Gör rätt så blir det rätt – om språkrådets sexistiska och oinspirerande val av nyord
Tjejsamla. Så, nu har jag sagt det, och det är enda gången jag tar ordet i min mun. Aldrig igen.
Det här ordet alltså, ett fjuttigt ord på en ganska fjuttig lista från språkrådet har orsakat en bloggbävning och twitterbävning (kom ihåg var ni läste det först) av sällan skådat slag. Det ropas argt om sexism i språket och att fjantiga ord kommer in i SAOL helt utan grund. Etc etc.
Först och främst: ett väldigt vanligt missförstånd är att Språkrådets nyordslista har något som helst med SAOL och Svenska Akademien att göra. Det är fel. Så fel, fel, fel, fel att det inte går att sägas för många gånger. Språkrådet och SA har A B S O L U T inget med varandra att göra. Det är två helt olika organ med olika uppgifter, Språkrådet har ett myndighetsuppdrag att vårda svenskan utifrån språklagen, de sysslar mycket med rådgivning tex. SA har inget myndighetsuppdrag utan är en fristående organisation som ger ut bland annat SAOL som i praktiken är normerande för stavningen i Sverige. Det Språkrådet och SA har gemensamt är att de båda är auktoriteter i Sverige när det kommer till språk. Men auktoritet betyder inte gud.
Att Språkrådet har tagit med ett så uppenbarligt fördomsfullt och sexistiskt ord på sin årliga lista över ord som myntats eller etablerats under året. Ja, det tycker jag är anskrämligt. Språkrådet försvarar sig med att de speglar bruket men det finns många andra sätt att spegla bruket på än att ge utrymme till ett ord som använts endast en gång. Det är bara pinsamt och jag tycker det går stick i stäv med deras uppdrag att vårda språket.
Faktum kvarstår dock, med eller utan det här specifika ordet så finns det tydliga sexistiska drag i svenskan. Saker som behöver diskuteras och motverkas. Detta görs dock inte bäst genom att attackera ett ord som har använts en enda gång, om något så har reaktionerna på det här ordet etablerat det, inte användningen eller listan. Nej, vill vi förbättra språket så måste vi använda språket så som vi vill att det ska vara. Ett språk är bruket, så som vi använder språket så är också sanningen om språket. Se till att använda hen/henom (det gör jag så mycket jag kan, både i bloggen och i skolan), byt ut könsspecifika ord som riksdagsman och justeringsman och använd deras neutrala motsvarigheter (riksdagsledamot och justeringsperson) och kom på nya ord om ni tycker ett ord saknas (snippa myntades eftersom det fanns en lucka i språket och det finns faktisk med i SAOL nu). Vill man sen diskutera språk så är det bra, det behövs, men jag tror att det är effektivare att vända på det – förklara hur och varför man ska göra på ett sätt snarare än att enbart peka på det som är fel.
