tror jag grät varje dag.. Min älskling brydde sig  inte om mig..han såg mig inte längre han tyckte säkert ja va skit ful med. Jag var säker på min sak! Haha jag åkte in till akuten för jag var säker på att jag hade fått blodförgiftning  efter jag trampat på en trasig tallrik i köket. Jag mådde ju så dåligt..de MÅSTE va blodförgiftning åh gud nu var  jag döds sjuk! Läkarna skrattade åt det lilla såret på foten. Kunde jag vara gravid!! Åh kunde jag det? självklart köpte jag ett test o de pirrade i hela kroppen när jag skulle testa mig. Jag kissade på stickan. Jag la den prydligt ifrån mig. Jag kollade inte. Mitt hjärta dunkade. Jag dog om det var negativt. Nu när jag verkligen ville! Nu när alla trodde jag var gravid. Jag tjuvtittade och jag dog. Där var det!! Testet var negativt. Jag kände mig tom.. jag var ju så säker! Jag la mig i sängen o grät. Efter det ville jag inte höra talas om nånting som hade med graviditet att göra.

Självklart fortsatte mitt dåliga mående o jag började sakta få tillbaka hoppet att jag var gravid endå. Att jag var för ivrig på att testa mig. Så helt plötsligt en dag när jag var på besök hos familjen med min Älskling vaknade jag med världens ballong mage. vafan äre här?? Va tjock jag hade blivit! Det hände på bara en natt. Alla påpekade att jag var gravid men jag slog ifrån mig det av rädsla att bli besviken igen. Men jag speglade mig hela tiden i smyg o kände varma kärleks känslor. När jag kollade mig i spegeln var det en riktig kvinna som tittade tillbaka på mig tyckte jag.  Oj vad jag kände mig annorlunda helt plötsligt. Så den 22 augusti på min brors födelsedag testade jag mig igen. Jag var så nervös. Men där var det. Det var starkt positivt. Jag skulle bli mamma!!!!!!! Jag skrek av lycka.

Den första juli bestämde jag mig. Nu skulle p-staven ut!! Jag hade haft p-stav i ca 5 år sammanlagt. Ni vet ju tjejer som vart i den situationen när den biologiska klockan alarmar. Finns inget annat i hela världen man vill ha mer än en liten bebis. NU ÄR DET DAX!!! ”ÄLSKLING HELA KROPPEN SKRIKER JA VILL HA BARN NUUUUU” tjata ja  på min kille. Att han sa ” Ja om ett år gumman, då blir de lagom” de hörde jag inte ens. Ja började följa bebis och förlossnings program. Kollade webtv, gick igenom varenda avsnitt av unga mödrar….avsnitt efter avsnitt. Sen tjöt ja för jag kände mig så ensam o ingen förstod min längtan. Så beställde jag tid o den första juli satt jag där med ett sår i min arm där min p-stav hade suttit. Något senare i Juli månad vart jag alltså gravid med lilla kärlekssjälen som nu ligger o jäser i min mage. Tack gode gud för denna gåva. Jag kommer aldrig sluta känna detta oändliga lyckorus. <3

Innan jag var ett preggo!

 Här är skattbebisen bara 17 veckor gammal.