Innan idag var vi ute på promenad och när vi kom hem tänkte jag laga lunch till mig, jag skulle bara städa köket först. Gissa vem som vaknade och var hungrig precis när jag hade städat klart? Men, nu är vi mätta här hemma, både jag och Emil, Emil har somnat i soffan och jag kollar på Greys Anatomy. Om en stund kommer David hem från jobbet och vad planen är sen vet jag inte, ta det lugnt och vara nöjda med livet röstar jag för!

Dagens Emil: Idag kör vi retrostil i ärmlös body vi fått av farmor och traderade byxor.

Idag är det tre veckor sedan fiaste Emil kom till oss. Fortfarande svårt att fatta att det är på riktigt, att han faktiskt är här och är en del av våra liv. Just nu ligger han och grymtar i soffan. Idag har varit en ganska grymtig dag, att ligga själv har inte varit jättepoppis så det har livit mycket tid i soffan tillsammans.

I övrigt går vardagen på fint, vi har börjat hitta rutiner och det funkar för det mesta fint. Jag trivs bra hemma med Emil och djuren men längtar ihjäl mig efter David mest hela tiden. Hösten kommer bli fantastisk med mycket tid tillsammans, som jag längtar!

<![CDATA[Idag var Emil beräknad. Men tänk, istället för att jag sitter här med en gigantisk mage och väntar på att något ska hända så sitter jag här med en vesäntligt mindre mage och njuter av att ha ätit middag med David med en Emil sovandes i sin spjälsäng i sovrummet. I nästan tre veckor har han varit hos oss. Det känns som att han kom upp på mitt bröst för en sekund sedan, samtidigt så känns livet med Emil så självklart – som om att det alltid har varit såhär.

]]>

<![CDATA[I allt som har varit med sjukhus, bebiskaos och världens utanför så har vi glömt att säga ett ordentligt TACK för all omtanke och för alla gratulationer när Emil kom till oss. På bloggen, på Facebook, på twitter, i telefonen och i brevlådan. Det är överväldigande och vi är så glada för allt men det är svårt att tacka alla personligen, särskilt när allt vårt fokus går till Emil.

Men, i alla fall: tack! Tack kära vänner och släktingar för alla gratulationer och ett särskilt tack till alla er som har skickat kort och presenter. Vi är jätteglada för alla fina saker och kläder och kan inte riktigt greppa hur snälla och omtänksamma människor vi känner

]]>

<![CDATA[Igår var en tyst dag i bloggvärlden, jag bloggade inte alls och många andra bloggar var tysta eller bloggade väldigt lite och då framförallt om terrorattentatet mot Norge i Oslo och på Utöya. Jag orkade inte blogga, eller, jag orkade inte frammana så stora ord som krävdes för att beskriva känslan. För det är en ofantligt stor känsla, och det känns alltid större ju närmre det är.

Jag gick på högstadiet när jag började engagera mig politiskt, jag gick med i Ung Vänster och var under några år väldigt aktiv i min lokala klubb. Under mina aktivaste år var jag ofta iväg på olika typer av kurser och konferenser och blotta tanken på att en galning skulle kommit och börja skjuta ner mina vänner på något av de tillfällena får det att vrida sig i magen på mig.

Det går aldrig att föreställa sig hur något sådant här känns. Men jag vet hur nära varandra man kommer i en politisk organisation, och hur fin känslan kan bli när man brinner för något gemensamt och när man är tillsammans och delar tankar, visioner och hopp som AUF gjorde på Utöya. Jag har känt den känslan. Så det som hände i Norge är inte bara nära rent geografiskt utan också väldigt personligt. Jag lider med alla drabbade och deras anhöriga så mycket jag bara förmår.]]>

<![CDATA[Jag orkade fota grejerna vi köpte igår, jisses vad mycker vi shoppade, men är det rea så är det. Det är i olika storlekar mellan 50 och 80 så jag tänker inte oroa mig för att vi inte kommer få användning för det, för det är inte så mycket i varje storlek.

Från Cubus, en finstickad pyjamas, ett set med randig body + byxor och två bodys med matchande byxor:

Från Lindex, en bodysuit och fem bodys:

Någon som orkade kolla ända hit? Bra jobbat. Nu ska vi äta middag, vilket betyder att jag måste flytta på världens finaste bebis som ligger och sover på min mage

]]>

<![CDATA[Idag har vi varit och hälsat på Davids farmor, dvs Emils gammelfarmor. Fantastiska Ingrid fyller 95 år på torsdag och är äldst i släkten Wikander. Emil är visserligen inte yngst längre eftersom det föddes en syssling i Jönköping för några dagar sedan men det var ändå ett möte mellan två personer med en åldersskillnad på 95 år.

Det är maffigt hur långt livet är. Ingrid har hunnit med så fantastiskt mycket, hon har fyra barn, elva barnbarn och under de senaste två veckorna har hon fått barnbarnsbarn nummer elva och tolv. Och Emil har så fantastiskt mycket framför sig, ett helt oskrivet liv. Så stort.

Emil trivs bra hos gammelfarmor Ingrid.

Händer. En med rynkor som vittnar om ett helt och fullt liv. En liten och fin med så mycket framför sig.

]]>

<![CDATA[Idag har det varit dåligt väder hela dagen så vi tog en tur till Kista gallerian och promenerade runt där isället för ute i den obefintliga solen. Det var rea på en massa fint på Lindex, Next och Cubus så vi (jag) gick bananas och shoppade loss rejält. Dock mest i de större storlekarna så jag behöver inte ha så dåligt samvete för där har vi inte så mycket kläder som i de små storlekarna. Om jag orkar imorgon kanske jag fotar och lägger upp här…

Sen åkte vi till familjerätten i Solna och skrev på papper så att David blir Emils pappa även på pappret. Nu soffmyser vi efter middagen, strax är det dags för blöjbyte och pyjamaspåtagning för Emil.

]]>

<![CDATA[

]]>

<![CDATA[Nu har BVC varit här och vägt Emil. När han föddes vägde Emil 3090, redan på sjukhuset i fredags hade han passerat den vikten och vägde 3125. Och, trumvirvel, idag vägde han 3320! Heja bebisen, nästan prick 200 g på fem dagar, inte illa pinkat. Så, vi kan säga såhär: vi oroar oss inte för att han inte äter ordentligt 😉

]]>