Min mamma har alltid sagt åt oss barn; har man inget snällt och säga så säger man ingenting alls. Jag är jättedålig på att följa det rådet av min kära mor men försöker att följa det. Igår fick jag en dryg kommentar här på bloggen från någon Anonym då folk idag är för fega för att stå för sina åsikter. Personen ifråga har alltså orkat gå igenom min blogg hela vägen tillbaka till den 1juli 2011 för att skriva en dryg kommentar. Nyfiken som jag är kollade vi upp ip-adressen och enligt den så är det en person i Danmark som skrivit kommentaren… Jag säger inget så har jag ingenting sagt

Igår var min älskade vän Camo här på besök ♥ Med sig hade han sin nya flickvän Caroline men henne var jag inte så intresserad av Nae, nu va jag elak! Självklart var jag intresserad av att träffa henne också Första intrycket är viktigt och jag tyckte det gick bra, sen är ju frågan vad hon tyckte/kände. Hon kanske blev livrädd och dumpar honom så fort dom kommer hem!? Men det vore ju inte första gången, jag har ju en förmåga att “skrämma” iväg hans tjejer

Söndag = Vilodag! Inte här hemma inte, förmiddagen bestod som vanligt av att köra runt på min kära & älskade far ♥ Sen blev det en tur hem till en underbar & kär vän Alex som jag träffar allt för sällan. Men det kanske är det som gör att vi fortfarande är vänner!? Camo bor ju trots allt i Skåne och vi är fortfarande vänner, Alex och jag träffas en gång i månaden som max och vi är fortfarande vänner. Har jag kanske skrämt iväg alla andra? Jossan, är det så jag gör Du om nån borde veta då du & jag är så lika Efter fikat hemma hos Alex kom Koffe och hämtade mig och Conny, då åkte vi hem så jag kunde fixa med lite middag. Efter maten kom Connys gud föräldrar på kaffe besök Alltid lika trevligt. Dom stannade nån timme eller två och sen gjorde jag mig i ordning för att åka på möte. När jag väl var på väg och dubbel checkade att jag hade med allting upptäckte jag att mötet redan varit. Jag hade tagit fel på tiden Blev lite smått upprörd men kunde då lägga lite mer energi på mitt pluggande

JAG VANN VADET! Förra lördagen skrev jag ett inlägg om en liten vadslagning mellan mig och min far. Idag visade det sig att JAG VANN VADET! Vi slog inte vad om något speciellt utan det var äran som stod på spel. Men min älskade pappa som börjar komma upp till åren har blivit senil och glömde bort vårat vad och rakade huvudet *hihi* En glad och nöjd Sara sitter nu här och skriver! Roligast var ju att det fanns dom som trodde att han skulle vinna, men jag trodde att han skulle klara det max 1vecka Men nu ska jag runda av här innan Koffe äter upp alla varma mackor jag gjorde Sen blir det en dejt med boken, prov i morgon och det känns som om jag kommer kugga Mera plugg och mindre skrivande

Besos ♥