Jag håller just nu på att lägga upp nästan alla Emils pyttesmå bebiskläder på tradera (ni hittar mina auktioner här!). Vi har rensat hårt och sparar väldigt lite eftersom vi inte har plats att spara på (vi har ju knappt plats att leva på). Att lägga ut och administrera på Tradera är dock ett evighetsgöra så jag funderar på att sälja direkt till folk istället. Hojta gärna till i en kommentar ifall ni är intresserade av kläder i stl 62-68 så kan jag fota och mejla vad vi har. Vi har ju lite av allt och jag är snäll med priserna om jag vet att kläderna kommer till ett bra hem!

Igår visade jag några favoriter från kotteshoppen.se, en nätbutik som sorterar sina kläder efter motiv och märke, inte efter kön. Idag tänkte jag dela med mig av några favoriter från ett av mina absoluta favoritmärken på barnkläder – Villervalla!

Villervalla gör enligt egen utsago ”glada kläder för glada barn” och på de Villervalla anser att ”alla barn passar i alla färger och att det är kul att mixa och matcha”.  Jag kan inget annat än att hålla med och Emil har kläder från Villervalla som vi tycker mycket om! Skulle jag få önska fritt skulle även kläderna nedan (och en hel drös till) flytta in i garderoberna här hemma. Kläderna i deras nätbutik är sorterad efter typ (dvs under flikar med rubriker såsom: klänningar/kjolar, byxor, accessoarer etc) och det är väldigt lätt att hitta vad man vill ha.

Alla bilder är lånade från Villervalla.se och kläderna hittar ni här: kortärmad body (på rea, skynda fynda!), ekologisk pyjamas, strumpbyxor, velourklänning, linnebody, leggings, mössa med tofsar, långärmad body.

Igår gick det lite hett till bland kommentarerna under mitt inlägg om barnklädesavdelningar för barn, inte för kön. En intressant debatt som är viktig för mig att driva, för jag tror inte att alla som idag säger inget per automatik är nöjda med hur det ser ut och då se vill jag såklart lyfta den här frågan eftersom jag hoppas på en förändring. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

Anywho, alla får tycka som de vill, i den här frågan och andra, det är väl ingen som inte håller med om det. Det står alla fritt att välja fritt, enkelt sagt. Och av just den anledningen anser jag att vi behöver förändra hur barnkläder sorteras. Med dagens uppdelning för vi två alternativ presenterade för oss som vi aktivt måste välja att bryta om vi vill det. Idag står klädaffärerna för defaultalternativet, men på vilket sätt är det deras uppgift?

Skulle vi istället se barnavdelningar sorterade efter typ av kläder med avdelningar för tröjor där tröjor i alla färger hänger på rad, bredvid avdelningar för byxor, bodys, underkläder och så vidare –  ja då blir valet ännu friare och friare för alla. De som anser att det finns så stora skillnader mellan könen att det är farligt att klä pojkar i rosa – de skulle fortfarande vara fria att välja kläder utifrån de övertygelserna. Den uppdelningen skulle inte på något sätt förhindra dem att klä sina döttrar i rosa, röda och gula kläder med gulliga djur och hjärtan på, eller att köpa blått och grått med diverse fordon för barnen med snopp. Det skulle även innebära att vi som inte håller med är fria att handla kläder till våra barn utan att prackas på en massa könsnormer vi inte håller med om. Fria val för alla alltså.

Uppenbarligen funkar detta upplägg, på till exempel Polarn och pyret finns idag ingen uppdelning mellan könen på sina kläder – och vad jag vet går det väldigt bra för dem. Så varför skulle inte det funka på de andra kedjorna?

Fina kläder från PoP. Bildkälla.

Häromdagen efter genomgången på Plus av skillnader mellan ”pojkkläder” och ”flickkläder” deklarerade Audhumble att hon tänkte börja bojkotta de stora kedjorna på grund av deras fjantiga och ibland rent av vidriga uppdelning av barnkläder. Heja säger jag och blir imponerad, för så är det, jag är imponerad och lite avis eftersom jag aldrig skulle lyckas bojkotta. Jag är helt enkelt för svag, jag älskar barnkläder för mycket och tycker om mycket av de kläder som finns på till exempel HM, Lindex, KappAhl och Cubus.

Så jag tänker såhär, om jag inte lyckas bojkotta, vad kan jag göra istället? För det är lång väg med många alternativa steg mellan bojkott och att göra absolut ingenting. När uppdelningen av kläder ifrågasätts hävdar de stora kedjorna i princip alltid att ”våra kunder vill ha det uppdelat”. Men det tror inte jag på, jag tror precis tvärt om, att M Å N G A är väldigt trötta på det här – både uppdelningen i olika avdelningar och de löjliga skillnader som finns i tex storlek och passform. Men hur ska affärerna få reda på det om vi bara sitter hemma och klagar på kammaren?

Att bokjotta är alltså ett alternativ, men jag skulle inte lyckas. Jag tror snarare på att säga ifrån och protestera och visa att det finns de som är missnöjda, så mycket det bara går! Jag tror på att skriva blogginlägg och twittra, det är ett välkänt faktum att många företag regelbundet googlar sig själva, så att skriva om det på internet är ett bra alternativ som många gör. Andra möjligheter är att säga ifrån i affären, en gång är ingen gång men om alla gör det som inte trivs med den nuvarande indelningen så borde det gå fram tillslut. Man kan också mejla, ett alternativ som kanske är lättare då det med större säkerhet når rätt person och inte fastnar hos en osäker anställd i kassan som inte vill framföra klagomål till sin arbetsgivare. Oavsett hur man gör så tror jag att tystnad och passivitet är der absolut sämsta alternativet!

Läs mer hos Audhumble här och här. Och är du sugen på att mejla och protester så har Elin (inte jag, en annan, även om vi är väldigt lika) författat ett finfint utkast till ett mejl, bra att ha om du inte är sugen på att författa ett eget.

Så onödigt, och osant! Ett kvitto från HM, en affär som har noll koll på vad mitt barn har mellan benen.

I många diskussioner förminskas genus ofta till att handla om kläder, färger och former och allt det där, särskilt färgen rosa brukar vara central. Men det blir ju så fel, för genus handlar ju om så otroligt mycket mer än om huruvida pojkar får ha rosa på sig eller inte. Något som ofta glöms bort är att det är otroligt viktigt att som förälder vara en förebild och faktiskt leva som man lär. Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör.

Här försöker vi göra så gott vi kan, men det är inte lika lätt att ändra på sig själv och sina beteendemönster som det är att klä på barnen vissa kläder. Framförallt inte när man hamnar i nya och stressande situationer, vilket det är att bilda familj. När allt annat är kaos är det lätt att luta sig tillbaka på tryggheten i rutiner man kan och på slentrian bara fortsätta eftersom det funkar på så sätt att man får mat på bordet och har rena kläder att sätta på sig. Men vill man uppfostra barn till barn och inte kön måste man våga utmana och bryta även den här typen av mönster.

Att David är föräldraledig så pass tidigt känner jag är väldigt viktigt för jämställdheten i vår relation och vad vi lär Emil om hur världen kan se ut. Vi försöker också dela så gott vi kan på hemarbetet. Just nu är David och Emil iväg och handlar medan jag är hemma och städar. Häromkvällen lagade David middag och ikväll gissar jag att det är min tur. Sen har det även blivit så att David är huvudansvarig för tvätten. Han tvättar oftast och han är den som håller koll på att ny tvättid bokas. Många gånger har jag sagt till honom i panik att vi måste tvätta snart för nu är alla rena kläder slut, då förklarar han lugnt att vi har tvättid om bara några dagar och att han fixar.

Så på hemmafronten vill jag påstå att vi har kommit ganska långt, vi delar inte bara på genomförandet utan även på ansvaret (annars är det en typisk kvinnofälla att ta fullt ansvar för planerandet och tvingas delegera och styra och hålla koll*). Däremot är det fortfarande oftast David som fixar det tunga arbetet med att måla, såga lister och borra. Det är fan pinsamt och det handlar bara om övning, jag kan också om jag bara vill och här behöver vi bättra oss. Jag behöver bli bättre på att göra och David behöver bli bättre på att lämna över ansvar till mig!

*Boktips: Familjens projektledare säger upp sig av Gunilla Bergensten

Nystädat, eller, inte lika stökigt som innan i alla fall.

Alltså, snark säger jag bara. Jag sov inte alls bra i natt och för ovanlighetens skull vaknade Emil två gånger istället för ett vilket störde sömnen mer än vanligt. Sen har jag haft en heldag i skolan följt av pysseleftermiddag här hemma med ett gäng fina vänner. Allt väldigt trevligt men det tar på krafterna om man redan är trött.

Pysslet resulterade i en hel hög roliga saker: Jag gjorde pärlörhängen, jag och David lyckades kanske med ett par skapliga avtryck av Emils fötter i cernitlera, två av mina fina vänner målade kläder till Emil och så lyckades jag säkert virka flera stycken maskor. En bra stund helt enkelt!