Alsira 6-9 månader

Add Comment Register

NERVSAMMANBROTT × 5

nervsammanbrott

Idag har jag varit nära ett nervsammanbrott. Inte en gång, inte två utan fem (eventuellt fler). Från det att Alsira åt sin lunch vid 12-tdien, fram tills kl.18:50 då hon deckade, har hon varit konstant vaken och osugen att göra, äta eller över huvud taget vara med på det som erbjöds.

Ligga i vagnen var rena döden, sitta upp likaså. Okej, att jag bar henne det erkänner jag, då var hon nöjd. Men att gå runt på stan med barnvagn och en 10-kilos bebis som kastar sig hej vilt åt alla håll som erbjuder något spännande, är fasen inget man klarar några längre stunder. Dessutom valde jag dagen till ära höga klackar. Det underlättade inte.

Vid 14-tiden gav jag upp trots att jag inte hittat allt som stod på min lista. Åkte hem och satte henne rakt ner i gåstolen och njöt. Tystnad. Eller i alla fall glada ljud från lilla butterkakan. När det var dags för lite grötmellis bröt kaoset ut igen och jag insåg att här blir ingen middagslur utan kl.16 fixade jag istället välling och satte henne i bilen. Så gott som alltid blir hon nöjd då och är hon trött (som hon var nu) somnar hon med största säkerhet.

Självklart somnade hon inte utan det blev gnäll och spännbågeövningar hela vägen in till stan och jag fick med råge äta upp att jag satte henne i bilstolen 45 minuter tidigare än nödvändigt (hade hoppats på scenariot: Alsira dricker sin välling i bilen. Blir nöjd, mätt, glad och somnar. Sover till åtminstone kl.17 när Simme skulle hämtas, vilket hade inneburit att jag kunnat sitta i bilen på lastzonen utanför i 45 minuter, lyssna på Sarah Brightman och blunda. Och i bästa fall somna.).

Skulle hämta Simme på jobbet för att fixa den sista handlingen. Men väl i mataffären fick vi nog både Simon och jag så vi struntade i middagsmat och LA-beställningen och bestämde oss för att lämna butiken omedelbart. En smärre panik utbryter när jag inser att jag inte hittar bilnyckeln på parkeringen utanför ICA. Steppar stressat mot parkeringen och inser jag visst glömt både att låsa och ta ur nyckeln ur tändningslåset… Inte okej.

Slutade med att vi köpte pizza på hemvägen. Väl hemma blev det nytt vällingförsök och denna gången lyckades det utan trassel och butterkakan somnade som en stock, mätt, nöjd och väldigt, väldigt söt i prinsesspyamas.

Nu är vi nybadade jag och Simme. Smått utvilade och proppmätta. Fast självklart fick Simon lämna badet efter max 10 minuter eftersom en viss liten tös tappade sin napp på våningen över…

Ja herre gud, det slår banne mig aldrig fel, ”vakna när jag inte ska klockan” fungerar i alla fall som den ska hos Lilla Fröken Vilja av Stål ♥

KATRINPLOMMON

Inatt har vi att actionnatt! In och ut till Alsira x antal gånger och tillslut var det dags för den där gången då inget hjälper. Efter vad som kändes som halva natten men i själva verket var en timma, somnade hon mellan oss i vår säng. Och detta för att sedan vakna halv sju med magont. Stackaran, och så jobbigt att inte kunna hjälpa henne. Vi gick i alla fall upp och efter en liten stund orsaken till magontet avklarat och med ny blöja i babygymet var livet betydligt bättre.

Nu käkar hon frukost. Katrinplommon är temat, katrinplommonmos i dricksvattnet och katrinplommon på gröten. Vi skippade däremot dem på ostmackan.

Idag ska vi först in till stan för en frukost på stan, efter det blir det lämna Alsria med Simme på hans jobb dryga timmen medan jag ska på näst sista gången hos Tom Flygfobi. Snacka om att det blir LA-resafokus idag!

4-bildsserie 2011-10-11 kl. 07.09 #14

Glad & Kladdig Tös ♥

flygrädd

Jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd…

DET VAR DEN SOVMORGONEN DET

Nån direkt sovmorgon är en överdrift att säga att jag fick…

Alsira körde partymorgon på sitt monsterhumör. Det innebär i klarspråk att inget duger och så fort något erbjuds, exempelvis morgongröt så blir hon sur. Och då menar jag sur.

Så efter att ha legat och försökt stänga igen mina små öron i vad som kändes som 2 timmar, men i själva verket var 30 minuter, gick jag upp. Men halv åtta fick jag åtminstone ligga ner.

Tillslut har vi alla i alla fall lyckats få i oss god frukost och Alsira blev tillslut glad och nöjd när hon fick busa med Splif i sin gåstol. De är så roliga att se. Alsira kör efter Splif samtidigt som han försöker slicka henne på öronen. Det är nämligen det bästa Splif vet – människoöron.

Idag ska vi in en sväng till stan, kika runt lite, köpa med oss lite grejer till gänget i LA vi ska besöka (Simons 2 systrar med tillbehör) samt reklamera min iPhone som surrar konstant när man pratar med någon. Något störande.

20111009-093346.jpg

WE ♥ LEVERPASTEJ

leverpastejfrukost

Leverpastejmackor is the shit i vårt hus! Alsira diggar dem, jag diggar dem, Simme och Splif. Enda skillnaden är att Alsira kör bredbar utan gurka och vi kör skivbar med gurka.

Funderar också på om vi ska sänka hennes ”fotbräda” på stolen, det nya är nu att skjuta sig upp och stå där på tå! Ha ha, så söt! Men när hon vuxit lite till är väl risken att hon kan tippa över och ur kanske.

Nu är det göra sig redo för en sväng in på stan som gäller!

SUPERHEROMORNING

Idag hände något som inte hänt sedan vi var i Barcelona i somras!

När jag öppnade ögonen för dagen var klockan nämligen 8:30, och Alsira sov! Holy lord! Fy farao vad skönt! Så nu, först efter att klcokan passerat nio sitter jag och matar Alsira med frukost. Dessutom en hittills nässelfri söt liten flicka ♥

Riktigt bra start på denna dag, lika stark som en superhjälte!

superhjälte

BARNAKUTEN

Vi hamnade tillslut på barnakuten igår, nässelutslagen gick ju som sagt först bort men kom sedan tillbaka, och då över hela ansiktet, öronen, huvudet och nacken. När de sätter sig över hela ansiktet och huden där blir helt röd är det bra att få en läkare som tittar. Det mest för att eliminera risken föra att det kan bli akut genom att slemhinnor i mun och svalg svullnar.

På väg in tyckte jag att det lugnade sig och väl i luckan på akuten var de nästan helt borta. Skönt! De sa att vi kunde åka hem men hålla henne under uppsikt och om det skulle blossa upp igen och hon verkade få symptom som andningssvårigheter, klåda under händer och fötter (hur man nu vet det hos en liten bebis?) skulle vi ringa en ambulans.

Nästan omgående när vi satte oss i bilen kom de tillbaka och då under hakan och ner på halsen, precis i ”dubbelhakavecket”, så efter det kunde jag konstatera att hon får utslagen där hon blir varm.

Inatt sov hon i bara blöja och vaknade sval och glad, dock full med nässelutslag även idag. Men nu har jag köpt kylbalsam så hoppas det ska avhjälpa lite klåda och hetta. Ut i friska luften står som prio, kan nog göra gott att skratta i gungan lite!

20110928-090145.jpg