Skaffa en egen blogg - Klicka här »     Logga in »     |     Diskutera i vårt forum     |     Hjälp med din blogg?     |     Senaste aktiviteter på minbebis.com:

Sjukstugan fortsätter 

2017-02-19 @ 20:36

Först en veckas vab den två dagar på förskolan som fick Henning vattkoppor. Han hade feber i ca 3 dagar varav två nätter med ganska mycket klåda. Nu är han pigg och klådan har lugnat sig men några vätskefyllda blåsor kvar fortfarande. Det ser ju för hemskt ut med dessa prickar och sårskorpor. Usch. Men tycker det gått smidigt ändå. Dock vaknade Dan med feber och har haft hög feber hela dagen. Dagens kalas fick ställas in och även Alve har haft runt 38 grader idag, men han har varit pigg och bara sovit ca 30 minuter idag så vet inte om det är vattkoppor på G, tror inte det. Kanske influensa på gång för oss alla. Jag har varit slö och haft ont i hela kroppen hela dagen. Ingen feber men 37,5, brukar inte ha så hög kroppstemperatur. Men håller tummarna att vi inte ligger däckade allihopa samtidigt. Usch nej. Vore ju inte heller så kul om Alve nu får influensa efter en veckas förkylning och sen vattkoppor efter det. Nej nu tar vi en dag i taget och fokuserar på att bli friska. Hoppas vara frisk så jag kan ta mig till jobbet imorgon för att ha mina samtal i alla fall men sen blir det väl hem och ta hand om barnen för jag tvivlar tyvärr på att Dan är frisk imorgon. Bara hög feber.. Känns verkligen som influensan.. Detta är såå drygt.

Småbarnslivet

2017-02-11 @ 21:30

Småbarnslivet är underbart och tufft på samma gång. ”Vuxentiden” eller egentiden eller vad man vill kalla den är just nu nästan obefintlig. Att komma iväg på träning nån gång i veckan är väldigt skönt. Inte bara för kroppen och hälsan utan också för att koppla bort allt annat en stund. Det är en balansgång. Jag vill träna lika mycket som jag vill vara hemma med min familj. Barnens utveckling (=trots) kan ta väldigt mycket energi och ork och ibland behöver man en paus, men den där 1,5 timme iväg på träning räcker. Men det är också avkoppling att komma till jobbet. Jag trivs toppen på jobbet, bättre hela tiden så det är bara kul att gå dit men sen är det alltid lika roligt att åka och hämta barnen även om de kan vända lika fort när de inte ska hem och bryter ihop. Man vet aldrig hur dagen blir. Nu när barnen varit hemma hela veckan så ser jag lite fram emot att komma tillbaka till vardagen. Slippa tjat om plattan, dator eller tv-spel. Det går mig på nerverna. Barnen har mängder av leksaker, men det är bara Alve som leker med dem. Helst när Henning inte är hemma men de är ju oftast med varandra eller nej, väldigt sällan med varandra men hemma samtidigt. Just nu leker se knappt tillsammans alls. Hoppas det kan vända igen snart. De lekte en del för ett tag sen. Nej men på tal om vuxentid. Den här veckan så har Alve sovit oroligt så vi har gått och lagt oss strax efter Henning, som i sin tur vänt lite på dygnet, somnat mellan 20.30 – 21.15. För sent men inte värt att sitta i en timme i sovrummet och vänta på att han ska bli trött. Men hoppas det blir ordning på det nästa vecka. Dan somnar ofta i soffan på kvällen. Oftast är jag trött på dagarna och får ändå sova på morgonen men sen när kvällen kommer så är jag inte lika trött.. Inte när jag fått sova till längre än 06.30. Varför är jag trött på dagen?? Nej jag är inte gravid.  Usch vilket flummigt inlägg det blev. Nu ska jag nog väcka Dan som snarkar i soffan och så ska vi gå och lägga oss. Det jag ville få fram med inlägget var att småbarnslivet är både underbart och väldigt jobbigt. Det vänder fort och samtidigt som man längtar tills barnen somnar snabbt på kvällen och sover hela natten (Bara Alve som fortfarande vaknar) så vill man inte att tiden ska gå så fort, barnen växer så fort. Ibland tänker jag på tiden innan barnen och minns hur tråkigt jag tyckte det var. Att komma hem från jobbet var så tråkigt. Jag bara längtade efter barn. Vad hade jag gjort utan dem? Nej usch vad tråkigt, även om det tillkommer en massa mer tvättande och matlagning med mera så är det så värt det. Så häftigt att få uppleva. 

Vabruari och Henning 5 år

2017-02-08 @ 09:44

Vi har knappt vabbat nånting på hela hösten och fram tills nu. Så nu i februari blev det såklart dags. Hade det inte varit för att det går en massa sjukdomar bland personalen på mitt jobb och att alla utvecklingssamtal börjar nu så hade det varit helt ok. Alve har just nu hög feber och segt slem. Verkat ha ont i halsen när han hostat sen i söndags men nu är han som sämst stackaren. Vi andra har inga symptom alls. Skönt. Men vi får se om mitt starka immunförsvar står emot detta. Jag blir väldigt sällan sjuk men i två nätter nu har jag sovit med en Alve på mig som har hostat och nyst mig i ansiktet ett antal gånger. Det är bara att vänta och se. 

Snö har vi fått lite också. Henning har inte hunnit vara ute något och idag lär det inte bli något om Alve är såhär dålig. Han sover just nu på mig efter frukost och ett bad. Kanske jag kan få honom att sova ute i eftermiddag så kan jag och Henning hinna leka lite i snön.

Igår fyllde Henning hela 5 år.


 Tanken var att vi skulle åka hela familjen till leklandet men det fick vi skippa. Men Dan och Henning åkte så jag och Alve var hemma och vilade och bakade. Alve var pigg och feberfri hela dagen igår. Men Dan och han åkte till vårdcentralen för att kolla upp hans tunga andning. Men det lät bra fick lite slemlösande bara. Eftersom han var pigg igår tog han och jag en liten promenad i snön. Mysigt utan några måsten.

Jag tror Henning var nöjd med sin födelsedag i alla fall. Bara glada miner hela dagen.

Längtan och saknad.

2017-01-09 @ 20:25

Nu har vi varit lediga i över två veckor, jag och barnen. Jag har varit med dem dygnet runt, ja de sista dagarna var rätt gnälliga och jag började längta lite efter vardagen och jobbet. Men nu efter första jobbdagen, som var lång och sen träning efter det och ingen tid alls med barnen så kommer tårarna, saknaden. Tänk att man kan sakna dem så mycket på bara en dag. Men det är väl så det ska vara. Det är ju då man uppskattar varandra mer, när man är ifrån varandra och inser hur mycket de betyder. Vi nattade dem tillsammans och nu träffar jag inte dem igen förrän imorgon eftermiddag, eventuellt Alve imorgon bitti,  beroende på hur morgonpigg han är 😉. Men nu har jag valt att jobba heltid så då blir det ju såhär. Barnen är ju med Dan när de inte är med mig eller på förskolan så det är bara att jag ska vänja mig också men vi ska nog få rutin på detta också.

PS. Jag är sjukt trött också, vilket gör mig väldigt känslosam.

December 

2016-12-04 @ 06:29

Oj vad tiden går. Blir inte mycket skrivet här. Ser också att senaste inlägget inte blivit publicerat men det var länge sen det skrevs. December har kommit och huset är pyntat och kl 18.45 varje kväll sitter hela familjen i soffan och tittar på julkalendern. Älskar den stunden.

Igår var en bakdag, frysen var nästan tom på bröd så fick ta tag i det och baka lite olika sorters bröd. Bakade även lite småkakor. Sen var vi en sväng på stan med en massa andra. Henning var på teater med sin farmor medan vi andra var på stan. Men Alve vägrar vagnen så det var inte lätt att något uträttat. Jo lite. sen stod han och jag på torget och tittade på avtäckning av världens största legobåt och fick ballong och pepparkakor medan Dan hämtade Henning. Sen frös vi massor och var hungriga och som sagt massor med folk så vi åkte hem. 
Idag ska jag och Henning ha lite tid ihop. Vi ska först på gympa och sen in till stan och gå på bio. Henning har aldrig varit på bio så tyckte det var dags. Tror han kommer uppskatta det. Han är väldigt uttråkad hemma just nu. Även om jag tycker att vi inte är hemma så mycket. Men han vill inte göra nånting utan en vuxen..suck. Visst kan jag vara med och leka ibland eller spela ett spel men inte hela tiden. Men det ska bli skönt att åka iväg och umgås för hemma finns det alltför många måsten hela tiden. 

Vi har hittills varit väldigt friska. Har inte vabbat många dagar den här terminen. Så skönt. Vi har varit lite förkylda i omgångar men inte behövt stanna hemma. Hoppas vi håller oss friska den kommande veckan för till helgen har vi roliga planer på gång. Däremot tycker jag det vore på tiden att barnen får vattkoppor. Jag önskar inte dem sjuka men det är en sjukdom de ska ha och ju äldre desto värre har man ju hört. Nehe nu ska jag dricka kaffe.

Höst 2016

2016-10-22 @ 15:09

Pang bom så kom hösten till Sverige och Gungvala. Det gick från högsommarvärme till kalla dagar nästan direkt. Men det är rätt skönt måste jag säga. Värmen tog på krafterna på slutet där när det var så himla varmt i september. Nu har det regnat konstant i 3 dagar eller nåt, det är ju lite trist. Lite soliga sköna höstdagar hade ju inte varit helt fel. Men men nu hoppas jag bara det blir en vit vinter i år.

Tiden har sprungit iväg och barnen har växlande humör om man säger så. Henning är inne i en rätt jobbig period. Jag som trodde att när de kommit till 4-5årsåldern så skulle de vara rätt lugna och kunna sysselsätta sig själva. Humörsvängningarna är enorma och han testar gränser som bara den och att leka ensam eller med Alve är inte populärt mer än några korta stunder. Jag får mitt tålamod testat och behöver själv jobba jättemycket med det. Men emellanåt åt han på gott humör och kramas gärna och talar om för oss hur mycket han tycker om oss och det är viktigt att vi ska köra försiktigt när vi ska åka iväg med mera. Han har ett enormt textminne, eller vad man kan kalla det. Han kan vissa Winnerbäcklåtar helt utantill, utan musik eller nåt till. Han är galen, sitter ju och hänger med i texterna när vi kör bil.

Alve har ju också sina humörsvängningar, men han brås väl väldigt mycket på mig så det lär väl vara såhär nu. Han kan skrika så det ringer i öronen på oss. Däremot kan han leka väldigt mycket för sig själv, när man är ensam med honom kan han fixa och dona för sig själv långa stunder. Men sen kräver han ju emellanåt mycket närhet, särskilt hela nätterna. De senaste nätterna har han varit som ett plåster på mig och grejen är ju att det inte hjälper om han får ligga på mig, han ligger ju inte still och sover, han bara kravlar runt.  Panik. Nu är han dock på väg att få en förkylning så kanske därför han varit lite oroligare de senaste dagarna och nätterna.
Hans språkutveckling är ju rolig, önskar man kunde ha en kamera på honom i smyg ibland för han är så rolig. Men så fort man försöker filma så vill han inte eller ska bara kolla på kameran eller mobilen. Om man föreslår något vi ska göra så säger han oftast: ”Ja, det gör vi!” Och slänger sig med uttryck som ”Så är det”. Han låter så lillgammal ibland, men det har ju Henning också alltid varit så det är ju inte så konstigt. Han sjunger ”I Wanna Rock” och  ”Were not gonna take it” med rätt melodi och delar av texten och rockar loss något enormt. Ibland är det väldigt irriterande samtidigt som det är väldigt charmigt, men när vi sitter och äter och försöker prata så kan det vara något irriterande. Han pratar väldigt mycket och har nu äntligen börjat vilja klä på sig själv, ja han vill vet mesta själv faktiskt. Han är snart 2 år och 3 månader så det är ju bra om han kan göra lite saker själv, han tar av sig kläder själv, och tar på sig byxor själv. När vi varit ute och kommer in tar han av sig allt utom skorna och hänger upp det utan att vi ber honom :)

 

Vila i Frid 

2016-09-08 @ 21:04

I fredags dog vår älskade katt. Jägermeister. Det är inte förrän han är borta som man inser hur mycket de betyder de där små djuren. Han blev 9 år och lämnar sin bror ensam kvar. Älskade lilla Råttvajlen som i alla fall fått säga hejdå.

I fredags var jag på personalfest och cyklade hem tillsammans med ett par kollegor. Innan vi ska cykla åt olika håll ska vi korsa den stora vägen utanför vårt hus, då ser vi att det ligger ett djur på vägen. Vi inser att det är en katt.. Det knyter sig i magen på mig,  redan då inser jag att det är min katt. Jag vill först inte gå fram men det måste jag ju.”Visst är det min katt. Älskade lilla gubben”, säger jag om och om igen. Bilden av honom där på vägen ser jag framför mig så fort jag tänker på honom.En kollega hjälper mig hem med min cykel och jag får bära honom. Han har precis blivit påkörd för han var fortfarande varm. Men inga andetag och blodig på halsen. Lägger huvudet mot honom. Nej inget liv. Klockan är runt 12 på natten och jag får väcka Dan och berätta den tråkiga nyheten. Han letar upp en låda som jag lägger honom i över natten. Råttvajlen hittar lådan dagen efter, nosar på den, buffar på den och sätter sig bredvid. Han förstår. Det känns ändå som att vi fått ett avslut. Vi hittade honom,  vi slapp leta efter en ”bortsprungen” katt och vi slapp hitta en sönderkörd katt och brorsan slapp också undra…

Vi saknar dig så ❤

Blodsockerfall

2016-08-04 @ 21:02

Idag hände det igen. Jag vet inte om jag har skrivit om det innan men det har hänt några gånger när Henning vaknar med väldigt lågt blodsocker (troligtvis). Han är då helt vit i ansiktet och nästan medvetslös. Det har gått över så fort han fått något i magen. Vi har ju sällan saft hemma annars hade jag gett det men första gången det hände fick han dricka mjölk och det försvann direkt. Idag hände det igen. Och det är såå obehagligt. Även om man vet att det kommer gå över så blir man rädd. Idag tog det lite längre tid för det att gå över. Inte lång tid, men längre. Han fick sitta i mitt knä och äta lite smoothie. Jag kände hur han började svettas och hjärtat klappade fort och han var knappt vid medvetande men han sa att han var hungrig. Han hade sovit i över 12 timmar men sa att han fortfarande var trött. Han piggnade till men blev lite dåsig igen. Fick lite vatten sen satte han sig i soffan och kollade på barnprogram. Sen piggnade han till och har varit som vanligt idag. Visserligen lite trött ibland men rutinerna är ju sisådär nu på sommaren. Otäckt är det och vi har kollat upp det men inte fått svar på vad det är. Extra känslig kanske. Vi har ju inte kollat hans blodsocker när det händer. Vet jag att socker hjälper så ger jag ju det. Jag skulle aldrig klara av att åka iväg med ett medvetslöst barn när jag själv har botemedlet. Men tanken slog mig idag när det inte gick över direkt. Jag var så rädd att vi skulle behöva åka till akuten. Jag, själv med båda barnen. Var gör jag av Alve? Tur att det är så lätt att bota. Hoppas det inte är något allvarligt som ligger bakom det. Det händer ju bara några gånger per år. Man kramar och pussar honom lite extra såna här dagar och påminner honom om hur mycket vi älskar honom.

Just nu är han iväg med Dan och har åkt lite båt.  Det har han pratat om i flera veckor att han vill göra. Hoppas han är nöjd med upplevelsen.

Alve 2 år. 

2016-08-03 @ 22:10

Tänk att han nu är 2 år. För två år sedan låg jag och ammade i samma soffa som jag sitter i nu. Han sov ju i princip hela tiden från födseln ca 04 till kl 20 på kvällen förutom amningen av råmjölken. Jag minns att Steg Larsson trilogin gick på tv och efter några timmars amning sov han typ 7 timmar i sträck. Älskade unge. 

Dagen började tidigt med presentöppning. Dan ville ju vara med innan han skulle till jobbet. Alve var väldigt skeptisk först när vi sjöng och han fick en bulle med två ljus i. Han ville inte blåsa ut ljusen så det gjorde Henning. Men bullen ville han äta..till slut. Sen var han ju nyfiken på presenterna och blev supernöjd. Särskilt över en dockvagn som han fick av sina kusiner som tyvärr inte kan komma på kalaset.

Sen blev det nybakta frallor och smoothie till frukost. Sen åkte vi till barnens gammelmormor och fikade lite. 96 år gammal och helt klar i huvudet. Så roligt att barnen får träffa henne.

När vi kom hem gjorde jag klart en av tårtorna. Trodde jag. Tills jag tappade hela rätt i golvet. Moussetårta med ostelnad mousse ..behöver jag säga att den blev skrot. Så nu blev det till att börja om från början. Fick köra och handla och börja med botten idag. Suck. Ingen bra dag idag. Lite stressad och barnen gnälliga.. Henning skriker rakt ut och tycker allt är tråkigt förutom att leka med grannen. Alve vill att man ska bära honom hela tiden. Skriker också rakt ut utan någon egentlig anledning, något går inte som han tänkt sig sen vill han ingenting. Henning somnade redan 20.30 idag, pang bom. Så tidigt har han nog inte somnat på hela sommaren. Men han somnade sen igår och vi väckte honom tidigt imorse. 

Imorgon är en ny dag.

Astrid Lindgrens värld 

2016-07-25 @ 21:14

Tre veckors semester till ända och tre veckor kvar…minus en dag. Det är konstigt hur dagarna bara försvinner. Något inplanerat nästan varje dag, om än bara smågrejer. Vi har varit två dagar på Astrid Lindgrens värld som var minst lika bra som ryktet säger. Verkligen kvalitetsunderhållning. Teatrarna var verkligen i toppklass och sen fanns det ju möjlighet att träffa många av figurerna mellan föreställningarna. Ena dagen var vi ”i Katthult” en timme och träffa de som bor där och man fick hoppa hopprep med Alma och Alfred och följa med Alfred och mata korna. Jättehäftigt och så proffsiga. Välstädad park och väldigt genomtänkt och fin på alla vis. Rekommenderar verkligen två dagar där. Många teatrar man vill se och samtidigt så mycket annat att göra. Så första dagen var det mestadels teater medan andra dagen tog vi det lugnt och barnen fick leka och göra det de ville. Henning vann ett litet goselamm. Han valde att köpa en lott för 2 kr och han vann. Han var så stolt. De framför oss köpte 10 lotter vann inget. Att se barnen lyckliga är det bästa som finns. Alve gillade Pippi och Emil mest. Det var de han kände till innan. Vi bodde även i stuga där och de var verkligen välgjorda och fina. Riktigt lyxiga men väldigt dyra så nästa gång blir det något billigare. Hotell hade varit mycket billigare plus att man fått frukost och sluppit städa och fixa med lakan. Men vi kommer definitivt besöka parken fler gånger. Troligtvis redan nästa år.

Det har varit festival i stan så det blev en sväng dit så barnen fick åka karuseller. Henning åkte 4 och Alve 1. Men Alve hade säkert velat åka fler. Det är synd att de flesta inte tar vuxna. De yngsta barnen vill ju gärna inte åka ensamma. Henning och Alve åkte en tillsammans. Sen åkte Dan en liten berg-och-dalbana med honom och sen åkte jag några flygplan med honom och till sist åkte han en ensam.

Den senaste veckan har det ju äntligen blivit bra väder så vi har badat lite. Både i sjön och havet.  Barnen gillar det även om de inte är några våghalsar som kastar sig i. Vi får vara en på varje barn men det är kul att se att de vågar mer för varje gång. Dock är Alve fortfarande livrädd för att bada i badkaret..trodde det skulle hjälpa att bada ute men nejdå. Hoppas det går över för det är hopplöst nu. Omöjligt.

Dan har varit ledig en vecka, eller ja så ledig han kan bli. Och sen var han ledig i fredags och kommer ta några fredagar till framöver. Det är ju så mysigt att vara hela familjen ibland. Jag åker ju inte och badar själv med barnen när det är som det är. 

Nästa vecka fyller Alve 2 år. Älskade barn. Du har en enorm vilja och ett himla  humör men så go och alldeles underbar och babblar hela tiden nu.

Mer inspirerande läsning: