Taggarkiv: relationer

Add Comment Register

TJUVAR

Jag har kommit på att jag har en vän som är en riktig energitjuv. Ni vet en sån som bara pratar om sig själv, sina problem och sitt liv. När jag skiljs åt med den här tjejen kommer jag varje gång på att jag inte hunnit berätta ett skit om mig själv, att hon inte frågat mig en enda fråga om hur jag mår, om mitt liv.

Sist jag träffade henne var bara några dagar innan LA-resan. Hon frågade då ”vad ska du göra i veckan?” , mitt svar, ”jag åker ju till LA”, kom då som en stor överraskning för henne, likaså att jag var flygrädd (han snabbt klämma in det).  Just i den sekunden gick det upp för mig varför jag alltid är helt slut efter vi träffats och ibland bara inte orkar träffa henne över huvudtaget.

Ja vad gör man, raderar ur vänskapskretsen?

energitju

Ge varandra energi – mycket trevligare!


Det här inlägget har för den som undrar inget med den här dagens händelser att göra, bara nåt som dök upp. Nu ska jag ta en salamimacka innan jag laddar för nattningen av vår lilla babyhuligan ♥

BVC-Besök 3

Kom iväg en kvart för sent när jag skulle knalla vägen till BVC så var lite småstressad på vägen dit. Var dessutom första gången jag gick den vägen så visste inte riktigt hur jag skulle gå. Men tacka vet jag tunnelbanespåret – höll mig längs det och kom fram utan större omvägar. I ”power-walk tempo” tog det 40 minuter, så en timma innan är nog smart att starta om man vill få en skön promenix utan att behöva byta kläder p.g.a. lökringar när man är framme. Man har ju tillräckligt med ombyten och släpa runt på ändå!

Som sagt i tidigare inlägget körde vi en snabbamning innan vi gick in, blir så mycket smidigare om hon inte får hungerattack på vågen liksom!

Jag gillar verkligen min sköterska på BVC, en sån där kvinna man kan säga vad som helst till känns det som, helt naturligt. Tog upp frågor idag kring amning och alkohol, amning och äta ostron, relationsproblem, lite bebis eksem grejer med tanke på Skorpans sebborroiska eksem, magont och bajs :)

Sen vägde vi henne såklart. Och fy tusan vad arg hon blev när hon lades ner på den kalla hårda vågen. Skrek så högt jag tror jag aldrig hört! Lilla hjärtat mitt, tog klart upp henne mot mig och trösta henne så snabbt jag kunde när jag stolt sett 5170 gram på vågdisplayen.

Och då plötsligt blir jag alldeles blöt av vad jag först tolkade som en spya – men icke – men nähärå! Ett rejält kisslass var det som avgick. Rakt över mitt linne (förvisso redan nedkräkta sedan i morse), mina byxor och över UGG’sen! Ja jesus, mycket får man stå ut med, men konstigt är det, för hennes kiss torkar jag bort som vatten!


Det är då kärlek det! ♥

IMG_1155

MIN LILLA DOCKA

Sumam sumarum av besöket såg allt kanon ut, hon ligger stadigt över kurvan med sina dryga 5 kilo, 57 centimeter och imorgon 6 veckor!

Tjejmiddag & Pappakurs!

Sist vi var hos barnmorskan, närmare bestämt i tisdags, tackade min pojkvän ja till att gå på pappakurs. Jag blev väldigt glad över att han ville gå, kan tänka mig att många killar (ja nu är jag fördomsfull) inte kanske vågar gå, fastän jag innerst inne tror de vill. Hur som haver, igår var det dags! Så mellan kl.18 och 20 var han där och snacka ”pappasnack”.

Själv passade jag på att gå ut och äta med barndomsvännen Angelica under tiden, och det måste jag säga var en positiv upplevelse! Vi gick till en av mina gamla favorititalienares  bakficka PAPA på Riddargatan. Hade aldrig varit där innan så det var kul att testa något nytt.

Var ju i vanligt ordning värsta snövädret så Angelica som kom med bil blev lite försenad på grund av det, jag gick därför in och satte mig så länge.

Och väldigt postivt överraskad blev jag när jag helt plötsligt, medan jag sitter och sneglar på menyn, kommer en av servitörerna med en stor drink till mig!

– ”Medan du väntar, och ja, den är alkoholfri!”

Wow, det här placet gillar jag! Så där satt jag med magen i vädret och sipprade rosa drink och studerade människor på lilla restaurangen. Tuffare här i livet kan man ju ha det! Efter en stund kom mitt sällskap och vi beställde in varsin god pasta. Bra torsdagsmiddag :)

Mötte sedan upp min pojkvän på Östermalmstorg där vi hade bilen. Pumpade honom på alla detaljer om pappakursen på vägen hem. Kursen verkade ha varit givande, de hade pratat om förlossning, pappans roll när bebisen kommit, om den gravida kvinnan m.m. Sen sladdade vi förbi SÖS där jag har planerat föda, mest för att kolla in den exakta rutten så inget går snett när det väl gäller!

http://www.italiano.se/papa/index.html

Näe, nu ska jag fixa till mig lite för att åka på föreläsning om Borderline och personlighetsstörningar! :)

Min goa drink!

Min goa drink!

Frukost på Sängen!

Då var presentproblemen lösta och födelsedagspresenterna till älsklingen utdelade! Det blev en kamera, ostronöppnare,  ”huvudkliare” och en behandling hos barberaren! Han sparar ”slutspelsskägg” (ska inte raka sig förrän bebisen kommer!) och börjar redan bli rätt långt (!!!) så om två månader när det är beräknad BF lär han behöva hjälp med att få tomteskägget i trim!

Väldigt med frukost på sängen! Tror vi måste börja äta så oftare! Varm choklad med sprutgrädde, scones och blåbärssmoothie! Mmm, får nog bli en favorit i repris till helgen! :)

Hörde förresten nu på nyhetsmorgon om ”kriget” som utbrutit mellan nord- och sydkorea, fy vad otäckt! Kan vi inte få fred på vår jord nån gång?!

Näe, nu ska jag slappa lite i soffan, helt slut sen jag varit uppe sedan kl.06 och bakat scones, uppvaktat, varit ute med hunden, diskat… Puh, det tar på krafterna att försöka vara god flickvän! 😉

KATTBAJSMORGON FY FARAO

Jag begriper inte vad problemet är med män!

Jag och min pojkvän har en överenskommelse – att han ska tömma den (JÄÄÄÄVLA!!!!) kattlådan. Dagligen. Eftersom jag inte bör hålla på med kattbajs som gravid pga bakterierna så var det liksom en av ”premisserna” att han skulle göra detta tills det att bebisen kommit. Vi har nu haft katten i en månad drygt och trots att han passerar kattlådan, som står precis utanför badrumsdörren i källaren, varje morgon när han tar sin dusch, ”glömmer han tömma den” 3 av 4 dagar. Personligen är detta helt obegripligt eftersom jag (kalla mig pedant) om jag ser en bajskorv ligga öppet och stinka i mitt hem, av ren reflex vill göra mig av med den så fort det bara går! Men tydligen tycker han att det är rätt chill med avföring liggandes synlig i vårt hem.

Jag vet inte hur många gånger jag TVINGATS säga till honom att ”vara så puttisnutti-gullig-bästa-killen-på-jorden” och spola ner de där äckliga små korvarna! Och varje gång möts jag av muttrande, grymtande och tunga steg ner för trappan mot lådan. Det är fruktansvärt jobbigt att behöva ta upp saker (så gott som var och varannan dag (känns det som!)) som man vet kommer skapa dålig stämning, men det har han inte alls förstått. Och att det faktiskt är HAN SOM UTSÄTTER MIG FÖR NÅGOT JAG INTE VILL – bli en jävla tjatkärring, och dessutom tjata om något vi har kommit överens om som vuxna människor hur det ska skötas – för vårt barns skull! För det är bara synd om honom som måste ta i dyngan…

Idag var det alltså dags igen.

Jag är hemma och pluggar inför tenta hela denna veckan, vilket också innebär att jag i småpauser drar ner i källaren och kör en tvättmaskin för att få ”vila hjärnan” lite. Jag irriterade mig hela gårdagen (kanske är jag överdriven?!) på att där låg mer än en dag gamla bajskorvar, men valde att inte säga något för att se om det togs om hand idag. Innan han gick ner och duschade påminde jag honom, ingen sur min men aldrig någonsin har jag fått som svar ”självklart gumman, jag vet att jag är dålig på att ta tag i det där!”, det hade åtminstone varit ett tecken på att han någonstans förstod att det är viktigt.

Når vi sedan ätit frukost 45 minuter senare och han var så gott som på väg att börja bege sig till jobbet frågade jag om han hade tagit hand om kattlådan. Då kom mördarblicken, kolla på klockan, suck, stön, ”men jag hinner inte, jag kommer för sent till jobbet”!

Alltså, jag tror fasen inte det är sant. Det tar 10 sekunder!

Han klampar ner och jag blir så himla ledsen så jag går in i sovrummet och stänger dörren. Sedan bröt helvetet lös. Nu hade jag varit så himla dum, tjurskallig, överdriven, överreagerat, förstört dagen…

Så nu gick han, smällde i dörren och vi är ovänner, igen – för kattlådan! Känns väldigt moget det här. Kommer garanterat bli väldigt lätt att fokusera på kognitiv psykologi, fast det kanske jag verkligen ska satsa på, lite KBT är ju uppenbarligen vad han behöver!

Ska bli spännande att se om han vet vad som är upp och ner på en bebis.