Lilla bus var på dagis i måndags, men vid hämtningen var hon lite hängig och blå under ögonen. Personalen hade tempat henne och konstaterat att det var gränsfall till feber, 37.7. Men den lilla sessan är som sina syskon, mamma och mormor lågtempad och ligger på 36.2 frisk….. Så egentligen blir det ju feber, eller?  Ja hur som helst blev det soffläge när vi kom hem och en halvtimmer senare hade hon totaldäckat framför bollibompa, något som endast händer då hon är sjuk. Framåt kvällen fick hon en ordentlig febertopp på 39.6
Men så i tisdags vakande  hon som den vanliga lilla solstrålen tjugo i sju, fotfarande med temp men skapligt pigg. Men självklart har hon varit hemma och kommer så att vara veckan ut. Snorig som en liten blå har hon blivit idag, nyser, nyser och näsan rinner. Pigg och lite sur över att behöva vara inne när set är strålande sol ute, fast så är det när man är sjuk.

Vi har pysslat, klippt och klistrat, degat, myst i soffan och badat Sen håller vi stenkoll på hennes mage, det går nämligen vattkoppor på förskolan och första fallet var för ganska exakt 14 dagar sen. Inga koppor än iaf! Vilket är tur då hon ska iväg igen till helgen, att sitta på en buss i dryga 5 timmar med febrig och koppig dotter känns inte som nån bra idé.

Sen blev jag gräsänka då sambon fick en akutkörning med jobbet som innebär 4 dagars boende i lastbilen. Himla kul för honom men han lämnar en lätt avis sambo hemma, hade så gärna velat köra själv….. Men, men jag vet att min tid kommer då barnen är större. Vi kan ju liksom inte ligga ute samtidigt och att köra i skift känns inget vidare.

Nu ska jag fundera på avd vi ska ha för middag, får sessan bestämma blir det korv och det hade vi till lunch

Så var helgen över och måndagskvällen börjat. Fredag var jag på resande fot till Norrköping för att hämta hem älskade sonen. Igår var jag återigen på resande fot, Jönköping tur och retur för att få hem min lilla sessa. Sonen var hemma med min sambo och Diesel, vilket var tur då grannens pojk var hemma så de röjde en stund i snön.

Passade även på att träffa största sessan en sväng innan hemfärd. Hon har fullt upp med pojkvännen och kompisarna nu, så en vecka hos mamma 35 mil bort lockade inte speciellt mycket… Vilket är fullt förståeligt, tiden med mamma kommer när hon blir äldre. Se på mig,  jag pratar med min mamma i telefon varje dag. Vi har ju också en sisådär 35 mil mellan oss, fast åt andra hållet…. Så de stora barnen 35 mil söderut och mina föräldrar 35 mil norrut, perfekt att bo mittemellan.

Ne nu blir det mys i soffan framför bollibompa innan minsta ska i säng!

Ja jag vet att det är Tisdag idag. Men, dagarna rullar på rätt bra nu. Helgen var underbar med liten sessa hemma fr-sön då f-skolan var stängd. Massa snö har vi ju fått så helgen ägnades åt skottning och pulkaåkning. Tur vi har en sån bra trädgård Bara hoppa i pulkan och full fart nerför backen. Kallt har det också varit så vi passade på att baka semlor. Bus fick komponera sin egen semla vilket var uppskattat, foto togs och skickades till mormor och morfar <3  Kvällarna bjöd på mys i soffan med god mat och smurfarna på tvn.

Denna veckan kommer gå så fort. Igår var sambon hos tandläkaren och idag tog vi en tur till stan, lunch och fika stod på schemat. Kärleken behöver lite näring den med. Imorgon blir det lugnt, på torsdag få vi besök och ska agera chaufförer in till staden. Fredag är resedag för mig då sonen ska komma hem Älskade sonen ska vara här en hel vecka då han har sportlov, hoppas snön ligger kvar.

Eller nästan iaf, eftersom jag går hemma mellan två jobb så är det ju inte riktigt riktig vardag hos oss. Visst sessan är på förskolan sina timmar och middagens serveras som vanligt vid fem. Men sen då? Timmarna däremellan. Just dessa timmar brukar jag få förfrågan om vad jag hittar på. Är jag på stan och shoppar, eller fikar med vänner? Eller vad gör jag egentligen om dagarna nu… Mmm, med hund, hus och trädgård finns det alltid att pyssla med. Bara man vill och hittar inspirationen, vilket kan vara lite si och så med. Visst vore det väl perfekt om lusten fanns när man väl har tiden, tyvärr är det inget kul alls att gå hemma   Jag mår så mycket bättre när jag får slita häcken av mig på jobbet! Så jag håller tummar och tår för att det snart ska dyka upp en körning som kan passa mig, familjen och framförallt förskolans tider.

Så svaret på frågan är egentligen: jag läser massor av böcker, tillbringar en stund framför datorn ( spelar, bloggar, scrappar foton mm) försöker ta med Diesel ut i skogen ( ingen höjdare just nu när det är is under snön då han är rätt klumpig och snubblar).
Har kortat ner busans dager på fskolan så där läggs jag en hel hög med energi eftersom det ger så mycket tillbaka! Vi leker med lego, playdoo lera, bakar, pusslar, myser i soffan framför en film osv. Trots att hon har syskon lever hon som ensambarn då det inte bor här på heltid och både jag och sambon ger henne all uppmärksamhet <3 Snart hoppas jag på vår, dels för ljuset men också för att vi ska kunna vara ute och påta i landen jag och sessan. Hon älskar att vara ute och så länge det inte regnar is gillar jag det med.

Nova hjälper vattnet

Jag hatar att vara utan barnen hemma och värst är när minsta sessan åker iväg då hon bor här på heltid. Klart att tösen ska ha umgänge med sin pappa, det är inte det som är problemet. Men det blir ju så tyst här hemma, ingen liten doktor Danielsson som pysslar om oss och Diesel, ingen liten busa som kliver in i mammarollen och delegerar mig till lillasyster sambon till storebror och hunden till katt

De stora barnen bor hos sin pappa på heltid och har så gjort i snart tre  år, så att inte ha de hemma har jag vant mig vid. Klart som korvspad att jag även saknar deras närvaro. Ingen bitsk tonåring som lever för mobilen och en blivande tioåring som bara vill spela dataspel. Mellersta gör inte så stort väsen av sig, han är lugnast i gänget och jag bävar för att han tar igen det i tonåren… Största sessan har alltid haft ett  jä*la temperament och man märker tydligt om hon blir sur….. Men ändå så är barnen mitt allt och jag har verkligen svårt att se tiden utan dem som ledighet. Får inget gjort då de är borta, fast kanske är det just det som är meningen? Att ta det lugnt, ladda om för att palla vardagen. Fast ändå, jag pallade ju det även när jag hade dem på heltid. Egentid som är så poppis att skaffa sig har jag aldrig eftersträvat, skaffade inte småtrollen för att lämna bort dem ( till vissa farmödrars förtret…) älskar att ha ungarna runt mig även om det är intensivt.

Jaha, först inlägget på nya bloggen….. Ska bara  försöka få den att se ut som jag vill. Ha tålamod!

Blev inte mycket längre än såhär, mer kommer