Igår hämtade jag ut ett buzzadorpaket på posten med vällingpover från Nestlé (mild osockrad fullkornsvälling från åtta månader). jag har tidigare varit ganska skeptisk mot Nestle, jag vet inte riktigt varför men det är en inställning som har levt hos mig länge. Därför har vi hittills bara kört på sempers produkter men nu tänkte jag att det kunde vara dags att prova!

Emil fick en flaska till nattningen och verkade väldigt nöjd, han ville dock inte somna eftersom enbart 200 ml inte räcker för att få honom mätt längre så vi fyllde på med en halv dl till och sen somnade han som en stock. När han väl somnat sov han bättre än på länge och hela familjen känner sig mer utvilad. Jag vet dock inte om det har med vällingen att göra eftersom vi i natt också provade en större nattblöja för att han ska slippa vakna av det, kanske var det en kombination?

Emil ger i alla fall vällingen 5 slurp av 5 möjliga!

De senaste dagarna har varit tuffa dagar. Häromnatten hade Emil rejält med feber och gnällandet har bara eskalerat, dessutom har han snorat som en hösnuvig häst mitt i maten. I går verkade allt vara bra dock och vi lämnade Emil till farmor som planerat och gick på bio. När vi kom hem sov barnet och allt var frid och fröjd. Trodde vi ja… Tillåt mig att: HAHAHAHAHA!

Ca fem minuter efter att vi kom hem vaknar en liten ung man med ett skrik och sen gallskriker han och gallskriker och gallskriker. Jag vaggar och kramar och tröstar men inte blir det bättre. Efter ett tag kommer jag dock på mig själv, stoppar ett finger i mun på honom och känner i överkäken och ba: JAHA! Hej tänder!

Så där är vi nu. Gårdagen var jobbig men jag hoppas att det ska bli bättre i dag. I går kväll hade en tand spruckit igenom och den andra var precis på väg. Förhoppningsvis kommer den andra igenom idag och så blir det lite bättre sen när det värsta är över. Det verkar för övrigt som att det är värre med tänder i överkäken, för visst var han gnällig när tänderna i underkäken kom, men inte på det här sättet.

Mitt bästa tips för ledsna barn med dumma tänder: kalla nappar! Antingen genom att skölja i kallt vatten, eller ännu bättre: napp som får ligga i frysen en stund. Emil var inte alls sugen på att ta nappen när han var så ledsen, förmodligen för att det gjorde ont att suga på den, men när han fick en iskall en sa det bara plopp och så somnade han.

Idag är det ganska tråkigt väder ute så det har inte blivit någon promenad och om en stund ska vi iväg för att fira Davids faster som fyller år. Igår var det vårsoligt dock och vi tog oss ut hela familjen med kameran i högsta hugg för att föreviga världens bästa Emils niomånadersdag.

Idag blir den här pralinen 9 månader, vilken grej!

En EC-rapport hos Audhumble påminde mig att jag inte har berättat om vårt EC-ande på länge. Men faktum är att vi har tagit helt paus och således har det inte funnits så mycket att säga.

Först pausade vi temporärt när han var sjuk och sen när vi åkte utomlands, av bekvämlighetsskäl. Sen kom vi hem och började igen, och det gick bra på så sätt att han gjorde sitt på pottan ibland, framförallt hade vi en bra rutin på morgonen när han vaknade med potta direkt som nästan alltid gav utdelning. Men han började så sakta uppvisa väldigt tydligt missnöje på så sätt att han gallskrek så fort vi satte honom på pottan. Inte helt okej.

Jag försökte avleda och göra det kul på pottan men ganska snabbt kändes det bara jättejobbigt och därför bestämde vi oss för att avbryta.

Mest troligt tycker han att pottan är obekväm. När jag sätter honom på toaletten säger han nämligen inte ett knyst! Där fick jag för att vi spontanköpte en dålig potta. Nu är planen alltså att hitta antingen en bättre potta eller en bra ring till toaletten, sen kör vi igen!

Ja, Emils sömn har varit lite wonky sen vi kom hit, dels pga att vi började med en väldigt tidig morgon när vi åkte, dels pga vi har gjort mycket på dagarna. Emil har de senaste dagarna sovit flera extremt korta omgångar på dagarna och sen däckat totalt på kvällen i fler timmar när vi kommit hem och vi har fått väcka honom för att gå ner till middagen.

Det har inte känts bra alls med så sneda dagar, Emil måste få tid att ta det lugnt och varva ner ibland och enstaka dagar på det sättet funkar men inte för många och flera på raken. Idag kör vi således en lugn dag på hotellet för att vi alla ska få en chans att varva ner. Emil tog vara på den chansen väl och tog en tupplur på 3 timmar (!) i förmiddags, ett kvitto på att han verkligen behöver den här dagen. Nu hänger vi med datorerna i lobbyn och väntar på att det ska bli lunch, jag är hungrig eftersom jag sov över frukosten.

Trött Emil igår efter lång dag iväg.

Emil blev sämre igen igår, han hade feber, var rejält dålig i magen och han var trött och gnällig mest hela tiden. Under dagen gav vi honom Baby Semp varvat med vätskeersättning men det åkte med expressfart genom hans lilla kropp. Vi bytte blöja efter blöja, våta men aldrig av kiss. Mot kvällen dränkte han mig i kräk igen, två gånger, och då ringde vi sjukvårdsupplysningen som rådde oss att åka in till akuten.

Andra besöket i hans korta liv.

Vi kom in, snällaste svärfar skjutsade oss, vi väntade, gav mer vätskeersättning, väntade lite till. Emil blev såklart skitpigg och när vi väl kom till receptionen blev vi hänvisade till närakuten vilket bara kändes bra eftersom han då inte var tillräckligt sjuk för riktiga akuten. På närakuten var köerna om möjligt ännu längre och när vi väntade fick Emil ännu mer vätskeersättning och blev ännu piggare. När vi hade blivit inskrivna fick Emil träffa läkaren ganska snabbt och hen konstaterade att Emil hade vätska i kroppen (bra!) och att vi kunde åka hem men att vi skulle fortsätta ge vätskeersättning, dock inte mer Baby Semp utan utspädd välling istället för tydligen kan barn som får magvirus bli temporärt mjölkproteinallergiska, vilket förmodligen var anledningen till att Emil hade fortsatt kräkas så länge.

Vi åkte alltså hem, Emil somnade i min famn i soffan och imorse vaknade han full av energi. Nu är planen att ge vätskeersättning till magen har stabiliserats och undvika mjölk i någon vecka framöver.

Emil med sin spatel (?) som han fick av läkaren.

Vi frågade förresten läkaren om hur vi skulle göra med vår resa och hen sa att så länge Emil inte blir sämre så är det ingen fara alls att åka. Så det blir till att kurera lilla familjen i solen. Om två dagar åker vi!

Igår när vi satt och spelade spel efter att Emil somnat så hör vi ett avgrundsvrål från sovrummet, David springer till undsättning och kommer någon minut senare ut med en liten, liten pojke helt dränkt i kräk. Jättemycket kräk. Vi påbörjade sanering och ungefär när vi knäppte sista knappen på den rena pyjamasen så kräktes han igen. Och så fortsatte det natten igenom, mellan kräkningarna sov han dock gott och det får vi vara tacksamma för. Vi trodde först att det var en reaktion på kanelvällingen han fick igår, små barn kan nämligen vara känsliga mot kanel, något vi inte visste.

Det fortsatte dock med kräkningar, dålig mage och feber även idag vilket får oss att tro att det nog är någon form av magåkomma snarare än en reaktion på kanelen. Emil har varit nöjd och glad mellan varven men kräkts upp det mesta han fått i sig fram till ca klockan 14 idag. Sedan dess har han fått i sig skapliga mängder mat/vätska. Jag skickade min syster att köpa vätskeersättning och efter tips på Vårdguiden så kokade jag morotssoppa och gav honom. Nu har vi även köpt hem mjölkersättning som han ska få istället för välling eftersom det är snällare för magen. Under eftermiddagen har han även kissat för första gången idag vilket är ett bra tecken eftersom det betyder att han har överskott på vätska i kroppen.

Det har varit jobbigt att Emil har mått dåligt men hanterbart eftersom han ändå har varit med och glad mest hela tiden. Jag läste mycket på Vårdguiden på nätet och rådfrågade mina fina vänner på Twitter men kände aldrig behov av att ringa 1177 i panik, och fortsätter han behålla mat och kissa som han ska nu så känner jag mig trygg med att han är på väg att bli bättre. Puh.

Morotssoppa in the making. Han gillade det!

Vi äter ju lågkolhydratskost här hemma, inte full on LCHF för tillfället utan mer åt GI-hållet, och jag är av den övertygelsen att de flesta inte mår som bäst på en allt för kolhydratsbaserad kost. Av den anledningen har det inte känts helt hundra att Emils mat till så stor del består av välling och gröt utan jag har länge velat varva med något annat.

Så, när jag häromdagen fick tips av Audhumble om att man faktiskt kan koka egen välling och gröt var jag såklart tvungen att prova, det lät ju som en perfekt grej för oss! Både gröt och välling är baserade på mjölk och ägg snarare än spannmål vilket gör att det känns som ett bra alternativ och komplement till maten Emil fått hittills.

Resultat? Ja, Emil åt och var nöjd av både gröt och välling, bättre än så kan det inte gå.

Igår provade jag att göra välling för första gången och smaksatte med vanilj och kardemumma. Den blev dock väldigt tjock så det krävs en pip anpassad för fullkornsvälling om man ger i nappflaska, något vi inte hade så han fick inte i sig så mycket trots idogt sugande. Idag köpte jag en ny pip och ikväll kokade jag välling igen, den här gången smaksatte jag med vanilj och kanel och allt gick ner utan problem. Jag kokade idag även gröt som han fick till kvällsmat (före vällingen). Han fick den tillsammans med frysta hallon och åt (och kladdade) så att det inte fanns någon hejd.

Välling in the making.

Igår var jag dum nog att uttrycka min glädje över att Emil inte har lärt sig dra ut korgarna i våra bokhyllor än. Och ja, ni ser ju hur det blev med den saken…