En amningskudde är ju en helt fantastisk uppfinning. Helt suverän på användbarheten.
Man kan amma med den. Den fungerar som sitt stöd på golvet.

En kramkudde när man behöver.

Tänk om man vetat om denna uppfinning alla trasiga och ångestfyllda bakissöndagar. Vad mycket det hade hjälpt. När ångesten kom och man ville krypa ur skinnet, kryper man bara in i sin lilla amningskudde och får en kram.
Fan perfekt ju.

Man kunde tro att vid det här laget borde jag vara någon expert på amning, jag har ju ändå ammat 15 månader totalt utspritt på två år men ändå…
Men så är det inte.
När jag ska amma om nätterna och lägger Petter intill och jag märker att han inte hamnar helt korrekt , så istället för att böka med honom så han börjar skrika liksom kröker jag ryggen på något märkligt sätt.
Så där ligger jag och ammar likt en ostbåge och Petter är nöjd.
Varje morgon vaknar jag med ryggvärk och tänker att inatt ska jag bli bättre, men jag ändrar mig såklart inte.

Så nu har jag amningsrygg, candy crushhandleder och funderar på om man kan få tvättbräda av att tvätta många maskiner.

Hoppas

Godmorgon

Det är sån skillnad på Petter och Olivia när det gäller amning. Petter likes it… he LIKES it. Han äter gröt, visst, men efter en stund ja då gnälls det och när jag lägger honom vid bröstet drar han en djup suck och suger fast som en igel.

Olivia ville själv sluta vid 8 månader, skitbra! Jag gissar på att Petter inte kommer vara av den uppfattningen. Han gillar´t, GILLAR´T. Han suger och gnager och så suger lite till och ler nöjt när han tittar på mig liggandes i famnen.
Han äter gröt 17-18, ammar ca 19-20, ammar igen 22 och sen vid ca 03-tiden och sen vid 06. Dagtid ammas han efter grötmål 10 och efter smakportionlunch 13-14.

Han gillar inte nappflaska, han tar inte ersättning, ibland inte ens gröt. Han vill ha bröst den rackarn. Han blir skitsur vissa luncher när jag vill truga i honom lite puré.

VAD ÄR DET FÖR SKIT tycks han skrika åt mig. BRÖÖÖÖÖST

och det får han ju. Men tuttarna börjar bli långa.
Hur långa de ska vara, det vet bara Petter. Han verkar dra ut på det..

Men när vi slutar amma (gissar på runt 10 årsåldern?) kommer jag kunna vira mina bröst likt en tvångströja runt kroppen. Snyggt? Inte värst. Bra att ha? Mja..
Kommer ju kunna snurra fort med de volangerna runt midjan iallafall.

Stackars stackars mina mils långa bröst.

När man tittar sig i spegeln EFTER köparen gått ut genom dörren.
Hon måste trott jag hade något att dölja, då jag visade läckande information .

Varken när jag var gravid med Olivia eller Petter så fick jag några cravings. Och var det ngt jag blev extra sugen på käkade jag det likt sällan skådad överkonsumtion så jag mådde illa och inte ville ha det mer.

Men

Så hände något.
Jag började amma och bara de små barnen var där med sina sugklocksmunnar blev jag sugen på cocacola.

Whats up med det?
Är det någon ny reklam eller sponsring jag inte fått reda på?
Varför har mina bröstmjölkslökar en direktkoppling till cocacola company?

Det blir dyrt jue.

Sponsring tack.
Jag har ju liksom inte valt det själv.

Vi håller ju successivt på att byta ut vissa amningsmål mot mat/gröt. Snart ska han väl bara äta gröt eller välling på kvällen och inte ammas efteråt och till lunch är det smakportioner fortfarande.

Jag funderar mycket på det här med amning. Hur länge jag ska fortsätta med det. Jag vill absolut inte amma för länge. För länge är ju en definitionsfråga såklart och för mig är för länge när Petter börjar gå.
Olivia ammade jag i 8 månader, sen ville hon sluta själv. Hon var nöjd så. Asbra. Jag slapp vänja henne av med bröstet, hon var inte intresserad längre.
Petter däremot känns annorlunda.

Han fick t.ex. gröt igår kväll och gnällde så han gnällde efteråt. Suckade djupt när han äntligen fick amma igen. Han känns mer tuttig än vad Olivia var.

Men jag tycker 8 månader är lagom. Det känns okej för mig. Alltså typ 2 månader kvar, lite drygt.

Hur gick era funderingar och hur länge ammade ni?
Om ni har fler barn, var det olika? 

Vägde mig hos mamma när jag och Petter kom hit. Vågen stannade på 60 kg. Så lite har jag nog inte vägt sedan jag var under 30 år.
Nu vill jag inte gå ned mer, men man styr ju inte över hur många kilon som amningen suger ut ur en.

Här hos mamma ska jag och Petter sova kvar inatt. Även Andy är sjuk hemma och vi orkar inte med två gnällspikar, så vi drog.

Vi drog förresten på husvisning. Det var vad vi gjorde.

Mmm jag kan bo där. 99 kvm av precis lagom.
Tyvärr allt för mkt folk som sa samma sak.

Nu blir det choklad och nötter.
Ikväll är det Allt faller igen. Det gillade jag.

I fyra dagar nu har vi bytt ut kvällsmålet (kl 19) mot en hel portion gröt och amning efteråt om han vill.
Resultat?
Pöjken sover faktiskt bättre. Hans ramaskrin har inte skett.
Han har ätit vid 22 igen, liksom för att bunkra upp innan natten och har sen somnat efteråt (förutom igår då Andy sövde honom vid 20 och det genererade i att han inte ville sova förrän vid tolvslaget. Grr don’t mess with My rutins papa!).

Vi har även sträckt ut hans magsäck och låter honom bli så hungrig så han gallskriker.
Så nu går det tre ibland fyra timmar mellan puppningarna (praise the lord)!
Så än så länge beröm godkänt!
Men fan… Känns som man jinxar.. Men ibland ska man ju leva lite farligt.

Hemkommen efter 6 mån kontroll hos BVC där de konstaterade att han har en bra viktuppgång trots Rs-viruset som härjat i hans kropp. Å tror jag det, så mkt jag är utsugen!
Vikt 8445 gram (grattis till Andy som gissade på 8442 gram. Vi brukar tävla nämligen)
Längd 66,5 cm

Känns lite kort, då hans kropp känns som en meter som han ålar sig och slänger sig.

När jag tog upp hans beteende om nätterna stod både läkaren och barnmorskan som frågetecken. Det hade de inte hört, men rekommendationen var att byta ut kvällsmålet mot gröt och sen amma. Ingen smakportion utan ett helt mål.
Så det kör vi med idag.
Det kunde ta ett par dagar innan han vande sig.
Men jag är villig att testa allt. ALLT!

Vi skulle även dryga ut måltiderna på dagen, för som det är nu hinner han inte bli ordentligt hungrig.
Så nu jäklar ska ungen få känna på hunger minsann.

Härligt det ska bli med skrik.

Det var länge sen