Alsira 0-3 mån

Om hennes händelser & utveckling

Add Comment Register

FÖRSTA DOPPET

Då har vi tagit årets första dopp i det blå!

Njae, inte riktigt kanske, men Alsira i alla fall. Helt orädd plaskade, skvätte och ramlade hon runt till läpparna var alldeles blå! Silas doppade fossingarna han med, inte fullt lika impad av det svalkande vattnet som storasyster, men ändå.

Badet togs i Kåsjön som ligger bara ett stenkast från mamma och pappas hus. Sjön jag och mina syskon typ bodde i om somrarna när vi själva var badtokiga kiddos. Verkligen lyx att kunna promenera i 2 minuter och sen är man på stranden!

På senare år har jag dock konverterat till badkrukorna, de som tycker det är lagom att bara doppa fötterna. I alla fall så länge vattnet håller en temperatur under 25 grader.

20120705-162143.jpg
Alsira hajar nog inte riktigt varför inte Silas knallar ut till henne i vattnet, det som är så skoj!

POTTPREMIÄR

Idag har varit en stor dag. Inte nog med att Alsira själv klättrade upp för hög stege till rutschkanan, hon åkte ner själv också. Och som om inte det vore nog fick hon både en fin röd potta och en matchande ståpall till handfatet av snälla mormor.

Vi försökte få henne att sitta still där på pottan ett tag genom jordgubbsmutning, detta i hopp om att se lite kiss och i bästa fall även lite bajs, men icke. Jordgubbarna de goa, de slank då ner i alla fall.

Å Silas blev minsann inte utan paket han heller, närå, den lille rackaren fick en babysitter att ha här och på landet när vi kommer och hälsar på.

Det lönar sig visst att vara snäll mot mormor.

20120702-212412.jpg

20120702-212428.jpg
Silas började för första gången smaska på sin lilla bitleksak idag också! Ibland händer allt på en gång!

Mamma och jag har ätit sen middag på altanen, snackat skit och göttat oss efter fartfylld dag. Nu sover mina båda babies och vi ska pusta ut lite grann framför tv:n med var sin inredning- och trädgårdstidning.

20120702-212737.jpg
BABY BOY

20120702-212805.jpg
BABY GIRL

20120702-213127.jpg

EFTERFORSKAR

En grej slog mig precis. Eller rättare sagt två. För det första så vägde inte Alsira 3225 gram när hon kom ut som jag skrev i föregående inlägg, utan 3625 gram. Allstå var hon 400 gram större än bebisen i magen om läkarens beräkningar idag stämmer.

För det andra, när jag väntade Alsira var jag också sent i graviditeten inne och gjorde ett tillväxtultraljud. Tror det var av samma anledning som idag, minskade fosterrörelser. Minns då att enligt läkaren som gjorde ultraljudet var Alsira också en ”stor och rejäl bebis”, något som senare när hon kom ut, inte alls visade sig stämma. En liten plutt var hon ju inte (eller jo det var hon, men i ”nyföddmått” mätt inte!) med sina 3625 gram, men knappast säger man väl att en bebis under 4 kilo är en ”jättestor” bebis.

Hur som haver så letade jag i mina papper och hittade att jag var inne på ultraljudet exakt en dag senare i graviditeten än idag med nuvarande bebis. (Hängde ni med?) Ultraljud idag v.36+2, med Alsira ultraljud v.36+3, komiskt va?!
Det roliga är att måtten med de båda är väldigt lika! Alsiras mått är till och med större, vilket känns betryggande i födselsynpunk för endast min egen del!

Alsira var då beräknad till 3472 gram till skillnad från Bebis Nr.2 med sina 3287 gram. Alsiras lårben var 3 mm längre, hennes huvud 2 mm kortare i diameter och hennes buk 5 mm bredare.

Så med andra ord, kan man utifrån dessa mått och Alsiras faktiska födelevikt ändå tro (och hoppas) att bebisen även denna gång kommer falla inom ramen ”typiskt standardbebis”! Det är i alla fall vad jag kommer ställa in mig på när det är dags att klämma ut den ”lille”. Eller ”lilla”!

20120220-155124.jpg

20120220-155136.jpg

Hollywoodbäbis är vad jag har, oh yeah!

På Bloggalan, i min stora fina goodiebag
fick man med den här lilla söta krabaten!

(bild lånad från http://www.sophielagirafe.co.uk)

…och vem sjutton är då denna prickiga filur? Jo Giraffen Sophie såklart,
kändisbarnens favorit och även vanliga dödliga barns favoritleksak sedan år 1961.

Är det någon alla mammor och blivande mammor känner till? Ja inte vet jag, jag gjorde det i alla fall inte innan jag kom att tala med en återförsäljare på Mamma Bloggalan i lördags. Då demonstrerades den ursöta lilla giraffen framför mig och hon berättade gladeligen om hur allt färgpigment på det lilla gummidjuret är helt ofarligt för babyn att få i sig då det var tillverkat av – hrm, låter suspekt men – MAT. Det svarta små ögonen är exempelvis färgade svarta av det svarta från ris. Nog om det, det jag skulle komma till (gud vad jag tenderar bli långrandig!) var att när jag fick den där lilla giraffen så tänkte jag ”jaha, en leksak likadan som alla kändisars barn har, det är ju lite ballt. Hoppas Alsira gillar den.” Helt pinsamt, typisk sån där grej man tänker men inte erkänner… – m e n  nu är jag så pass nördig att jag tänkte så.

Men, det var inte det enda jag tänkte, utan även ”vad är det då som är så speciellt med denna lilla pryl eftersom den varit helt oförändrad sedan år 1961 och uppenbarligen fortfarande säljer som smör smälter i solsken?” Svaret på den gåtan är: ingen aning!

Bland det första jag gjorde när jag pussat och gosat klart med baby och pojkvän efter galan, var att packa upp Giraffen Sophie ur sin förpackning. Förväntansfullt och med höga tankar om detta möte, presenterade jag giraffen och Alsira för varandra.

Alsria som knappt leker med någonting alls än – mest bara fascinerat tittar och vevar med grovmotoriska rörelser mot dinglisarna ovanför henne i babygymet – fullkomligt attackerade den här lilla giraffen! Herre gud vad händer tänkte jag?! Hon nästan omedelbart tog den om benen, om halsen, bet i den, slickade på den! Och även just i detta nu sitter hon i sin babysitter och  underhåller sig med denna lilla märkliga nykomling i leksaksgänget. Måste säga att jag är imponerad, Giraffen Sophie har även här gjort succé!

Yes, min bäbis är lika cool som en Hollywoodbäbis!

2

Bilder på kändisbäbisar & Giraffen Sophie ser du
HÄR

Sockerfri Lunch – Dag 3

Alex och William begav sig för en stund sedan härifrån, vi har snackat ditten, datten och lite planering och tankar om ”en första natt utan bebis”. Alsira var bra grinig där i början så jag tror att vaccinet påverkat henne lite där trots allt. Stackars liten, nu sussar hon sött i vaggan i alla fall, lite ro behövde hon ♥

På svältnivå och med hysterisk idétorka slängde jag tillslut ihop en lunch nu. Inser så här, efter själva förtärandet så att säga, att jag nog väntade lite länge med att äta. Energireserverna var för länge sedan förbrukade och jag hade egentligen varken ork eller lust att laga något. Spliffen fick sig några gliringar när han tiggandes svansade kring mina ben.. Så trött på att laga lunch till bara mig själv! Idag hade jag ärligt talat helst köpt nån hämtmat om jag fått.. Men noopi doopi, här ska lagas nyttigheter!

Så det blev en alternativ köttfärssås med bl.a. köttfärs (otippat), paprika, vitkål och koriander, och till det en lättare grönsallad på machetesallad (eller vad den nu heter?), sockerärtor och en halv avocado. Blev himla gott faktiskt!

Mätt, belåten och nu ganska seg, överväger jag soffan för resten av eftermiddagen. Blev så tidig morgon och dessutom är vädret inte direkt medryckande.. Överväger att ta mig till gymet en sväng när Sim kommit från jobbet så kan med tanke på det vara en nödvändighet att ladda batterierna!

20110504-135737.jpg

Mycket gott blev det tillslut!

20110504-135834.jpg

Splif och William blev bästisar idag! I alla fall blev William Splifs bästis… 😉

Sockerfri frukost – Dag 3

Morgonstund har guld i mun! Ja det tycker i alla fall min lilla dotter kär som ville upp vid 5-rycket idag! Looovley tyckte mamma… Eh, nej.. det tyckte jag i n t e . . .
Men hon verkar må som vanligt sedan gårdagens vaccination i alla fall och det glädjer mig! Tyckte hon kändes lite varm först men det var nog bara min vanliga inbillning. Så nu har vi hängt i babygymet, kört ett par bajblöjs, hon har sovit en liten kortis tills nu, för en gång skull tajmade vi in frukost när hon sov, kallar jag proffsig morsa!

God morgon!

Idag blev den tredje sockerfria frukosten så gott som identisk med igår – kaffe med mjölk, naturell filmjölk och äggmacka på surdegsbröd – går ju bra det här!

Nu ska jag ta på mig nåt hyfsat anständigt eftersom vi väntar besök av Alex å William! Mys med sällskap denna gråa och kalla majdag.

20110504-081905.jpg

Sockerfri Middag Dag 2

Då var min andra middag uppäten under min lilla sockerutmaning jag tagit mig an! Middagen blev stekt kycklingfilé i bitar, en liten grönsallad, en klick créme fraiche och en ”grytliknande röra” på krossade tomater, basilika, hackade morötter, röd paprika, sockerärtor, röda linser och en skvätt olivolja. Blev mycket gott om jag får säga det själv,  och till min stora glädje åt även mannen min av linsröran (lite otippat!) till sin öl framför fotbollsmatchen!

sockerfri middag

Nyttigt värre!

Alsira har sovit bra länge nu – vaccinationen som bubblar runt inuti antar jag – från det att jag åkte till spinningen vid 17:30 och fortsatt nu, snart nio. Ska gå in och kika till henne nu innan jag går och duschar av mig. Sen får jag väl ta och väcka henne innan jag lägger mig om hon ej vaknat. Mata lite, ny blöja, pyjamas och det där.

Åh, hoppas hon är sitt vanliga jag imorgon igen!

BVC-besök och sprutor…

Efter att jag brutit ihop i tårar av oro inför vaccinationen och efter långt prat med vår sköterska på BVC fattade vi ändå, efter långt övervägande, beslutet om att ta båda sprutorna, både kombinationsvaccinet och det mot pneumokocker. Jag var väl egentligen extra nojig över det mot pneumokocker eftersom det inte känns så beprövat då det är så pass nytt, men generellt hatar jag all medicin och kemikalier som ska in i kroppen och  gillar inga vaccin över huvud taget. Är förmodligen lite överdriven men nu är det som det är. Har nog läst lite för mycket skräckhistorier…

Vi kom i alla fall fram till att ta båda sprutorna samtidigt så en annan sköterska kom in och tog i ena benet samtidigt som ”min” sköterska tog sprutan i andra benet medan Alsira satt i mitt knä. I samma sekund de sprutade in började hon gallskrika och då var det åter omöjligt för mig att hålla tårarna tillbaka.. Ja herre gud, rena gråtkalaset… Hon sparkade och levde, plåster flög och blod kom på min tröja, fy vad jag tyckte synd om henne!

Efter vad som kändes som en evighet – i själva verket rörde det sig om 5 minuter – hade hon i alla fall lugnat sig något och vi kunde gå mot bilen. Kände mig som världens elakaste människa.

Nu, runt 3 timmar senare är hon helt lugn i alla fall. Till och med små leenden har skymtats emellan sov-, mat- och gnällvarven. Hon ligger och gosar i vaggan nu en stund, halvslumrandes. Blir till att hålla lite extra koll på henne här nu under eftermiddagen och kvällen. Mår lite dåligt över att jag ska åka iväg och leda en spinningklass ikväll – vill verkligen inte lämna henne – men kan nog göra mig gott att försöka tänka på annat en stund (om det går…). Hon har ju faktiskt en himla bra pappa hos sig som tur är! ♥

Innan otäckheterna mättes och vägdes hon också, vår prinsessa, 64.5 cm lång och 6820 gram! ♥

3-månaderskontroll…

Jag är så orolig över sprutorna idag! Alsira ska på sin 3-månaders kontroll på BVC idag, och med de följer ju de där två sprutorna… Är så rädd för otäcka biverkningar! I nuläget känner jag att jag kommer vägra att de tar dom på henne. Fy faaaan! Och om jag mot förmodan (…) kommer låta dem göra det kommer jag väl sitta sömnslös och vakande de där 48 timmarna som i så fall biverkningarna borde bryta ut under…

Hjälp! Hur gick det för era små?!