Arkiv för november, 2011
Vinnaren av fmsändaren
Hjälp
Olivia har sovit i min famn i över en timme hos mormor. Min urinblåsa är gigantisk just nu. Får inte röra mig för då vaknar hon. Hennes mage ligger precis över blåsan.
Tänk även på att jag är gravid.
Aj
Plock och rens
Imorse när jag skulle klä Olivia, var det helt plötsligt inte så lätt. De flesta bodysarna satt tajt och hon såg ut som en jätte med för små kläder.
Jag fick helt enkelt köra en utrensning ur garderoben och helt plötsligt står vi här med 4 bodys i storlek 80. 1 par kalasbyxor, byxor finns iallafall och någon klänning.
Vad sjutton hände?
Har hon växt 2 cm under natten eller?
Idag blir det stan efter babyrytmiken och inköp av kalasbyxor. Det är ett måste att ha i garderoben. Hoppas det är rea någonstans.
Får gå igenom alla rabattkuponger jag har, sparar alla i en burk och letar fram om det finns något välbehövligt när jag ska handla. Skitbra. Jag gillar att spara pengar.
Vi får hoppas att Olivia får en del kläder i 1 års present och julklapp. Hon får ju iallafall lite kläder av sin farsgubbe och sin morsgumma.
Sweet lord.
Woho
Igår gick jag och nattade Olivia vid 20. Det tog inte mindre än 54 minuter att söva henne. Jag har aldrig sett en unge röra sig så mycket som Olivia gör när hon ska nattas. Armarna och benen lyfter hon upp och ned upp och ned fort fort fort, samtidigt som hon pratar, kastar iväg nappen och brummar och har sig.
Alltså man kan inte låta bli att skratta för det ser för kväsigt ut.
Så kan hon alltså hålla på i upp till 40 minuter. Hon lyfter upp hela underkroppen och slår ner fötterna jättehårt i madrassen. 20 gånger i rad. Hon förbränner lätt 500 kalorier bara där. I tell you. Jag skulle aldrig orka hålla på som hon gör. Inte ens fem i rad.
Resten av natten har hon sovit. Hon har inte vaknat en enda gång. Utan Alvedon dessutom. Det händer ju liksom aldrig!
Men jag klagar inte.. Det får gärna bli en vana.
Idag blir det lite tapetsering i sovrum och lister där. Jag och Olivia ska ner på stan och kika på lite julklappar och så på babyrytmik förstås.
Godmorgon allihopa.
Fy fan vad gött
Störst av allt är kärleken
Oj vilken dag
Efter sångstund/lek/fotografering på Herrhagskyrkan drog vi hem och drog i oss lunch och gjorde storkok med köttfärsgryta åt Olivia. Vid 13 kom mormor och käkade och vi drog sedan vidare mot ICA Maxi och lite handling.
Jag fick ett glatt besked idag från Försäkringskassan att jag får sjukpenning imorgon. De meddelade när jag ringde att jag kanske inte skulle få något då jag inte ringde och sjukanmälde mig samma dag, men jihooo säger jag.
Dessutom skickade jag in guld till Guldbrev.se (som jag buzzar om dessutom denna månad) igår och idag fick jag svar att jag får pengar för det insatt på mitt konto imorgon! Alltså hallihallå.. Ibland ska man ha tur när man har en tajt månad. Fy vad skönt detta kändes vill jag lova!
Väl hemma var det matdags igen och nu ligger hon och sover.
Mitt i allt detta har Andy satt upp alla lister i köket och tapetserat förstörd tapet i hallen.
Nu är han iväg och tränar och jag sitter och vilar medan jag hjälper min brorsdotter med en sak (hemligt). Vid 19 ska jag iväg på möte med föreningen om nya sopsorteringen vi drar igång med i början av december.
PUST.
Har jag glömt något?
Fick dessutom häromdagen en värdecheck på Polarn på 60 kr. Idag kom det en ny på 73 kr och de meddelade att den på 60 kr var felaktig, men jag får självklart använda den ändå.
Man tackar!
Det kommer välbehövligt till pass då Oliven har dragit iväg i storlek och nästan samtliga kläder i strl 74 är för smått.
Några frågor på det? Inte.. tack för mig så länge
.
Korttagning
Imorse gick vi iväg till öppna förskolan. Stängt stod det på skylten. Gick istället till herrhagskyrkans öppna förskola.
Här var det sångstund på tisdagar och just idag kom det en fotograf och tog kort.
Olivia var inte uppklädd, men vi passade på ändå. Så om en vecka kommer det kort hit:)). Mysigt.
Här kostar fikat tio kronor och då fick man massor! Olika bröd och pålägg och frukt. Helt kanon. Jag är apmätt nu.
Olivia leker och jag ångrar sista mackan.
En konstant oro
är vårt beräknade förlossningsdatum. Jag har fortfarande inte förstått att vi är där igen. Jag får nästan lite dåligt samvete över att jag inte går igenom samma sak som med Olivia.
Men med Olivia var jag även orolig konstant. Jag kunde inte förmå mig själv att slappna av då och njuta av graviditeten. Emellanåt kanske. Men jag var orolig för allt. Först fram till vecka 12 var man ju orolig för att få missfall, men efter vecka 12 var man ju orolig för att fostret skulle dö ändå. Det kan ju hända så mycket under en graviditet och ju längre tiden gick desto mer orolig var jag för att inte skulle träffa det lilla knyttet som befann sig i magen.
All denna oro jag hade då har jag inte än idag. Peppar peppar. Men det kanske hör ihop med att jag inte riktigt förstått att jag är gravid. Man går här och dagarna rullar på. Vi renoverar det sista nu och Olivia härjar och kryper för fullt så det är inte en lugn stund. Plus att det är jul snart.
På gott och ont att man inte känner samma sak. Kanske kommer jag att kunna njuta mer av den här graviditeten än när jag väntade Olivia. Jag var så nervös att något skulle gå fel, så jag hann inte direkt njuta. Det kan jag ångra. Visst njöt jag emellanåt och tyckte det var mysigt, men jag ville bara att tiden skulle gå.
Jag hoppas att jag kommer att kunna njuta av denna kommande mage. Fast jag tror att med tiden ju mer växande det blir, ju mer man känner, ju mer kommer jag bli nervös. Jag är ju skitspänd på att se vad det är för knyte i magen den här gången med.
Var ni oroliga under graviditeten?

















