Taggarkiv: ultraljud

Add Comment Register

JORÅ, LÄGET LUUUGNT…

fixerad bebis

Bebis mådde bra. CTG och ultraljud så det kändes i alla fall bra. Enligt läkaren var huvudet nu fixerat vilket det inte var i onsdags, dock verkade han fett snurrig om jag ska vara ärlig så vete tusan om han var helt hundra. Men det kvittar.

För övrigt känns läget lugnare än någonsin så det är ju himla kul.

Måste nog försöka tänka på nåt annat nu.
Kanske ska gå ut i köket och göra ett riktigt omständigt långkok?

EFTERFORSKAR

En grej slog mig precis. Eller rättare sagt två. För det första så vägde inte Alsira 3225 gram när hon kom ut som jag skrev i föregående inlägg, utan 3625 gram. Allstå var hon 400 gram större än bebisen i magen om läkarens beräkningar idag stämmer.

För det andra, när jag väntade Alsira var jag också sent i graviditeten inne och gjorde ett tillväxtultraljud. Tror det var av samma anledning som idag, minskade fosterrörelser. Minns då att enligt läkaren som gjorde ultraljudet var Alsira också en ”stor och rejäl bebis”, något som senare när hon kom ut, inte alls visade sig stämma. En liten plutt var hon ju inte (eller jo det var hon, men i ”nyföddmått” mätt inte!) med sina 3625 gram, men knappast säger man väl att en bebis under 4 kilo är en ”jättestor” bebis.

Hur som haver så letade jag i mina papper och hittade att jag var inne på ultraljudet exakt en dag senare i graviditeten än idag med nuvarande bebis. (Hängde ni med?) Ultraljud idag v.36+2, med Alsira ultraljud v.36+3, komiskt va?!
Det roliga är att måtten med de båda är väldigt lika! Alsiras mått är till och med större, vilket känns betryggande i födselsynpunk för endast min egen del!

Alsira var då beräknad till 3472 gram till skillnad från Bebis Nr.2 med sina 3287 gram. Alsiras lårben var 3 mm längre, hennes huvud 2 mm kortare i diameter och hennes buk 5 mm bredare.

Så med andra ord, kan man utifrån dessa mått och Alsiras faktiska födelevikt ändå tro (och hoppas) att bebisen även denna gång kommer falla inom ramen ”typiskt standardbebis”! Det är i alla fall vad jag kommer ställa in mig på när det är dags att klämma ut den ”lille”. Eller ”lilla”!

20120220-155124.jpg

20120220-155136.jpg

EN REJÄL BEBIS

Okej, en sak är säker – min bebis i magen är inte liten!

…men först och främst – allt såg bra ut! Så fort jag fick träffa barnmorska och få på CTG påkopplat förvandlades (självklart!) bebisen som tyckts sova som en stock de senaste 24 timmarna till den gamla vanliga kickboxaren. Kändes nästan dumt att sitta där och se magen flyga från höger till vänster under resårbanden. Men samtidigt så var det såklart väldigt skönt! Och hellre en gång i onödan än att inte åka in och det visar sig vara något som är galet.

Efter 2o minuter ungefär var läkare och barnmorska nöjda med kurvan som såg alldeles normal ut och jag blev frikopplad. Men i enlighet med rutin så fick jag ändå träffa en läkare för ultraljud och då samtidigt kolla tillväxten.

Och vuxit har den minst sagt gjort där inne i magen. Holy cow alltså!
Förväntad vikt för 36+2 som jag är idag, är 2848 gram något som inte riktigt stämmer överens med min bebis beräknade vikt som var på 3287 gram! Med andra ord, om beräkningen stämmer, så är bebisen i dagsläget lika stor som Alsira var när hon kom ut!

Eeeeh, all right, fasen va soft… Gulp.
Behöver jag tillägga att jag inte vill gå över tiden så bebisen ”tjockar på sig” mer än nödvändigt?!

20120220-122430.jpg

20120220-122452.jpg

P.S. Försökte leta efter både pung och snopp eller annan antydan till kön på ultraljudsdisplayen.
Men nepp, inget som jag begrep tyvärr!
Fast pojkbebisar i magen, är inte de oftast större än flickbebisar?

SENASTE FRÅN SÖDRA BB

Då har vi avklarat ännu ett besök på Södra BB! Allt såg bra ut och hjärtat lät som det skulle. Både bebisens och mitt. Jag ville få 100%-igt bekräftelse på att huvudet verkligen låg nedåt, med tanke på Alsiras sätesläge till vecka 36. Barnmorskan hämtade därför in ultrljudsmaskinen, och jajamen, huvudet ner!

O m jag var nära på att be henne kolla könet! Men höll mig, kan ju inte paja spänningen vi ser fram emot på förlossningsdagen så här nära!

För en stund sedan knackade en kille på med grinden jag beställt, verkar vara en hel del självmontering så får se om jag pallar att ta mig an den. Har en huvudvärk som plågar mig rejält så vete tusan om jag pallar. Men eftersom Alsira ändå vägrar sova har jag inget val än att hålla mig uppe, kanske man likaväl kan skruva lite samtidigt?

Tog upp huvudvärken med barnmorskan och man kan tydligen få en hormonell sådan i slutet, som underbart nog inte ger med sig förrän ungen är ute. Inte lite man ska stå ut med.

20120208-163019.jpg

Grinden & dess påsar fulla med skruvar & annat krångligt tråkigt.

20120208-163032.jpg

Alsira ”the never sleeping baby”!

RUL

20111012-101752.jpg

Trots en väldigt vaken dotter som sjöng, käkade majskrokar och drack juice om vartannat gick ultraljudet bra. Supersnäll barnmorska som bara tyckte Alsira var helgullig och inte alls störde (he he yeah right!).

2 armar, 2 ben, 1 huvud, ja allt såg fint ut! Lyckades till och med få närbild på lilla munnen. Så häftigt varje gång!
Vi blev bakflyttade några dagar vilket gav oss ett bf den 16:e mars, det innebär att jag går in i vecka 19 nu på lördag istället för på torsdag. Inga dramatiska förändringar med andra ord.

Trots att jag knappt hörde ett ord av vad hon sa fö mitt frenetiska letande efter könsorgan, hi hi, hittade jag inget som liknade varken det ena eller det andra. Men lika glad för det är (eller inte..)! En sak är i alla fall säker, mer spännande blir det! Och vita babykläder finns det ju jättesöta, så får shoppa såna i USA helt enkelt!

Förresten så låg moderkakan i bakvägg vilket gjorde mig såå glad eftersom det oftast innebär att man känner sparkarna tydligare. Med Alsira låg den i framvägg och det var mitt största orosmoment då det kunde gå flera dagar utan att jag kände av henne.

Frost på taken

Här kör jag en pose i äkta ”killer-eye anda”, och det med nya jackan. Vinterjackapremiär blev det idag när vi vaknade med frost på taket. Känns bra!

20111012-080352.jpg

Nu sitter vi i bilköer på väg mot RUL. Ska bli riktigt spännande! Stressande att sitta i köer när man verkligen inte vill bli sen. Men det får gå som det går, dessutom har vi med oss Alsira till ultraljudet något som var strikt förbjudet eftersom barn kan störa sköterskans arbete… Gulp, men hoppas de är snälla och gör ett försök med henne med oss. Jag har packat ner mutjuice och majskrokar så borde gå att få sötingen tyst!

Vi trooor inte att vi ska kolla vilket kön, men läget känns inte helt hundra. Så vi får se.

Eller vem vet, jag kanske råkar se värsta snorren där mitt i allt, av misstag.

FÖRSTA TITTEN ÄR GJORD

Jo just ja, ultraljudet ♥

Allt såg strålande ut, den lille vippade runt där inne, simmade och sprattlade för fullt. Blev alldeles varm i hela kroppen när jag såg den lille! Vi tror det är en pojk. Men bara magkänslan, svar svart på vitt får vi vänta i 6 månader till för! Kändes mer känslomässigt starkt den här gången än när jag såg Alsira första gången, min egen teori är att jag mer ”förstår” vad för fantastiskt det är som faktiskt växer och lever där inne i lilla magen. Ett naturens under är vad det är!

Gällande KUB-svaret är min risk att få en bebis med Down Syndrom 1 på 16 040, så känns som den risken är så gott som minimal. Skönt att slippa oroa sig för det.

20110901-213708.jpg

MOT STAN

Nu åker vi in till stan och lunchar med Sofia! Hon hade lite överflöd med tankar om livet i skallen när jag pratade med henne igår så ska se om vi kan reda ut några av livets mysterium idag.

Om inte annat så kan vi garva åt det över en bit god mat. Vi ska till mysiga Gården på Norra Bantorget och med lite flyt hinner det inte börja regna tills dess. Efter det är det dags att lämna Alsria hos moster medan jag och Simme drar iväg på ultraljudet. Det var strikt förbjudet att ta med barn nämligen.

20110901-114118.jpg