Inlägg under ‘Graviditet’
Bröllop
Skrivet av mizzdolcevita den 09/5/12 - 7:25
Ja, nu är det länge sedan jag bloggade sist. Inte haft ork, eller så har jag glömt.. Kanske inte så konstigt kanske i och för sig..
Fick brev för lite sen att Julius ligger i jorden nu. Skönt att veta. Nu får han lugn och ro, min lilla bebis.. <3
Har det lite jobbigt just nu med allt som har med graviditet att göra. Har en i min närhet som blev gravid ungefär samtidigt som Julle dog i magen, så är fruktansvärt jobbigt/hemskt att både träffa och tänka på denna person.. Dragit mig undan varje gång. Har mycket tankar, inte rättvisa, inte snälla, men även omtänksamma… Vill inte känna på detta viset. :(
Ca 34 dagar till beräknad förlossning :( Och inte fan är min mage stor… (eller ja, det tåls ju att diskuteras i och för sig) men jag vill vara höggravid nu! jag vill ha MIN LEVANDE bebis om en månad :( Livet är så förbannat orättvist….
Nej, ska lämna det där ämnet nu och prata om bröllopet. Jag friade ju till J, som sa ja :) Så nu den 26 maj Pingstafton så gifter vi oss :D Vi ville göra nåt ordentligt för försäkringspengarna efter Julius, så kändes som om detta var enda alternativet. :) vem vet om man nånsin skulle gifta sig annars? I alla fall så är nääästan allt planerat och färdigt, bara småsaker kvar. Fast det mest jobbigaste är väl attvi inte kommit på någon underhållnig ännu.. slängt ihop ett quiz, men hur länge räcker det liksom? :/
Nej, bara att fortsätta att fundera! Ha en trevlig dag allihopa! :)
Mvh MizzDolcevita
Publicerad i Graviditet | Inga kommentarer
Återbesök
Skrivet av mizzdolcevita den 19/3/12 - 8:25
jaha, har inte bloggat här på ett tag. Inte orkat helt enkelt. Har hänt en hel del i alla fall. Julius är (förhoppningsvis) kremerad nu vid detta laget. Har varit i kontakt med Fonus i Kalmar, och de skulle sköta det hela.
Var uppe och hämtade en hel del möbler och saker efter mormor, skönt att det inte hamnade på röda korset. Skönt att träffa morbror Kenneth med.
Sen har vi pratat om att göra nåt bra med försäkringspengarna med, så har köpt en dusch, dammsugare, torktumlare och är på gång att sätta in värmepump med. Sen, och förmodligen det bästa, vi ska gifta oss! Så vi slipper detta med faderskapstest nästa gång vi får en bebis..
Ska på återbesök på spec.mvc idag på sjukhuset i kalmar.. vill inte :( usch…
Ne, får stänga av nu, för det har börjat åska och hagla/regna…
bybye
//Mizzdolcevita
Publicerad i Graviditet | Inga kommentarer
Åter till vardagen
Skrivet av mizzdolcevita den 01/3/12 - 15:09
Jaha, då har de 10 dagarna gått som J fått vara ledig i samband med förlossningen, och dags för honom att återgå till vardagen. Var inte roligt för honom att gå upp i morse.. Han ville ju inte alls jobba, utan stanna hemma med mig.. Men tyvärr måste ju allt återgå till det normala igen. Eller ja, normala och normala.. Inget kommer att bli normalt igen efter allt som har hänt.
Har hänt en hel del sen sist jag skrev. Var i alla fall upp till Västervik igen samma dag som bouppteckningen. Just för att hämta lite saker utav mormors grejer innan min biologiska mamma kom, för då visste vi allihopa att hon skulle rensa stället och sen sälja skiten för sitt jävla missbruk. Så åkte som sagt upp, och plockade in lite grejer i bilen, den blev full! haha. Sen åkte vi hem och det var dags för mobror Kenneth att åka iväg till banken och sen fonus för bouppteckningen. Blev inte alls nåt tumult när det gäller testamentet, och “mamma” ville knappt ha nåt ifrån lägenheten heller :/ Hon menade på att det inte fanns nåt “av värde”, inte ens affektionsvärde! Vilket sårade min morbror väldigt mycket, och mig med. Så mycket tyckte hon alltså att hennes egen mor var värd!! I alla fall så åkte vi tillbaka upp sen på söndagen (bouppteckningen var på fredagen) med hästtransporten, för att hämta lite möbler.. Tog inte jag det så skullle det ju ändå gå till Röda korset, och det kändes sååå fel att alla hennes saker skulle hamna där. Så fick med oss två vitrinskåp och ett ekskåp till köket bla. Sen en hel del småpinaler med, så både bil och släp blev fullt. Skönt att ändå få med sig så pass mkt hem.
Måndagen var vi iväg till Kalmar sjukhus igen för att tala med kuratorn. Vilket var skönt. Pratade ju om förlossningen, tankar och funderingar osv. Men var ändå skönt att ventilera sig lite med någon som jobbar med såna här situationer. Hon var ju där för oss. Inte riktigt samma sak som att prata med sin familj, vänner osv.. Så har även pratat lite om framtiden, och som jag sa till kuratorn; längtan till ett barn blir ju inte direkt mindre! Och gå inte att “ersätta” lilla Julle heller, bara det att vi vill ha ett barn att älska här hos oss, som lever. En bit av mig och J. Har väntat med att ringa Fonus med, så måste ta tag i det med nu. Så vår lilla pojke får hamna i jorden och få lite ro. Och för oss med.. Vill få allt gjort nu.. Att planera allting är en riktig börda och sorg i sig :(
Sen igår hade vi ju skottdagen! Har pratat lite löst om bröllop och giftermål, med tanke på försäkringspengar som kommer att komma. Men först och främst ska de gå till de frusna embryorna som vi har liggande uppe i Linköping. Men i alla fall, så friade JAG igår!! :) haha. Var ett plötsligt infall, men som kändes så rätt. Finns ingen annan kille för mig <3 Visste ju att han skulle svara ja, men var ändå lite nervöst. I allafall så blev det ju som jag trodde, han sa JA!! hihi.
Fick hem vår duschkabin som vi har längtat efter så länge, igår med. Och det var såå skönt! satte ihop det mesta igår (vilket tog en evighet, då den var mkt krånglig och med dum monteringsanvisning) så kanskse att det blir klart ikväll! Hoppas på det då jag behöver duscha ;) haha.
Längtar så dant efter att få rida ut i skogen med Sally nu, och ska försöka få med mig Linda och Movie nästa helg. Avslaget är i princip borta nu, så borde inte vara någon fara :) Kommer få ta det lite lugnt i början ändå, eftersom både jag och hästen är otränade båda två.. Men läääängtar efter att få sitta i sadeln nu…
Nehe, nu är det dags att summera, måste snart åka och hämta J på jobbet!
Hoppas alla har en skönt vårdag i solen!
Kram MizzDolcevita
Publicerad i Föräldraskap, Graviditet | Inga kommentarer
Bouppteckning och begravning..
Skrivet av mizzdolcevita den 22/2/12 - 20:08
som rubriken lyder, så är det mormors bouppteckning på fredag, och min morbror ringde förut och frågade ifall vi skulle komma upp. Efter allt som hänt sen förra veckan så känns det inte som om man vill träffa så mkt männisor, men samtidigt så kommer de saker som min morbror inte vill ha/kan ta med sig upp till Uppsala igen, att lämnas till röda korset.. Känner lite press på mig att åka. Vill inte att det mesta sakerna hamnar där, har ju inte så mkt saker efter mormor så borde väl egentligen åka. vi får se..
Håller även (som rubriken lyder) på och planerar begravningen för våran son Julius med. Eller ja, vi har i alla fall bestämt vart han ska vara nånstans, vem som ska sköta transporten från bårhuset på sjukhuset till krematoriet, och vad som ska ligga i kistan osv.. Känner ju att vi vill vara med vid jordfästning osv med.. Anledningen till kremering är att jag avskyr tanken på att de trycker sönder kistan i samband med att de lägger ner kistan i graven och sen ska täcka över den med jord. Känns så hemskt med tanken på att de som ligger i blir mosade av en traktorskopa :( Så det alternativet finns inte…
I övrigt så ska vi träffa kuratorn på sjukhuset på måndag. Tycker tiden har gått såå fort. Imorgon är en vecka sen förlossningen. Är jobbigt att överhuhvud taget tänka på det. önskar att det gick att vrida tillbaka klockan och ställa allt till rätta. Vill ha min son i magen, vill att han är frisk och att han inte ska komma ut förrens i juni!! Livet är så jävla orättvist. Är så förbannat trött på all jävla otur som hela tiden drabbar oss. Räcker det inte med alla de dödsfall som skett? Räcker det inte att jag fick gå på mormors begravning fredagen innan beskedet på måndagen?! Att vi fått kämpa så förbannat för denna graviditet i 4 jävla år?! Att första IVF:en gick åt helvete,och att det är mindre chand till att lyckas med frysta embryon? Är så jäkla bitter så det finns inte.. Vill bara lägga mig ner under täcket och inte vakna mer.. :( suck…
Det enda ljusa i all denna jävla sorg, är att vi kommit varandra ännu tätare, jag och J. Känner just nu en sån ömhet för honom som jag aldrig kännt av innan.. Att se honom bry sig så mycket innan, under och efter förlossningen. Att se hans ömhet i ögonen, hans längtan efter att äntligen få bli pappa, hans enorma sorg…. Och samtidigt hans enorma kärlek till mig… Vet inte vad jag gjort för att förtjäna denna enorma kärlek! Jag kan ju inte ens ge honom ett levande barn.. Som det kanske märks, så kommer de mörka sidorna fram.. känner mig ingenting värd, trivs inte med mig själv och som om han förtjänar nåt bättre… Nej, ska försöka ta och gaska upp mig lite nu och skjuta alla negativa tankar åt sidan en stund. Inte så lätt alla gånger..
Jag vet bara att jag älskar honom över allt annat på denna jord!!
Tack älskling för att du stöttar och älskar mig så som du gör!! <3
//MizzDolcevita
Publicerad i Graviditet | Inga kommentarer
Förlossningen
Skrivet av mizzdolcevita den 18/2/12 - 20:05
Kom hem igår igen från sjukhuset. Alla har tagit väl hand om oss, och meningen var att allt skulle bli så smärtfritt som möjligt. Fick första tabletterna 10:20 och låg sen stilla en timme så de fick verka. Gick sen upp på tos för att kissa, och fick därefter lite ont i magen. Barnmorskan frågade om de skulle förbereda förlossningsrummet för epiduralen, och ja det ville jag ju. Dock så tog det lite tid att flytta alla på förlossningsavdelningen längre ner i korridoren och få rummet ledigt. Förlossningsläkaren kom in i rummet med en portabel lustgas, och det både smakade och luktade apa! Sen gick allting väldigt fort. Från att de började rulla mig ifrån gyn-avdelningen och in på förlossningen så fick jag såna riktigt starka förlossningsvärkar att jag blev hysterisk. Fick panik. Har aldrig i hela mitt liv kännt en sån smärta! Hyperventilerade och försökte få i mig så mkt lustgas som möjligt (tappade nu tidsuppfattningen) Värkarna kom med ca 5 sekunder emellann så hann inte ens med att samla kraft. Fick kämpa mig igenom x antal värkar innan narkosläkaren kom in i rummet, och tog tid innan de fick sprutor osv redo. Sen tvättade de ryggen och la bedövningen (som för övrigt brände som eld när den spred sig i ryggen). Därefter sa de att jag skulle sitta helt still, så vågade knappt andas.. Och att de hann sätta in epiduralen mellan de täta värkarna, är ett helt mysterium för mig.. Men gud så skönt det var att smärtan försvann! Kroppstemperaturen sjönk, så frös som en galning, samtidigt som jag fick såna värmeutslag som inte var små :/ I alla fall så kunde vi nu slappna av lite och bara vänta.. Epiduralen las när jag var öppen 1cm. Trodde att det skulle varit mer eftersom värkarna kom så fort. När jag var öppen 3-4cm kunde barnmorskan känna fostersäcken hänga ner lite, och bara en stund senare skulle de känna igen, men var då kissnödig och fick hjälp till toan, där jag födde ut vårt lilla barn i ett bäcken.. Det sa bara slöörp så åkte allt ut (väldigt märklig känsla) och all smärta försvann.. (Hade börjat få lite ont en stund tidigare och det tryckte på) Fick sen hjälp tillbaka till sängen, och de tog omhand om allt som låg i bäckenet. Allt var helt och hade fött ut alltig kontakt. De skar upp fostersäcken på min begäran, eftersom vi ville sa den lille och se könet. Moderkakan var hel och fin, så de trodde allt kommit ut.
Allt som allt från att jag fick första tablettena, tills att lillen var född så tod det 6,5 timme. Så det gick väldigt fort.. Klockan 17:55 föddes våran son, som var 24cm lång och vägde 223gram. Vi kunde se på en gång att han hade väldigt mycket missbildningar, och på sätt och vis var det skönt att se. Att det var nåt som inte vi kunde rå över. Han undersöktes och skulle obduceras dagen efter, efter mer information om varför han dog i min mage. Svaren kommer att ta flera veckor att få svar på. Efter att jag fått ut allt ville inte livmodern dra ihop sig, kom en hel del blod.. Så fick medicin i droppet, och herregud vilken huvudvärk jag fick! Men den hjälpte i alla fall.
Efter att förlossningsläkaren tittat på honom så fick vi tillbaka honom. Massa foton togs, och sen la de honom i en fin korg med spets, la i våra gosedjur som ska följa honom, och tände ett ljus. Efter det fick vi ligga där inne själva med vår lilla son. Efter ett tag var det dags för mig att duscha sa de.. Men jag var så yr och lite illamående så jag hade egentligen inte alls nån lust att resa mig upp (fick problem med yrsel och illamående efter födseln, så trodde det var problem med blodtrycket, var tydligen likblek) I alla fall fick jag hjälp in i duschen och man kände sig faktiskt piggare efter det.. Sen fick vi åka tillbaka till vårt rum på gyn. Somnade inte förrns runt tolv, ett på natten.. Eftervärkarna hade jag inte kännt nåt av pga EDA:n, men 04:50 på morgonen hade jag ont efter jag varit på toa så fick 2 panodil och en pronaxen, vilket hjälpte, skönt! Sen dagen efter fick vi åka hem efter vi pratat med kuratorn och läkaren. Kändes så konstigt att lämna sjukhuset och lämna vår son där. Vi ville inte. Allt blev så slutgiltigt. Känns fortfarande förfärligt. Allt är jättejobbigt. Vi fick i alla fall uppklarat ang våran gravtid, var inte alls vecka 21, utan vi var på 23+0. Vi hade fått ett barn, inte ett foster. Vi FÅR kalla oss föräldrar, ängelförälder. Vår son kommer få ett registrerat namn och personnummer och har rätt till begravning. så mitt i all bedrövelse är det skönt att kunna säga att vi fått barn, att vi är föräldrar och att han blir registrerad som vår! Han heter Julius, efter min avlidna pappa. Namnet känns så rätt.
Just nu känns allt så tomt. Alla drömmar och planering är borta.. Gillar inte att ha ont i magen och ryggen, vill inte blöda.. Vill inte önska detta ens till min värsta fiende, och jag ber till gud att alla ni som nu är gravida slipper gå igenom vad jag och min fästman fått gå igenom. Livet är så förbannat grymt och orättvist!
Jag vill verkligen säga tack till alla er som har peppat mig i graviditeten, och som tänkte på oss i torsdags, det är skönt att veta att folk bryr sig! En stooor eloge till Er <3
//MizzDolcevita
Jag efter förlossningen.. Vår älskade son Julius ligger i den fina korgen<3 R.I.P älskade gubben! Mamma och pappa älskar dig!
Publicerad i Graviditet | 2 kommentarer
Bebisen död…
Skrivet av mizzdolcevita den 13/2/12 - 19:50
ja vad säger man? :( Bebisens hjärta har slutat slå helt enkelt..
Ska tillbaka imorgon och dubbelkolla. Prata med kuratorn.. Kanske se avdelningen förlossningen kommer ske på.
Sen på torsdag kommer vi att bli inlagda på sjukhuset för att bli igångsatta. Kommer få slidtabletter som vidgar livmodeerhalsen och startar värkarbetet. Sen får jag föda ut vårt döda, efterlängtade och älskade barn. Vi som kämpat sååå för att bli gravida. Och så sker detta. Det är GRYMT!! Är fortfarande i chock. Kan inte fatta vad som hänt. Imorse var vi lyckligt ovetande. Nu har hela världen rasat samman.. Allt man planerat, längtat efter osv.. Bara en dröm… suck..
Kommer inte orka blogga på nån vecka nu. Kommer bli för jobbigt. Kanske senare..
Detta som hänt idag vill jag inte ens önska min absolut värsta fiende! Men jag är stark, jag klarar nog detta med.. Finns inte så mkt annat att välja på. Har ännu inte brytit ihop.Men det kommer.. Förmodligen när jag är “tom”… Kanske tidigare.. Har inte kunat gråta idag. Är likgiltig. Bedövad. Allt är som en dimma, fastän jag själv är lugn..
Jag är inte redo att föda, jag vill föda i juni. Jag vill föda ett levande barn. Tack så mycket ni högre makter som BARA sätter käppar i hjulen på oss. Det räcker nu!! Varit alldeles ör mkt nu.. Är vi inte värda att få vara lyckliga? Varje gång vi låtit oss bli det, så kommer bakslaget.. Jag orkar inte mer…
Publicerad i Graviditet | Inga kommentarer
Först dödsfallet och nu detta :(
Skrivet av mizzdolcevita den 03/2/12 - 15:31
Var på RUL igår, och mitt BF-datum blev flyttat till den 28/6 istället för den 13:e.. Läkaren reagerade dessutom på att fostervattnet låg lite åt det “lilla hållet” så ska tillbaka på kontroll igen om 1,5 vecka den 13:e.. Blir lite orolig efter att man googlat om det på nätet med dålig moderkaka och dåliga nurar/lungor hos bebisen.. Så sitter nu här orolig för att nåt ska vara fel, och vi tvingas avbryta graviditeten :cry: Behöver dock inte vara nåt fel alls som läkaren sa, han vill dock kolla upp det igen om 1,5 vecka… suck.. Till råga på allt har jag nyligen förlorat min mormor (som jag inte alls visste var sjuk) och en envis och hemsk förylning, som jag MÅSTE använda nässpray för… Mår alltså inge vidare just nu…
Ska snart ge oss ut i kylan och åka ner till hästen. Måste kolla till henne och kanske byta täcke med.. Måste köpa mer nässpray oxå för den delen…
Kram
Publicerad i Graviditet | Inga kommentarer
Förkyld
Skrivet av mizzdolcevita den 28/1/12 - 21:21
Har ju haft en förjävlig graviditetsnästäppa i typ 2 månader, och nu till råga på allt fått en j*vla förkylning med :( Snoken rinner och är täppt.. Tur att det finns nässpray! Vet ju dock att man inte ska använda det mer än 10 dagar i sträck, men vad f*n gör man när det är ens enda räddning?? suck.. Önskar man kunde slippa ifrån denna jobbiga täppa, som driver en till vansinne. Vakna varenda natt med torr mun och läppar eller av att näsan är igenkorkad och inte ens går att snyta ur, för det finns inget att snyta ut!!! Och bara tanken på att detta säkerligen kommer att hålla i sig tills bebis är född är bara deprimerande… Är ju bara i vecka 21, så är ju liksom typ 20 veckor kvar :(
Förutom täppan, så har vi varit och handlat på willys i Hultsfred, ätit middag hos mamma (som lillebror så vänligt ställt sig och gjort) gott gott! Efter det en tur ner till hästen och kolla till täcket och sen hem och elda.. Sen har dagen inte innehållit så mkt mer avancerat… Suttit och snorat i soffan typ ;)
Nehe, dags att snyta sig och gästa toaletten lite. Blåsan säger sitt igen ;) Ha en fortsatt trevlig kväll alla!
Kram kram
Publicerad i Graviditet | Inga kommentarer
Fredag
Skrivet av mizzdolcevita den 27/1/12 - 11:54
Jaha, då var det fredag igen. Förra helgen slutade ju tråkigt, med morbrors samtal ang. mormor. Hoppas verkligen på att denna helgen får ett lyckligt slut.. suck. Sitter just nu och funderar på vad sjutton man ska hitta på, förutom att åka till Hultsfred och handla på Willys. Tycker numera att alla dagar och alla helger är lika tråkiga :( Men man får väl skylla sig själv som bosätter sig i en liten håla som denna… Längtar tillbaka ner till Kalmar som f*n.. Men det lär ju aldrig hända att man flyttar tillbaka.. Skulle aldrig lämna mamma här uppe helt ensam, verkar ibland som om det bara är jag som tänker på henne :( Jaja, jag kommer då aldrig att lämna hennes sida, det är en sak som är säker!
Är dags för Rutinultraljudet nästa vecka ju.. Är smått orolig och nervös.. Känner mig lika ogravid som vanligt. Glömmer till och med bort det. :/ Önskar den lill* kunde börja sparka ordentligt eller göra nåt väsen för sig, känner ju inte ens några jävla buffar som alla andra i samma veckor eller ännu tidigare talar om.. Hade jag inte sett det lilla pyret på ultraljud så skulle jag absolut inte tro att jag var gravid. Förstår verkligen de personerna som inte märker att de är gravida förrens de sitter med ett barn i näven på toaletten!
Ber lite om ursäkt för mitt inlägg idag, men är jävligt deprimerad för tillfället.. Har väl med dödsfallet och göra antar jag.. Hoppas på att älsklingen får sluta lite tidigare idag, så han kan komma hem och muntra upp mig lite. Skulle fan inte skada…
Ne, får gå ut i vardagsrummet och lägga på lite mer ved innan brasan slocknar!
Bjuder på en sommarbild sen förra året! Längtar efter solen och värmen…
Publicerad i Graviditet | Inga kommentarer
Varit mkt nu…
Skrivet av mizzdolcevita den 26/1/12 - 10:02
Som skrivet ovanför så har det varit mycket nu..
Har inte fått tag i min mormor på länge, och i söndags ringer min morbror och säger att hon ligger på sjukhus och inte har lång tid kvar :( Kom lite som en chock.. Träffade henne senast i skiftet oktober/november, och då var hon hur pigg som helst.. Lagade mat, bjöd på fika osv..
Åkte vilket som upp (inte samma ort, lång restid) dagen efter, måndagen, för att hinna ta farväl och träffa henne en sista gång. Klarade av att stanna 1,5 timme, sen var jag tvungen att åka. Klarade inte av att se henne sådär :( Det var inte mormor för mig.. suck.. Låg med syrgas och verkligen kämpade för att andas :( Hon hade gått ner så otroligt mkt i vikt, så hon var bara skinn och ben.. De sa att hon bara vägde 40kg.. Herregud.. Är ju nästan som om; om de inte dör av sin sjukdom så dör de av svält! :(
Åkte i alla fall hem, var uppe i ca 2 timmar sen sov jag resten av kvällen och natten. Dessa långresor tar död på mig, fattar inte varför. Antar att det är graviditeten som gör det.. Har ju klarat av att köra hur mkt bil som helst förut…
Till råga på allt så är man förkyld + har gravidnästäppa.. Inte alls roligt. Kan ju vara trött av den anledningen med.
Morbror ringde igår och sa att begravningen äger rum den 10/2.. Så inte så lång tid kvar. Måste fixa begravningsbukett + två rosor att lägga på kistan, och gärna nåt att ha på sig. Sambon har ju det som han använde sist, men mina kläder är lite för små. Så bara att ge sig i kast och leta :( Frågan är bara VAD? Hur kallt kommer det vara? :/ Vad är bekvämt? suck..
Just nu längtar jag bara till nästa vecka då vi ska på RUL (Rutinultraljud). Bebis ligger ju såååå långt inne i kroppen på mig, så vete sjutton om de kommer kunna se nåt över huvudtaget.. Men det märks ju. Hoppas på att det går, vill gärna veta vad det är för kön, både jag och J. Och vore ju alltid en fördel om de kan se så den lill* är frisk och kry med, eller om “den” har några missbildningar osv.. Hua mig, vilken mardröm :(
Nej, nu ska jag hälla upp lite mer kaffe och njuta lite till av morgonen! (Om nu huvudvärken från helvetet kunde släppa taget med)
kram kram
Publicerad i Graviditet | Inga kommentarer
